Hoppa till huvudinnehåll

Svenska forskare om klimatförändringen: För oss i Norden är hotet mot demokratin det största hotet

Erika Bjerström
SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström har skrivit en bok om hur klimatkrisen drabbar hela Sverige. Erika Bjerström Bild: Kajsa Göransson/Norstedts klimatförändring,Erika Bjerström

Det var när hon under en julnatt i Stockholm hörde en koltrast sjunga, som Erika Bjerström även känslomässigt insåg att hela biosfären är i oåterkallelig förändring.

Klimatet har blivit varmare och blötare. Sverige både svämmar över och torkar bort.

Erika Bjerström är Sveriges Televisions klimatkorrespondent.

När hon återvände till Sverige från sin tillvaro som utrikeskorrespondent i USA kunde hon se att klimatuppvärmningen redan lämnat tydliga spår under de år hon varit utomlands och att parallellerna till vad hon bevittnat i andra delar av världen var tydliga.

Hon gav sig ut för att dokumentera vad som sker och vad forskarna säger kommer att hända.

Boken Klimatkrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder är ett porträtt av Sverige i helfigur inspirerat av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons resa.

Fåglarna går miste om larver

- Det som förvånade mig var hur mycket som man kan se ren har hänt. Att vi har större problem med invasiva växter och skadedjur. Hur flyttfåglar hamnar i osynk med insekttoppen i och med att de kommer för sent därför att de styrs av ljuset när de återvänder. Medan insekter kläcks av värmen. Då hittar de för lite mat och föder färre ungar. Det finns något outhärdligt i det här tycker jag, säger Bjerström.

Tidigare har de kalla vintrarna varit ett skydd för länder som Sverige och Finland men så är det inte längre. Våren kommer 10 dagar tidigare, medan frosten kommer 25 dagar senare.

Klimatzonerna rör sig norrut med en hastighet av elva meter om dygnet. I Sverige (och Finland) går uppvärmningen dubbelt så fort som den globala uppvärmningen eftersom vi ligger så långt norrut

Problemet är att djur och växter inte kan anpassa sig i en så snabb takt.

Samernas sätt att leva är hotat

De mest dramatiska förändringarna sker i norr där fjällvärlden med kalfjäll försvinner i takt med att nya trädarter vandrar norrut.

Istället tvingas de lokala djur- och växtarterna retirera tills det inte längre finns någonstans att ta vägen.

Fjällvärldens ursprungsbefolkning, samerna, står inför komplicerade utmaningar.

De kan inte längre låta renarna beta i skogen eftersom ömsom kalla och ömsom blida vintrar bildar en isskorpa som hindrar renarna från att nå laven. Istället måste de nödutfodras eller drivas upp i fjällen.

Fästingar och andra invasiva arter kommer med hittills okända sjukdomar och smältande permafrost frigör kvicksilver ur marken.

Om det här kvicksilvret fälls ut i vattendrag och renarna får det i sig kan det betyda dödsstöten för rennäringen som köttindustri.

Vem ska betala för infrastruktur?

I söder försvinner Skånes sandstränder och Bohusläns strandängar. Det betyder inte bara att områden med viktiga rekreationsvärden går förlorade utan även att arter försvinner för evigt.

Förändringen kräver åtgärder. Men vem ska betala dem? Sverige har ingen samordnande myndighet för omställning inför klimatförändringen. Det har inte Finland heller.

Då är det upp till kommunerna att göra upp planer för hur städer och orter ska klimatanpassas.

Vart rinner vattnet vid skyfall? Vilka vägar blir översvämmade? Vad händer med fastighetspriserna i de områden som är sårbara för översvämningar?

Hur reagerar försäkringsbolagen på det? Hur borde planeringen ta allt detta i beaktande?

Bjerström besöker Norrköping, den stad i Sverige som kommit längst i klimatanpassning. Sedan 2017 pågår en inventering och klimatanpassning av alla sjukhus, förskolor, skolor och äldreboenden.

Det här efter att staden drabbades av en rad kostsamma skyfall som ledde till översvämningar och jordskred.

Som en röd tråd genom mina intervjuer med klimatforskarna löper deras oro för vad som kommer att hända med demokratin.― Erika Bjerström

Hur ska vi klara den demokratiska utmaningen?

I Klimatkrisen Sverige: så förändras vårt land från norr till söder frågar Bjerström alla de forskare hon intervjuat vad som oroar dem mest.

Det som överraskade henne var att så många svarade att de var oroade för vad som händer med demokratin när de 200 miljoner klimatflyktingar som FN varnat för sätter sig i rörelse norrut.

Med ett varmare klimat och en alltmer obeboelig situation i södra Europa och söder om Medelhavet kommer flyktingströmmarna att växa norrut - mot Sverige (och resten av Norden).

Hur vi ska klara den utmaningen är en fråga som nästan alla forskare berör under Bjerströms intervjuer.

Fastna inte i frågan om skuld

Här finns skäl att påpeka att boken Klimatkrisens Sverige inte bara är en klagosång eller mörk framtidsprofetia. Bjerström har medvetet valt att nyansera bilden.

Istället för att vi i västvärlden skulle lamslås av moralisk skuld borde vi kräva åtgärder av politiker och beslutsfattare, menar hon. FN:s första klimatkonvention undertecknades 1992.

Sedan dess har utsläppen fördubblats. Under hela den tiden har vi vetat vad som håller på att hända.

I klimatpolitiken finns två läger, enligt statsvetarna Sebastian Garczyna Johansson och Roger Hildingsson. Man talar om ”profeter” och “trollkarlar” där profeterna kräver radikalgröna lösningar och mindre konsumtion.

Medan trollkarlarna vill ta ett steg i taget mot hållbar utveckling och tänker att ny teknik ska rädda mänskligheten.

Klimatkrisen privatiseras

Bjerström kritiserar att ansvaret för klimatkrisen i en tid av individualism och konsumtionskultur läggs på privatpersoners axlar.

I sista kapitlet intervjuas regeringens särskilda samordnare för ett fossilfritt Sverige; Svante Axelsson. Han kan sägas vara en av trollkarlarna och vill inte se en “överdriven privatmoralisk debatt”.

- Det är skillnad på att svensken ska vara fossilfri och att Sverige ska vara fossilfritt. Startar vi privatdebatten - nu ska vi inte flyga, nu ska vi äta mindre kött - då har vi en svårare debatt, då ska vi vara fossilfria i en fossil värld, säger Axelsson.

Det kommer att skapa stora motkrafter, politisk populism och skrämma upp människor. Då kommer många människor att tänka ”då skiter jag i det här, det bli för jobbigt”, menar Axelsson.

Bjerström håller med. Hon tycker att det sker en privatisering av klimatkrisen, vilket passar både politiker och näringsliv väldigt bra.

När enstaka människor sitter och känner skuld för att de flyger och äter kött kan politikerna fortsätta att fatta inadekvata och otillräckliga politiska beslut.

- Sen så tror jag att det känns bra att bidra. Vi kör till exempel en biogasbil i min familj och tänker oss för när det gäller flygresor privat.

Bjerström tror inte att privatiseringen av klimatkrisen är en framkomlig väg ur rättvisesynpunkt heller. Rika människor kan alltid fortsätta att köpa sig fria.

De har råd att flyga till sitt sommarställe i södra Frankrike medan en undersköterska inte kommer att ha råd att flyga till Kanarieöarna om flygpriserna går upp.

pärmen till boken Klimatkrisens Sverige
Erika Bjerströms Klimatkrisens Sverige - en tankeväckande läsning på sommarbryggan. pärmen till boken Klimatkrisens Sverige Bild: yle/Anna Dönsberg Erika Bjerström

- Det kommer att vara en av de största utmaningarna som politikerna kommer att få ta tag i; hur vi ska genomföra en socialt rättvis grön omställning.

Hindren för samarbete

Det gäller att inte bli uppgiven inför hindren att avvärja en global uppvärmning. Så här svarar Bjerström på frågan om hon själv är uppgiven?

- Ekologisk kollaps inom vissa områden är oundviklig - tyvärr. Men om vi kraftigt lyckas minska utsläppen det kommande årtiondet så har vi en chans att undvika värsta scenariot, det som kallas tipping points eller självförstärkande effekter i ekosystemen.

Bjerström menar en situation då planeten inte längre kan klara av de värmenivåer som uppstår.

Ett exempel är vad som skulle hända om haven inte längre förmådde buffra, eller suga upp, extra koldioxid ur atmosfären som de hittills gjort.

Då börjar de avge koldioxid istället för att uppta det, förutspår forskarna.

Hindren är de paralyserade globala klimatförhandlingarna, politiska framgångar för klimatförnekande högernationalister, Asiens storsatsning på olja och kol och inte minst våra egna psykologiska försvarsmekanismer.

Vi kommer inte att klara av klimatkrisen om vi inte kan rädda demokratin― Erika Bjerström (och många forskare)

- Jag skriver i min bok att den kommer att oroa och jag vet att budskapet är brutalt. Det tänker jag inte be om ursäkt för. Jag är av den övertygelsen att kunskap är bättre än att inte ha kunskap. Det är ingen som har skrivit en sådan här bok tidigare, det jag har gjort är att jag har sammanställt den forskning som finns.

Forskare är ofta inte så bra på att föra ut sin forskning till allmänheten och dessutom är varje forskare specialiserad på sitt lilla segment.

Journalistens uppgift blir då att lägga pussel och ge den större bilden. Det är då bilden av vad som håller på att hända träder fram.

Men det finns hopp

För att inte sluta på en ton av uppgivenhet presenterar Bjerström i slutet vilka innovationer svenska företag har för att minska sina utsläpp.

Många företag som satsar på ny teknik ligger före den tidtabell för omställningen som regeringen har gett. Alla svenska företag ska vara fossilfria år 2045.

Ett exempel är Cementa på Gotland som räknar med att framställa koldioxidfri cement redan 2035. Fabriken är Sveriges andra största utsläppskälla efter SSAB i Luleå som producerar stål.

Cementa ska nu satsa på att fånga in koldioxid från skorstenarna, omvandla den till vätska och därefter lasta den i tankar på båtar till Norge.

Där är planen att norska Northern Light i Bergen ska skicka ut den flytande koldioxiden i pipelines och lagra den djupt under havsbotten.

Norge tänker bli världsbäst på koldioxidlagring, det som på engelska kallas CCS, Carbon Capture and Storage.

Men tekniska lösningar av det här slaget kostar. Coronakrisen, som visade att mänskligheten snabbt kan ställa om inför ett överhängande hot, har nu lett till en ekonomisk kris.

Frågan blir om den ekonomiska krisen pressar luften ur den gröna omställningen?

Boken Klimatkrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder visar tydligt att klimatkrisen inte väntar.

Men ännu sjunger koltrasten.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje