Hoppa till huvudinnehåll

I Östnyland odlas baljväxter för djuren, inte för veganerna - foder ger bra avkastning men skördarna varierar

Bondböna i balja.
Bondbönor är mycket känsliga för torka och då kan skörden misslyckas. Bondböna i balja. Bild: Laura Hyyti / Yle bondböna

Odlingen av baljväxter till foder har ökat under det senaste årtiondet, även i Östnyland. Men varje år är det lika spännande att se om skörden lyckas, säger två östnyländska jordbrukare.

Jan Stjernberg och Beatrice Enroth odlar ärter och bondbönor på Vessö i Borgå.

- Ärterna har en lång tradition på vår gård. De har varit med sedan mitten av 80-talet, närmast för växtföljdens skull, säger Enroth.

Gården odlar i år nio hektar bondbönor (som också kallas åkerbönor) och ungefär 13 hektar ärter

- Bondbönan provade vi odla för ungefär tio år sen. Det var ett ganska bra år men vi nappade inte på det då den gången, men nu har vi odlat bondböna på nytt i tre år.

Kokta bondbönor på en tallrik.
Bondbönor är populära både som livsmedel och djurfoder. Arkivbild. Kokta bondbönor på en tallrik. Bild: Yle/Public domain/Richard W.M. Jones bondböna,Bondböna,Ärtväxter,kokning (matlagning)

Även bondbönan odlas närmast för växtföljden, ärtväxter binder bland annat kväve.

- Det är nog den största kvaliteten. Det är mycket lätt att odla någon höstgröda efter dem, man kan egentligen så direkt. Men sen har ju efterfrågan på baljväxter ökat.

Trots trenden att konsumera mera vegetabiliskt och äta vegansk mat gjord på bland annat ärter och bondbönor, är det en annan och mycket större trend på gång inom lantbruket som har ökat efterfrågan.

- Det är för att djurgårdarna så småningom vill börja ersätta den importerade sojan med inhemskt protein.

kauraa
Bondbönan binder kväve i jorden. Arkivbild. kauraa Bild: Laura Hyyti / Yle bondböna

Ben Silfvast i Lindkoski i Lappträsk odlar vete, råg och baljväxter ekologiskt sedan 25 år tillbaka. Baljväxter valde han för att ärterna och bondbönorna i det närmaste är evigt självförsörjande.

- Det passar bra när man inte får gödsla med konstgödsel så får man kvävet från luften i stället, säger Silfvast.

Även Silfvast odlar baljväxter för djurfoder. Han har ett kontrakt med ett familjeföretag som driver en kvarn i Utajärvi i Norra Österbotten.

- Allt går till foder. Jag har funderat på livsmedelsbiten, men än så länge har ingen frågat efter ärter eller åkerbönor.

Medvind för odling av proteingrödor

Odlingen av proteingrödor är i medvind. Ärtarealen har ökat rejält och bönarealen kännbart. Det bekräftar Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund så sent som denna vecka.

Ärtväxter växer i år på cirka 43 000 hektar. Ärtarealen är den största någonsin i Finland, drygt 25 000 hektar.

Jämförelsevis ökade odlingen av åkerböna från 2300 hektar 2009 till 22 000 hektar 2017. Däremot utgör den sammanlagda odlingen av baljväxter inte mer än cirka två procent av landets totala odlingsareal.

traktori pui viljaa
Bondbönan sås i maj och skördas vanligtvis i augusti och september. Arkivbild. traktori pui viljaa Bild: Laura Hyyti / Yle bondböna,traktorer,Tröskning

Merparten odlas alltså till djurfoder och Silfvast uppskattar att de bondbönor som används i livsmedelsproduktionen i första hand är konventionellt odlade.

Enroth poängterar att priset på konventionellt odlat spannmål har varit lågt en tid, vilket gör baljväxterna konkurrenskraftiga att odla, men man måste vara beredd på att skörden kan misslyckas.

Silfvast tror att den yngre generationens jordbrukare kan lockas till att odla baljväxter, oljeväxter och spannmål ekologiskt eftersom priset varit rätt bra de senaste åren.

Men eftersom skördarna kan variera kraftigt från år till år det inte nödvändigtvis en bra strategi att bara satsa på baljväxter.

- Man ska alltid vara mångsidig. Man ska inte sätta alla ägg i en korg för man vet inte hurdant år det blir. Har man olika sorter och ett brett spektrum av odlingsväxter så är det alltid något som lyckas. Resultatet blir jämnare, säger Silfvast.

Hand med ärtskida vid en åker där årter odlas.
Ärter är goda jordbättrare att odla i växtföljden. Arkivbild. Hand med ärtskida vid en åker där årter odlas. Bild: YLE/Anneli Nylund odling,ärter,ärter (släkte),åker,odla

Ben Silfvast odlar främst vete och råg, men baljväxterna utgör ett naturligt komplement i växtföljden.

- Där är ju lite kväve kvar i marken som de binder och spannmålens sjukdomar går ju inte på bönor och ärter. De liksom lite sanerar jorden samtidigt, säger Silfvast.

Kinkig odlingsväxt med humörsvängningar

Bondbönan är inte den enklaste odlingsväxten, men ger en god avkastning förutsatt att skörden är någorlunda bra.

- Nog är den svår, såsom baljväxterna är. De är så väderberoende på något sätt, säger Beatrice Enroth.

På gården såddes årets bondbönor den 8 maj i en plöjd åker under goda förhållanden. Ärterna såddes de två påföljande dagarna i stubben rakt efter råg.

- Det var litet för vått så de har inte fått en så bra start. Vi hade bråttom att så baljväxterna för de lovade regn och det kom ju den tionde. Sen började det regna och det blev jättekallt i två veckor.

När det torkade upp efter två veckor bildades en skorpa på jordytan, men ärterna och bondbönorna kom upp och fick en bra start.

Självsådda små bondbönor kommer upp tidigare på sommaren på åkerängar.
Självsådda bondbönor kommer upp tidigare på åkerängar än sådda. Arkivbild. Självsådda små bondbönor kommer upp tidigare på sommaren på åkerängar. Bild: Petteri Juuti / Yle bondböna,Bondböna

Den omväxlande försommaren orsakade däremot inga problem för Ben Silfvast i Lindkoski.

- För en jordbrukare var det egentligen ganska bra väder tills det blev hett. Jag fick mitt sått i tid och inte var det något skada av att det var svalt i maj. Så kom det ganska lagom med regn, inte för mycket och inte för lite heller, säger Silfvast.

I Lindkoski varierar odlingsarealen för baljväxterna mellan 10 och 20 hektar och skörden likaså beroende på väderförhållandena. Medelskörden på bondböna ligger kring 2 000 kg per hektar och år.

- Ett regnigt år kan det bli problem och så är det torkkänsligheten, så skördarna varierar hemskt mycket från år till år. Kalla och våta år så hinner den inte mogna och åter när det är torrt så brådmognar den så att säga. Den blir mycket kort och skörden blir dålig.

I väntan på regn

Efter midsommaren drog en värmebölja med stor torka in över Östnyland. Även i Vessö väntade jordbrukarna på förlösande regn.

Ärterna skördas tidigast i mitten på augusti och bondbönan något senare.

- Det är ju det som är spännande med skörden att hurdant väder är det sen när vi ska skörda. Vi har nog haft sådana ärtår att de har blivit kvar i åkern. Det är något som man måste räkna med med baljväxter.

Olika sorters bondbönor

Det odlas en handfull olika sorters bondbönor i Finland.

De tidigaste förädlade sorterna var en mörkfröig Hankkijan Mikko och en ljusfröig Hankkijan Ukko. På dessa följde Kontu som är den mest odlade bondbönan i Finland och Sampo som är en mycket tidig sort.

Bondbönor i baljor och tokade i burk.
Bondbönor i balja och torkade i burk. Arkivbild. Bondbönor i baljor och tokade i burk. Bild: Petteri Juuti / Yle bondböna,Bondböna

Silfvast odlar nu Louhi, men går i väntan på två nya, snabbväxande sorter vars utsäde beräknas finnas på marknaden inom ett par år.

- Det är så mycket som har lovats. De ska ge 20 procent mera skörd än de sorter som vi nu har. Det går bra nu men vi får sen se, men i det långa loppet vet man inte, säger Silfvast litet skeptiskt.

Silfvast odlar också en svensk gul ärt, Ingrid som har en stor proteinskörd.

Vi är bra på att odla men dåliga på att äta― Beatrice Enroth, Vessö

Tycker jordbrukarna själva om de växter de odlar?

- Nå, om jag kokar ärtsoppa en gång om året så är det bra. Men de här nya produkterna utav bondböna har vi nog lite provat på, glassen och krossade bondbönor som man kan blanda med köttfärs, säger Enroth.

härkäpapua ja hernettä ruoheena jne
Krossade bondbönor är ett bra proteintillägg i matlagningen. härkäpapua ja hernettä ruoheena jne Bild: Laura Hyyti / Yle bondböna

- Nej, inte har jag ätit något av det där, men släpärter äter man ju. Det är en riktig sommardelikatess, säger Ben Silfvast som faktiskt odlar en svensk gul ärt, Ingrid.

- Vi är bra på att odla, men dåliga på att äta. Inte vet jag vad det beror på men nog provar vi ju lite på nya maträtter och att använda nya saker, men det är så lätt att fortsätta med det gamla, säger Beatrice Enroth med ett skratt.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland