Hoppa till huvudinnehåll

Naturmöten: Snorkla bland ålgräsängar och lär dig om livet under vattenytan

Ålgräset binder sand. Utan växten eroderas bottnen och stenar kommer fram.
Ålgräset binder sand. Utan växten eroderas bottnen och stenar kommer fram. Ålgräset binder sand. Utan växten eroderas bottnen och stenar kommer fram. Bild: Forststyrelsen/Mats Westerbom Bandtång,vattenväxter,ålgräs

Marinbiologen Camilla Gustafsson har en passion för ålgräs. Hon vet också mera än de flesta andra om ålgräs. I 13 års tid har hennes forskning handlat om att förstå denna växt och det komplexa samspelet med andra organismer.

– Ända sedan jag var liten har jag varit fascinerad av allting som finns under ytan. Varje gång jag dyker ner i en ålgräsäng får jag fortfarande en lugn känsla. Det är här jag skall vara – det är en jättestark känsla för mig, ler Camilla Gustafsson.

Barndomens känsla har omvandlats till kunskap och insikt om vilken betydelse denna så kallade ekosystemingenjör har genom att bilda oumbärliga livsmiljöer för andra växter och djur.

Marinbiolog Camilla Gustafsson.
Marinbiolog Camilla Gustafsson Marinbiolog Camilla Gustafsson. Bild: Ilse Klockars marinbiolog,Naturmöten

– Ålgräset är en nyckelart och det har en viktig funktion i vårt vattensamhälle eller ekosystem. Den bildar en livsmiljö för många andra organismer, stabiliserar bottnen, lagrar kol, producerar syre, tar upp näring som kväve och fosfor, det vill säga upprätthåller många funktioner som är viktiga. För ett välmående hav behöver vi dessa nyckelarter, betonar Camilla Gustafsson.

Växer på grunda sandbottnar

Ålgräset trivs på grunda sandbottnar med mycket solljus – till exempel utanför en sandstrand som den populära badstranden Plagen i Hangö. Här är den även lätt tillgänglig för den som vill snorkla ut och studera livet under ytan. På ställen där ålgräs trivs, bildar växten stora bestånd av ängar under vattenytan och Camilla jämför ålgräset med ängar på land.

Händer som håller upp ålgräs.
Ålgräset trivs med mycket solljus och grunda sandbottnar Händer som håller upp ålgräs. Bild: Ilse Klockars Bandtång,Naturmöten

– Speciellt under sensommaren kan det krylla av liv i ålgräsängarna. Precis som när du går genom en äng på land där det finns fjärilar och skalbaggar, kan det krylla av fiskar, kräftdjur, nakensnäckor och snäckor bland ålgräsbladen, berättar Camilla.

Ålgräsängarnas storlek kan variera från ett par meter till hundratals meter och i världshaven med högre salthalt kan det finns flera kilometer stora områden. Vid Hangö udd förekommer ålgräs längs med hela den södra sidan av udden.

– Den behöver solljus och trivs på vågexponerade platser med mycket vind, vågor och sand. Jag har hittat den på 1,5 meters djup men oftast förekommer den på cirka 2 meters djup.

– Den finns längs med hela Hangös södra kust. Här vid Plagen finns det blandsamhällen som består av både ålgräs och andra växter. Om man åker lite längre ut är det mest ålgräs, berättar Camilla Gustafsson.

Från ytan kan man genom cyklopögat betrakta ålgräset och kanske även få syn på fiskar. Vill man se djurlivet som gömmer sig i ängarna, gäller det att dyka ner i ängen.

Ålgräsäng i Örö. Små tussar av trådalger syns även på bilden.
Ålgräset är den enda marina kärlväxten i Östersjön Ålgräsäng i Örö. Små tussar av trådalger syns även på bilden. Bild: Suvi Kiviluoto / VELMU Salpausselkä,Örö,Skärgårdshavet,nationalparker,Bandtång,Skärgårdshavets nationalpark,ålgräs

– För att se alla små ryggradslösa kryp måste man dyka ner i ängen och se dem simma runt bladen, men visst man kan också se kusttobisar och kantnålsfiskar. De brukar oftast gömma sig inne bland bladen, så om man vill se djur, ska man dyka ner under ytan, tipsar Camilla Gustafsson.

Lever på sin existensgräns

Ålgräset är den enda marina kärlväxten i Östersjön. I Östersjöns brackvatten kämpar den, liksom många andra marina organismer, på gränsen för vad den klarar av. En ytterligare minskad salthalt, på grund av klimatförändring och mera regn, kan vara fatal för ålgräset.

– Det är en så kallad marin art, som kräver en viss salthalt för att klara sig. Hos oss lever den redan nu på sin existensgräns. I Finska viken förekommer den ungefär till Sibbo och norrut upp till Raumo. Den huvudsakliga utbredningen är kring Hangö udd, i Skärgårdshavet och runt Åland, konstaterar Camilla.

I Sverige har förekomsten av ålgräs minskat kraftigt sedan 1950-talet. På sina håll försöker man plantera ålgräs på ställen där det försvunnit för att återskapa biologisk mångfald och livsviktiga miljöer för fiskar och andra djur. I Finland saknas det data över den historiska utbredningen av ålgräs.

– Sanningen är att vi har inte så mycket data från tidigare, det finns inga siffror på hur vitt den varit utbredd tidigare medan i Sverige och Danmark finns det historiska data som går hundra år tillbaka. Jag kan inte säga exakt men på basen av vad jag har sett börjar vissa ängar tunnas ut och det kommer in andra växtarter, som är sötvattensarter. Från att ha varit endast ålgräs, blir de blandsamhällen, konstaterar Camilla.

Enligt Camilla kan övergödningen vara en faktor som påverkar ålgräset negativt.

Marinbiolog Camilla Gustafsson blickar ut över havet.
Marinbiolog Camilla Gustafsson blickar ut över havet Marinbiolog Camilla Gustafsson blickar ut över havet. Bild: Ilse Klockars marinbiolog,Naturmöten

– Övergödningen är inte direkt någon positiv grej för ålgräset eftersom den behöver ljus. Drivande fintrådiga alger kan täcka över ålgräsängarna, så att de inte får ljus och det blir syrefritt under algmattorna, vilket tar kål på växterna, förklarar Camilla.

Varför är ålgräset viktigt?

I en tid då den biologiska mångfalden är mera utsatt än någonsin försöker forskarna febrilt lära sig att förstå de olika organismernas betydelse för helheten. Ålgräsängar utsätts för försök med förändrade salthalter i kontrollerade akvariemiljöer för att erhålla kunskap för framtiden.

– Jag har bara insett att det finns mer och mer saker att lära sig, visst har jag fått en bättre förståelse för olika processer och mekanismer i ålgräsängar, men det finns hur mycket som helst kvar att undersöka.

Camillas fokus ligger just nu på funktionell diversitet, det vill säga att förstå samspelet mellan mångfalden av växter i vårt hav.

– Jag är intresserad av arternas olika egenskaper; en del växter är höga, andra lägre, en del har stora blad och en del har små blad och tillsammans bidrar de olika egenskaperna till att upprätthålla funktionell mångfald.

Närbild på ålgräs i händerna på marinbiolog Camilla Gustafsson.
Ålgräset behöver en viss salthalt för att må bra Närbild på ålgräs i händerna på marinbiolog Camilla Gustafsson. Bild: Ilse Klockars marinbiologi,Naturmöten

– Jag tittar på hur mångfalden av olika egenskaper kan länkas till ekosystemfunktioner. Exempelvis hur stabila växtsamhällena är för klimatförändringsfenomen som förändrad salthalt och ökad temperatur, förklarar Camilla.

Hotet mot den biologiska mångfalden och arbetet för att bevara livsmiljöer pågår även i de här viktiga ålgräsängar.

– Om vi har en mångfald kan det hända att någon av arterna klarar sig i framtiden medan om vi bara har en art och den inte klarar sig. Då slutar det med vi inte har någonting alls, betonar Camilla Gustafsson.

I serien Naturmöten möter vi åtta olika personer med en stark relation till naturen. De delar med sig av tips och berättar om vad naturen betyder för dem. Redaktör för serien är Ilse Klockars.

En karta över Finland med Hangö markerat.
En karta över Finland med Hangö markerat. Bild: Henri Salonen Karta,Naturmöten

Vill du snorkla bland ålgräsängar vid Plagen i Hangö? Här är några tips på stränder.

I karttjänsten Velmu (programmet för inventering av den marina undervattensmiljön) kan du se var ålgräs och andra arter förekommer i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Natur