Hoppa till huvudinnehåll

Israels annektering av Västbanken skjuts fram: "Israel och USA spelar ett högt spel"

En palestinsk herde vid den israeliska gränskontrollen Hamra i Jordandalen 1.7.2020
En palestinsk herde vid den israeliska gränskontrollen Hamra i Jordandalen 1.7.2020 En palestinsk herde vid den israeliska gränskontrollen Hamra i Jordandalen 1.7.2020 Bild: AFP / Lehtikuva palestinier,Västbanken,Jordandalen,Israel

Både Israel och USA spelar ett högt spel i fråga om den israeliska annekteringen av områdena på Västbanken. Omvärlden ser inte med blida ögon på planerna.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu var nöjd då USA:s president Donald Trump i januari presenterade sin plan för en lösning på frågan om framtiden för Israel och palestinierna.

Palestinska ledare - som inte fått vara med om att utforma planen - protesterade för sin del kraftigt och hävdade att Trump därmed slagit den så kallade tvåstatslösningen i spillror.

Det handlar om Netanyahus vallöfte

Mellanösternexperten Anders Persson vid Linnéuniversitetet i Växsjö konstaterar att Israels planerade annektering av Västbanken handlar om ett vallöfte som premiärminister Benjamin Netanyahu har fört fram under de senaste valen.

- Den israeliska regeringen har inskrivet i sitt program att annekteringen skulle börja i dag (1.7.2020), men nu se det ändå ut som om annekteringen inte skulle börja i dag.

Minister Ofir Akunis har i israelisk radio bekräftat att annekteringsprocessen inte inleds i dag som planerat eftersom detaljer måste finslipas tillsammans med de amerikanska samarbetsparterna.

Enligt ministern sker annekteringen troligen i slutet av juli.

Anses vara illegalt enligt folkrätten

Annektering innebär att en stat proklamerar sin suveränitet över ett område och börjar tillämpa sina lagar där. Folkrättsligt tillåts inte detta.

- Det anses vara illegalt enligt folkrätten och det är därför som Israel inte självt använder sig av termen annektering. Man säger i stället att man ska börja "applicera sina lagar", säger Anders Persson.

Mellanösternexpert Anders Persson
Mellanösternexperten Anders Persson vid Linnéuniversitetet i Växsjö Mellanösternexpert Anders Persson Anders Persson,Israel

Vad händer med palestinierna?

Det är också lite oklart vad det är som egentligen kommer att ske för palestiniernas del på de områden som kommer att annekteras.

-  Netanyahu säger att inga palestinier kommer ingå i annekteringen. Hans kollega Benny Ganz säger att ifall Israel annekterar områden med palestinier så kommer dessa att ges ett medborgarskap. Det här är en av de oklarheter som gäller för palestiniernas del.

Slutet på den stora drömmen om en tvåstatslösning?

Enligt Anders Persson är drömmen om en tvåstatslösning kanske ändå inte helt begravd.

- Det beror lite på vad som sker. Om det blir aktuellt med en full annektering - hela Jordandalen och alla de andra bosättningarna - så betyder det att 30 procent av marken på Västbanken kommer att gå åt till annektering. Och det skulle med all sannolikhet innebära slutet på tvåstatslösningen såsom vi känner den.

Persson konstaterar ändå att det kan bli fråga om en "miniannektering".

- Låt oss säga att det skulle handla ett par procent av Västbankens mark och några bosättningar. Då skulle förmodligen hoppet om en tvåstatslösning leva kvar.

Persson konstaterar att det här ju inte är första gången som tvåstatslösningen dödförklaras. Den har dött väldigt många gånger tidigare - och återuppstått igen.

- Mycket tyder på att om det blir en annektering så blir det en miniannektering - det vill säga en mycket mycket mindre andel, och förmodligen inte Jordandalen - och då är det möjligt att förutsättningarna ser annorlunda ut.

Västbanken - ett lapptäcke

Området Västbanken, beläget mellan Israel och Jordanien, väster om Jordanfloden och Döda havet:

  • Är en del av det före detta brittiska protektoratet Palestina
  • Kvarstod 1948 under arabiskt styre. Införlivades 1950 med Transjordanien (Jordanien)
  • Ockuperades under sexdagarskriget 1967 av Israel och efter det har Israels regeringar låtit existerande judiska bosättningar på Västbanken växa. Sedan ockupationen har det byggts omkring 140 bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem
  • År 1987 utbröt ett folkligt uppror bland palestinierna - den så kallade intifadan - och Jordanien avsade sig alla anspråk på Västbanken. Den palestinska befrielseorganisationen, PLO, proklamerade år 1988 Västbanken som en del av den självständiga staten Palestina (tillsammans med Gazaremsan)
  • En mur eller barriär har sedan 2002 byggs av Israel på 1949 års vapenstilleståndslinje mellan Israel och Västbanken samt inne på palestinskt område som ockuperats av Israel
  • Enligt den fjärde Genévekonventionen får en ockupationsmakt inte flytta sin egen civilbefolkning till ockuperat område.
  • Det bor över 600 000 israeler och ungefär 2,5 miljoner palestinier i området.

Ingen enighet om Västbankens slutgiltiga status har nåtts

Källa: Nationalecyklopedin

Netanyahu spelar ett högt spel som kan påverka hela Mellanöstern

Anders Persson bedömer att premiärminister Benjamin Netanyahu spelar ett högt spel.

- Netanyahu har i alla fall klättrat upp i ett väldigt högt träd, och han har utlovat sina anhängare det här under en ganska lång tid - så det blir ju nog en ganska lång väg ner från trädet nu för honom.

Men Persson konstaterar vidare att det ju nog är möjligt att USA:s president Donald Trump ger honom en livlina och säger att det inte är läge att göra detta just nu.

- Men jag tror att Netanyahu kommer att få betala ett pris för det om han inte genomför det här just nu.

Samtidigt säger Anders Persson att Netanyahu sitter fast.

- Å andra sidan - om han genomför det här så kan det få stora återverkningar på hela Mellanösternpolitiken vad gäller stabiliteten inte minst på Västbanken, i Gaza, i Jordanien och på andra håll.

Palestinska och israeliska aktivister protesterar i Almog mot Israels annekteringsplaner 27.6.2020
Palestinska och israeliska aktivister protesterar i Almog mot Israels annekteringsplaner 27.6.2020. Palestinska och israeliska aktivister protesterar i Almog mot Israels annekteringsplaner 27.6.2020 Bild: AFP / Lehtikuva palestinier,Västbanken,Jordandalen,Israel,demonstrationer,Almog

Det kan bli instabilt på många håll

- Om den palestinska myndigheten skulle kollapsa kan det leda till all typ av instabiliteten, framför allt i Jordanien, säger Persson.

- En av de stora lärdomarna från Mellanöstern under de senaste tjugo åren är den enorma kostnaden för statskollaps i Syrien, Irak, Libyen och Jemen och andra länder.

Han anser att ytterligare statskollapser förmodligen skulle bli svåra och att det skulle bli problematiskt att nå fred med Israels grannländer Syrien och Libanon i framtiden. Vidare skulle det försvåra nuvarande fredsavtal med Jordanien och Egypten.

Palestinierna motsätter sig - men en del kan välkomna ett israeliskt medborgarskap

Frågan är om en annektering - eller "en applicering av lagar" - kan förbättra situationen för palestinierna.

- De allra flesta palestinier är emot president Trumps planer för Mellanöstern. Så finns det ju en del palestinier som lever i en sådan apati och hopplöshet att det bland dem kan finnas sådana som välkomnar ett israeliskt medborgarskap, säger Anders Persson.

- Ett israeliskt medlemskap skulle ge dem fler rättigheter än vad de har i dag. Då skulle idén om en palestinsk stat gå om intet - men det är i så fall det pris de får betala. 

För en liten del av israelerna är annekteringen en viktig fråga

På frågan om annekteringen av ockuperade områden är en viktig fråga svarar Anders Persson så här:

- Både ja och nej. För den stora majoriteten är det inte det. Nyligen gjordes det en opinionsundersökning i Israel där folk fick svara på frågan om vad det är som är den viktigaste frågan just nu. Då svarade 70 procent att det var coronakrisen och ekonomin i ett paket, så att säga. Och bara 4 procent svarade att det var annekteringen.

- Men för vissa av Netanyahus kärnväljare på högerkanten är det en viktig ideologisk fråga. Det handlar om en minoritet, men det är en stark och betydande minoritet i Israel. 

Persson påpekar att man givetvis kan säga att under den tid vi lever i just nu - då Israel går igenom en andra våg av corona  - så är det här en fråga som har mindre betydelse i jämförelse med hur det var tidigare.

USA:s stöd viktigt - Joe Biden kan ändra på läget

USA:s stöd för planerna kan ses som en avgörande faktor för Israel.

Efter det amerikanska presidentvalet i november kan emellertid USA:s stöd för planerna ändras ifall Trumps rival Joe Biden vinner valet.

Biden är i motsats till Trump emot planerna på en israelisk annektering av Jordandalen och israeliska bosättningar.

Den tvåstatslösning som det talats om de senaste 20-25 åren kommer inte att förverkligas. Inte heller heller en enstatslösning - med araber och judar i samma stat - är möjlig. En palestinsk stat kan inte bli suverän. Den skulle till exempel vara demilitariserad― Pasi Patokallio, Finlands tidigare ambassadör i Israel (1998-2003) 4.2.2020.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes