Hoppa till huvudinnehåll

Kroatien går till val med coronakrisen och en trängd ekonomi i bagaget

Opatija Riviera i Kroatien 1.7.2020
Bristen på turister plågar Kroatiens ekonomi. Semesterorten Opatija är känd som "turismens drottning" men antalet besökare har rasat på grund av coronakrisen. Opatija Riviera i Kroatien 1.7.2020 Bild: EPA-EFE/All Over Press Kroatien,Badstrand,semester,turism,Opatijas riviera

Kroatien går till parlamentsval på söndag. Inget parti väntas få egen majoritet och efter valet blir det sannolikt aktuellt med en instabil koalition med mindre partier.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna stöds det styrande konservativa partiet HDZ av omkring 27 procent av väljarna mot 25 procent för det största oppositionspartiet, det socialdemokratiska partiet SDP.

Nationalistblocket Domovinski Pokret, som leds av sångaren Miroslav Skoro, skulle enligt mätningen få drygt 10 procent av rösterna.

Utebliven turism anstränger ekonomin

Kroatiens ekonomi är hårt ansträngd av den pågående coronakrisen, och den nya regeringen kommer att stå inför stora utmaningar.

Pandemin har tärt hårt framför allt på turismen som tidigare har stått för närmare 20 procent av landets bruttonationalprodukt.

HDZ tror sig kunna fortsätta leda landet

HDZ-ledaren, premiärminister Andrej Plenkovic, räknar med att HDZ blir det största partiet i parlamentsvalet och att han får leda regeringen. Han har lovat se till att levnadsstandarden i Kroatien höjs, och att landet integreras djupare i EU för att småningom också ingå i eurozonen.

Den socialdemokratiska ledaren Bernardic har försökt vinna väljare genom att deklarera att HDZ har styrt landet på ett inkompetent sätt.

Valaffisch inför parlamentsvalet i Kroatien 5.7.2020
Valaffisch inför parlamentsvalet i Kroatien 5.7.2020 Valaffisch inför parlamentsvalet i Kroatien 5.7.2020 Bild: AFP / Lehtikuva Kroatien,parlamentsval

Analytiker bedömer att det kan bli svårt för de två ledande partierna att få tillräckligt stöd i parlamentet för en stabil regering.

Den radikala högerinriktade retorik som populisten Skoros gruppering använder sig av tros kunna bli problematisk. Skoro anklagar de båda största partierna för att ha idkat svågerpolitik och misskött ekonomin under de senaste 20 åren.

Kroatien - från jugoslavisk delrepublik till självständighet

  • Den 25 juni 1991 förklarade sig Kroatien (samtidigt som Slovenien) självständigt. Självständigheten hör samman med den våldsamma upplösningen av det federala Jugoslavien.
  • Juridiskt hade federationens olika folk då rätt att utträda ur denna. Motståndarna hävdade ändå att denna rätt inte tillkom delrepubliken som sådan utan de statsbärande folkgrupperna.
  • Sommaren 1991 inleddes för civilbefolkningen förödande strider mellan den serbdominerade jugoslaviska krigsmakten, serbiska och kroatiska förband och andra väpnade grupper.
  • Politiskt gällde kampen huruvida Kroatien skulle bestå inom delrepublikens gamla gränser eller om områden med serbisk folkmajoritet skulle avskiljas.
  • Kring årsskiftet 1991/92, då en tredjedel av Kroatien kontrollerades av serbiska styrkor, vann Kroatien allmänt internationellt erkännande som självständig stat.
  • Kriget i det forna Jugoslavien drabbade hårt Kroatiens ekonomi. Den tidigare så viktiga turistnäringen var den sektor inom näringslivet som drabbades hårdast, men också industrin och infrastrukturen drabbades.
  • Under 2000-talet har både industrin och turismen återhämtat sig, men utlandsskulden och underskottet i statsbudgeten är fortfarande stora.
  • Den dominerande befolkningsgruppen utgörs av kroater. Många ur den serbiska folkgruppen - tidigare den näst största folkgruppen - tvingades lämna landet efter Kroatiens återerövring av Slavonien och Krajina.
  • Fram till 2000 var Kroatien en auktoritär stat där presidenten hade en stark ställning. Genom en författningsändring 2000 stärktes parlamentets makt och demokratiska reformer genomfördes. Kroatien är sedan dess en parlamentarisk demokrati.
  • Den verkställande makten tillkommer presidenten och regeringen. Presidenten har fortfarande en stark ställning.
  • Konstitutionen från 1990 garanterar yttrande- och tryckfrihet och förhandscensur är förbjuden. Hot och våld har dock förekommit mot journalister som undersökt korruption, krigsförbrytelser och organiserad brottslighet. Den dominerande nyhetsbyrån är statliga Hina som kritiseras för ett nationalistiskt perspektiv och för att gå det tidigare regeringspartiet HDZ:s ärenden.

Källor: Reuters, Nationalencyklopedin


Källa: Reuters

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes