Hoppa till huvudinnehåll

Rysk journalist dömd för att ha "rättfärdigat terrorism" – första gången lagen tillämpas mot en journalist

En kvinna med blå munskydd. I bakgrunden en polisman.
Journalisten Svetlana Prokopjeva slapp fängelsestraff, men dömdes till kännbara böter. En kvinna med blå munskydd. I bakgrunden en polisman. Bild: AFP / Lehtikuva Svetlana Prokopyeva case (2020),Svetlana Prokopyeva

I ett kontroversiellt rättsfall har journalisten Svetlana Prokopjeva dömts betala drygt 6 000 euro i böter för att ha "rättfärdigat terrorism". Fallet härrör från hennes inlägg i en radiosändning, som även publicerades som en webbtext, och har väckt kraftiga motreaktioner. Prokopjeva tänker överklaga domen.

– Jag väntade mig inte att bli friad. Vi kommer att överklaga, berättade Prokopjeva för journalister strax efter att domen hade fallit på måndag.

En militärdomstol i staden Pskov, nära den estniska gränsen, dömde Prokopjeva att betala 500 000 rubel i böter, alltså drygt 6 000 euro. Paragrafen "rättfärdigande av terrorism" kan ge upp till sju års fängelse, och i det här fallet hade åklagaren yrkat på sex år. Dessutom ville åklagaren porta Prokopjeva från journalistyrket i fyra år, något som hon lättat konstaterade att inte hände.

– Den största vinsten var att jag inte förbjöds att utöva mitt yrke.

Svetlana Prokopjeva jobbar för Radio Svoboda (RFE/RL), som finansieras av kongressen i USA och som ryska myndigheter har kategoriserat som en "utländsk agent".

Den ryska staten har tillämpat paragrafen om rättfärdigande av terrorism mot flera internetanvändare de senaste åren, men Prokopjevas fall är det första där lagen tillämpas mot arbetet en journalist utfört.

Självmordsbombning och regeringskritik

Bakgrunden till rättsfallet ligger i ett självmordsattentat i slutet av 2018, då en 17-åring sprängde sig själv utanför säkerhetstjänsten FSB:s byggnad i Archangelsk. Den unga mannen dog själv och tre tjänstemän vid FSB skadades.

I Moskva Ekos direktsändning hävdade journalisten Prokopjeva att attentatet var ett resultat av det rådande politiska klimatet i Ryssland. Hon påstod att staten med sitt handlande själv har fostrat en generation medborgare som strider mot den. Hennes inlägg i sändningen publicerades senare också på en sajt i Pskov.

En man under paraply håller en skylt, poliser i bakgrunden fattar tag om honom.
Polisen grep flera demonstranter som uttryckte sitt stöd för Prokopjeva utanför FSB:s högkvarter i Moskva den 3 juli. "Analys av en terrorists motiv är inte samma som att rättfärdiga terrorism", står det på plakatet. En man under paraply håller en skylt, poliser i bakgrunden fattar tag om honom. Bild: All Over Press Svetlana Prokopyeva case (2020),Moskva

Åklagaren ansåg att Prokopjeva rättfärdigade terrorism. En förundersökning mot henne inleddes i februari 2019 och rättegången började för en knapp månad sedan. I en intervju med Meduza säger hon att åtalet är nonsens, och kritiserar att tillkallade experter inte urskiljt exakt var i hennes inlägg hon gjort sig skyldig till det påstådda rättfärdigandet av terrorism.

Nationell och internationell kritik

"Skäms!" och "Hon är inte skyldig!" utropade Prokopjevas anhängare i rättssalen, då domen förkunnades på måndagen. Demonstranter hade också samlats utanför domstolen, och i fredags grep polisen flera demonstranter utanför säkerhetstjänsten FSB:s högkvarter i Moskva.

Fallet mot Prokopjeva har gett upphov till mindre demonstrationer runtom i Ryssland, och tiotals ryska journalister har uttryckt sitt stöd för Prokopjeva. Landets människorättsråd har å sin sida kallat åtalet "absurt".

Medborgarorganisationerna Memorial, Human Rights Watch, Reportrar utan gränser, European Federation of Journalists och Committee to Protect Journalists har alla riktat kritik mot åtalet.

Dessutom har Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSCE) kritiserat fallet, och för några dagar sedan krävde EU:s talesperson att åtalet skulle läggas ned.

Svetlana Prokopjeva anser att åtalet mot henne är politiskt och ämnar kämpa emot. Hon tänker överklaga sin dom, stanna kvar i landet och vägrar låta sig tystas.

– Jag räds inte att kritisera regeringen. Jag räds inte att kritisera polisen eller säkerhetstjänsten. För jag vet hur verkligt fasansfullt det blir om jag inte säger emot, om ingen säger emot.

Källor: AFP, RFE/RL, Meduza, Yle

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes