Hoppa till huvudinnehåll

ÅA-barometer: Var tredje finlandssvensk har upplevt trakasserier för att ha talat svenska - samtidigt upplever sig hälften som tvåspråkiga

Gula gummiankor guppar i simbassäng
Den s.k. ankdammen är långt ifrån en homogen grupp i alla frågor, men känslan av samhörighet är ändå stark. Hela 80 procent anser att svenskan har en framtid i Finland. Gula gummiankor guppar i simbassäng Bild: Mostphotos Badanka,Badleksak,Svenskfinland,finlandssvensk,finlandssvenskar,finlandssvenskhet,ankdamm

Finlandssvenskarna har stark samhörighet med Norden och Europa, men här hemma känner sig många ibland som andra klassens medborgare. Var tredje finlandssvensk har upplevt trakasserier på grund av sitt modersmål, visar en färsk finlandssvensk medborgarpanel.

Även om den färska finlandssvenska åsiktsbarometern slår hål på myten om ett likatänkande Svenskfinland, finns det en sak som håller i sig: nämligen den finlandssvenska samhörigheten.

Resultaten visar att upplevelsen av samhörighet med Svenskfinland är stark i alla regioner, i alla åldersgrupper och oberoende av kön.

Med Norden känner 77 procent samhörighet och med Europa 56 procent. Båda siffrorna har stigit med omkring 15 procentenheter under det senaste årtiondet.

Nylänningar upplever en något starkare samhörighet med Europa än människor i genomsnitt. Känslan av koppling till Sverige är i sin tur starkare på Åland och i Österbotten än i resten av Svenskfinland.

Barometern visar att en stor del av finlandssvenskarna ser sig själva som tvåspråkiga. 51 procent av de svarande klassade sig som tvåspråkiga, medan 49 procent definierade sig som enspråkigt svenska.

Färre anser sig kunna finska dåligt i dag, jämfört med läget för 10 år sedan.

En skylt där det står kommer strax.
51 procent av finlandssvenskarna identifierar sig som tvåspråkiga. En skylt där det står kommer strax. Bild: Lina Frisk / Yle finlandssvenskar,skylt
Färre anser sig kunna finska dåligt i dag, jämfört med läget för 10 år sedan

När det gäller språklig identitet spelar geografin en avgörande roll.

- I Nyland och Åboland är tvåspråkigheten och den språkliga flexibiliteten störst. Här byter fler till finska om någon i sällskapet är finskspråkig och här pratar fler finska med myndigheterna. Man tar inte svensk service för given och allt fler upplever att de blir sämre bemötta om de envisas med att tala svenska, säger rapportens redaktör, forskare Marina Lindell.

Huruvida man vågar använda svenskan i samhället påverkas av det upplevda språkklimatet.

Man tar inte svensk service för given och allt fler upplever att de blir sämre bemötta om de envisas med att tala svenska― forskare Marina Lindell

Var tredje rapporterar sig ha utsatts för trakasserier på grund av sitt språk. Främst handlar det om verbala påhopp, blickar och en känsla av otrygghet, främst i kollektivtrafiken, på restauranger och på helfinska orter.

En förklaring, sägs det i rapporten, kan vara att trakasserierna i dag ofta kommer via sociala medier och att tillgänglighet och synlighet för antisvenska åsikter blivit mera tillgängliga.

Samtidigt kan man notera att allt fler faktiskt uppger sig uppleva sig som andra rangens medborgare när man talar svenska, skriver författarna.

Den största försämringen i språkklimatet upplevs under de senaste åren ha skett inom rikspolitiken och i massmedia: 54 procent ansåg att klimatet i massmedia blivit sämre, medan 65 procent tycker att det skett en försämring inom politiken. Många ansåg orsaken vara populism.

Finlandssvensken går inte helt pessimistisk in i framtiden― sociologen Kjell Herberts

Trots att andelen svenskspråkiga minskar sakta såg ändå 80 procent av finlandssvenskarna att svenskan har en framtid i Finland.

Det finns orosmoln i Svenskfinland. Men man kan hävda att det har varit värre, skriver en av författarna i rapporten, sociologen och ÅA-emeritusforskaren Kjell Herberts.

- Ofta går det som på Strömsö, men helt blåögd är man inte. Hotbilderna finns, men medvetenhet verkar också att finnas. Finlandssvensken går inte helt pessimistisk in i framtiden, menar Herberts.

Porträtt på kvinna med mörka kläder och långt hår.
Forskare Marina Lindell har lett arbetet med barometern. Porträtt på kvinna med mörka kläder och långt hår. Bild: Privat / Marina Lindell Åbo Akademi

Åbolänningarna kritiska till kommunalpolitiker, nylänningarna tror på överstatliga aktörer

Ju högre utbildning, desto mer litar finlandssvenskarna på andra människor. Två tredjedelar upplever att de kan lita på sina grannar, kolleger och studiekamrater.

Särskilt österbottningarna vågar lämna dörren olåst.

När det kommer till samhällsaktörer, litar finlandssvenskarna särskilt på räddningsväsendet, universiteten, domstolarna och nyhetsmedierna.

Minst förtroende har man för partier, kyrkan och EU-kommissionen.

Finlandssvenskarnas stöd för demokratin är högre än den finskspråkiga befolkningens, men man förhåller sig skeptisk till politiker.

En av tre tror att nationella politiska beslut är mer eller mindre slumpmässiga och att arbetslöshetssiffrorna från Statistikcentralen ibland är manipulerade av politiker.

Det verkar finnas en tydlig tudelning mellan stad och landsbygd inom Svenskfinland: i städerna tror man på överstatliga aktörer, medan kommunalpolitiker har högre förtroende på landsbygden.

Yngre har ett högre stöd för den Europeiska Unionen.

I Åboland verkar man mer kritiskt inställd gentemot kommunpolitiker och kommunala tjänstemän än inom övriga regioner.

Österbottningarna upplever i större utsträckning att politiken ofta känns komplicerad, medan de som bor i städer i större utsträckning verkar tro på de egna påverkningsmöjligheterna.

Varg i skog.
I vargfrågan går åsikterna i Svenskfinland tydligt isär. Varg i skog. varg,vargar

Vargen och pälsfarmningen polariserar åsikterna, språket och jämställdheten förenar

Märkbar polarisering finns i frågor kring vargen och pälsfarmningen. Pälsdjursnäringens framtid och skjutning av varg får störst stöd i Österbotten och bland män, äldre personer och lägre utbildade.

Bland yngre finlandssvenskar och kvinnor finns ett starkare stöd för att förbjuda båda.

Däremot finns stor enighet när det gäller behovet av två starka nationalspråk, finlandssvenskarnas ställning och jämställdhet mellan könen.

Också miljö- och klimatfrågor finns på mångas agenda. Särskilt Åland sticker ut som en region där invånarna gör gröna val.

- Finlandssvenskarna är överlag intresserade av miljöfrågor och beredda att göra mycket mera för miljön nu än för tio år sedan, säger Marina Lindell.

Äldre finlandssvenskar är mer benägna att handla närproducerad och miljömärkt mat, medan yngre åker kollektivt, konsumerar mindre, äter mindre kött och undviker att flyga.

Regeringen Sanna Marin på presskonferens.
Barometern visar att finlandssvenskarna är mycket nöjda med regeringen och ansvariga aktörers agerande under coronaepidemin i Finland. Regeringen Sanna Marin på presskonferens. Bild: Lehtikuva Regeringen Marin,Sanna Marin,Anna-Maja Henriksson,Maria Ohisalo,Katri Kulmuni,Li Andersson

Regeringens coronarestriktioner får klart godkänt av finlandssvenskarna

Samtidigt passade man på att vid ett skilt tillfälle undersöka finlandssvenskarnas åsikter kring myndigheternas arbete under covid-19-pandemin. Resultaten visar att coronaviruset gjort finlandssvenskarna rätt oroliga, men regeringens svar på pandemin får klart godkänt.

Finlandssvenskarna är beredda att göra mycket mera för miljön nu än för tio år sedan― forskaren Marina Lindell

Finlandssvenskarna uttryckte stort stöd för ibruktagandet av beredskapslagen och för restriktionerna - över 90 procent stödde åtgärderna.

Majoriteten ansåg också att de skyddsåtgärder som regeringen tagit till var en god avvägning mellan landets folkhälsa och ekonomi.

Överlag får statsminister Sanna Marin och regeringen mycket gott betyg av finlandssvenskarna.

Finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2019-2020 gjordes vid Åbo Akademi med finansiering av Svenska kulturfonden. Den genomfördes i form av en frågeundersökning bland 4 700 svenskspråkiga i november 2019. Målet var att utreda finlandssvenskarnas åsikter och värderingar, bland annat genom frågor om samhälle och politik.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes