Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenskarnas intresse för Åland minskar enligt nya medborgarbarometern

En åländsk flagga i förgrunden, röda hus med vita knutar i bakgrunden.
En åländsk flagga i förgrunden, röda hus med vita knutar i bakgrunden. Åland

Åland har en stark samhörighet med Svenskfinland. Men det är inte självklart att intresset är besvarat. Förståelsen för Åland minskar speciellt bland yngre finlandssvenskar. Det visar den färska finlandssvenska Barometern.

Drygt 4 700 svenskspråkiga i Finland deltog i den finlandssvenska medborgarpanelen på hösten 2019. Barometern visar deras åsikter om språkklimat och andra samhällsfrågor. 400 ålänningar svarade på enkäterna.

Stark samhörighet också för Åland - men inga finlandssvenskar

Det ifrågasätts ibland om också Åland ska räknas till Svenskfinland. 82 procent av de ålänningar som svarade på barometern säger sig känna samhörighet med Svenskfinland. Därför kan man säga att Åland är en del av Svenskfinland, säger forskaren Siv Sandberg från Åbo Akademi.

- Nej, Åland hör inte till Svenskfinland, säger självständighetspolitikern Anders Eriksson. Han vill bara kalla sig ålänning.

Nina Fellman, inflyttad från Österbotten, socialdemokratisk lagtingspolitiker, vill inte heller tala om ålänningarna som finlandssvenskar.

- Ålänningarna uppfattar sig inte som finlandssvenskar, men nog väldigt nära allierade. Man känner däremot en stark samhörighet, som syskon, med finlandssvenskarna, säger Nina Fellman i en kommentar om barometern.

Siv Sandberg fotograferad vid den åländska valvakan i Mariehamn.
Sandberg har utrett "oväntat stark" finlandssvensk samhörighet. Siv Sandberg fotograferad vid den åländska valvakan i Mariehamn. Bild: Bengt Östling/Yle Lagtingsvalet på Åland 2019,Åland,forskare,siv sandberg

Dubbel identitet

Men ålänningarna har en dubbel identitet. Känslan av samhörighet med Finland är bara lite starkare än med Sverige, påpekar Siv Sandberg. Det är en språkligt baserad identitet, som syns också i Österbotten.

Siv Sandberg analyserar hur finlandssvenskarnas känsla av samhörighet med olika geografiska områden och befolkningsgrupper har utvecklats under tio år.

- Upplevelsen av samhörighet med Svenskfinland är nästan överraskande stark och konsekvent i alla regioner, i alla åldersgrupper och oberoende av kön. Det samma gäller samhörigheten med Finland, men Åland är ett litet undantag.

Språket avgör

Det handlar om att behärska minoritetens språk, mer eller mindre bra. Andelen enspråkiga finlandssvenskar har sjunkit både i Finland och på Åland.

Tvåspråkigheten breder alltså ut sig. Det kan ha kommit fler finlandssvenska - och rentav finsktalande - invandrare på Åland.

Men det kan också bero på bättre utbildning, säger Nina Fellman. De åländska skoleleverna har inte slutat läsa finska trots att det blev frivilligt.

- Det har att göra med att det åländska näringslivet är väldigt starkt bundet till Finland, förklarar Nina Fellman. Skattegränsen gör det lättare att handla med Finland.

De flesta turisterna kommer från Finland, ännu mer nu i coronatid. Den svenska kronkursen är låg, Åland känns dyrt för svenskarna.
Stockholmsturisterna hittar inte så mycket som intresserar dem i lilla Mariehamn.

Nina Fellman har röd skjorta, svartbågade glasögon och kort brunt hår. Hon tittar in i kameran med armarna i kors.
Nina Fellman: För Ålands ekonomi är samhörigheten med Finland viktigare än till Sverige Nina Fellman har röd skjorta, svartbågade glasögon och kort brunt hår. Hon tittar in i kameran med armarna i kors. Bild: Totte Westerlund/Ålands Radio Åland,nina fellman

Pengar och makt

Samhörigheten med Finland handlar både om pengar, makt och en egen identitet.

Anders Eriksson från partiet Ålands Framtid hoppas att ålänningarna inser det ohållbara i att styras från Helsingfors på ett språk de inte förstår. Finland ska inte ensidigt trampa ner allt som är viktigt för Ålands utveckling.

- Jag tror personligen att det är kört för svenskan i Finland på sikt, säger Anders Eriksson. Den språkpolitik som drivs leder obönhörligen till att Finland blir enspråkigt finskt.

Om man ska ha ett levande tvåspråkigt Finland är det en förutsättning att det finns folkgrupper runtom i landet som inte accepterar dåligt bemötande, säger Anders Eriksson.

- Då måste man hänvisa till grundlagen och kräva service på svenska. Men den dagen alla talar finska, ställs ju inte de kraven.

Svensk välvilja, men Finlands vilja avgör

De åländska socialdemokraterna, som Nina Fellman representerar, litar mer på en socialdemokratiskt ledd regering som arbetar för både svenskan och Åland.

I det politiska livet är Finland alltid en närvarande makt, även om det inte är så älskat alla gånger, säger Nina Fellman. Men den kulturella samhörigheten riktar sig västerut.

- Svenska politiker uttrycker sig mycket uppskattande och välvilligt om Åland. Men de är diplomatiskt avhållsamma att uttala sig om relationen Åland-Finland, säger Nina Fellman.

Inte helt ömsesidig kärlek

Den finlandssvenska barometern visar alltså att majoriteten av ålänningarna känner sig hemma i Finland - men kärleken är inte längre ömsesidig. Det överraskade Siv Sandberg.

- I synnerhet de yngre finlandssvenskarna känner mindre stark samhörighet med Åland - och det har ändrat under de senaste tio åren.

Det kan ha att göra med nya kontakter, färre sommarjobb på Åland, ändrade medievanor eller en ökad globalisering. Hon tror inte att förändringen kommer som ett resultat av åländska politiska strävanden till ökat oberoende av Finland.

Åland känns alltså mer främmande för unga finlandssvenskar - kanske behövs det en åländsk charmkampanj, skämtar Siv Sandberg.

Åland är på många punkter beroende av vänner i Finland, framför allt i Helsingfors. Om yngre åldersklasser inte känner samhörighet med Åland kan det på lång sikt vara negativt, säger Siv Sandberg. Det måste finnas någon som försvarar Åland inför de finskspråkiga.

Åland garanten mot finlandssvenska hukare

Det sägs ibland att Åland är den sista garanten för svensk samhällsservice i Finland. Åland blir den sista bastionen som kräver att staten agerar på landets båda nationalspråk, när finlandssvenskarna hukar och ger upp sina krav.

Finlandssvenskarna gör sitt val själva, det är bara så, säger Anders Eriksson. Han vill inte säga att han är besviken. Det handlar om business också när finlandssvenskarna sviker sitt modersmål, det vet Eriksson via sina jordbrukarkolleger.

Om man inte får sitt levebröd att fungera måste man ta till de språk som är gångbara.
Det blir en anpassning som kanske leder till det egna modersmålets undergång
― Anders Eriksson, Ålands Framtid

- I Finland går det inte att sälja en enda potatis om man inte gör det på finska. Då gäller det att anpassa sig.

Det blir en anpassning som kanske leder till det egna modersmålets undergång, säger Anders Eriksson och ber om ursäkt för att han låter dramatisk.

Om man inte får sitt levebröd att fungera så måste man ta till de språk som är gångbara. Då blir Finland alltmer enspråkigt finskt, suckar Anders Eriksson.

Hur länge håller finlandssvenskheten?

Barometern lyfter frågor om vad som är gemensamt för finlandssvenskarna. Hur länge finns det en gemenskap mellan svenskspråkiga i olika delar av landet?

Det är en fråga som Siv Sandberg har utrett i samband med Barometern.

- Finlandssvenskarna kommer inte närmare varandra, kanske tvärtom. Det handlar om urbanisering och globalisering, förändringar i familjernas språk, och det växande inslaget av flerspråkighet i samhället.

Siv Sandberg pekar på frågetecken kring hur länge de finlandssvenska institutionerna kan bygga sin verksamhet på en tänkt och upplevd gemenskap mellan svenskspråkiga i olika delar av landet.

Det blir en viktig fråga inte minst för Svenska folkpartiet som försöker samla finlandssvenskarnas röst - och röster.

Barometern har genomförts av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och finansieras av Svenska Kulturfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes