Hoppa till huvudinnehåll

Johan Kinos vill hålla försäljningen i egna händer - "Skulle hellre minska på verksamheten än sälja till grossist"

Johan Kinos ser på en tomat i sitt växthus.
Johan Kinos säger att intresset för att handla lokalt ökat markant de senaste åren. Johan Kinos ser på en tomat i sitt växthus. Bild: Amanda Vikman/Yle person,johan kinos

Johan Kinos driver växthus och gårdsbutik i Dragsfjärd på Kimitoön med tomat som den primära grödan. Ända sedan han och hans fru tog över faderns växthus har de satsat på direktförsäljning.

- På det viset kan vi kontrollera priserna bättre och i dag kommer tre fjärdedelar av omsättningen från vår egen direktförsäljning. Men samtidigt som vi får ett bättre kilopris än de större växthusen så har vi mer personalkostnader i och med att vi sköter packning och transport själva, säger Kinos.

Han uppskattar att han har en dubbelt så stor personalstyrka jämfört med om han skulle sälja till grossist. Men han vill också ha det så och kan aldrig tänka sig att göra på något annat sätt, hellre skulle han i så fall krympa verksamheten och ha färre anställda.

Tomatlådor i staplar inne i växthuset.
Egen distribution och packning innebär fler anställda men ger också ett högre pris. Tomatlådor i staplar inne i växthuset. Bild: Amanda Vikman/Yle tomat,jordbruk,växthus

Intill växthusen finns också en liten gårdsbutik med ett sortiment som ökar för varje år. Under intervjun är kundflödet konstant och så har det varit hela våren.

- Vi hade sommargäster som nästan köade för att få börja handla här i våras som sa att de har då aldrig behövt skotta snö ur båten tidigare då de kommit till stugan. Så om det är coronavåren eller något annat som gjort att vi haft mycket besökare kan jag inte säga men ett ökat intresse för att handla lokala produkter har vi definitivt sett, särskilt i år, säger han.

Också bonden ska se över sin verksamhet

De senaste 20 åren har jordbrukarnas företagarinkomst minskat med mer än hälften. Den dåliga lönsamheten beror på många faktorer, bland annat har bönderna i dag en dålig förhandlingsposition gentemot handeln.

- I alla fall inom växthusbranschen är priserna låga på grund av överproduktion. Förutom att satsa på egen gårdsbutik, som ju inte är möjligt för alla, så borde branschen bli bättre på att kräva bättre betalt. Vi har inte heller följt partipriserna de senaste åren, varför ska man skänka bort varor som det finns efterfrågan på? frågar sig Kinos.

Han tror också att bönderna kunde se över sin verksamhet om det går dåligt och till exempel satsa på specialgrödor som morötter, kål och annat som det finns stor efterfrågan på. Här får han medhåll av köpmannen Tobias Eriksson vid K-market i Kimito.

- Lite tror jag att bönderna själva kan vara aktiva för att få till en förändring. Det finns exempel på dem som satsat på till exempel grönsaker i ställer för enbart spannmål och som det gått bättre för nu, säger Eriksson.

Tobias Eriksson står vid grönsaksavdelningen i Kimitobutiken.
Det har varit svårt för butikerna att få tag i lokalt odlad gurka i år - men Tobias Eriksson ser många fördelar med att handla direkt av producenten. Tobias Eriksson står vid grönsaksavdelningen i Kimitobutiken. Bild: Amanda Vikman/Yle person,tobias eriksson

Han listar upp produkter som de köper lokalt, direkt av bönderna: lök, potatis, blomkål, tomat, sallad, gurka, paprika, ärter, och listan växer hela tiden allteftersom sommaren framskrider. Eriksson ser många fördelar med att ha direktleverans från jordbrukarna.

- Bönderna är flexibla, grödorna kommer direkt från växthuset eller åkern och är färskare. Nackdelen är kanske tillgången, allt finns inte året om. Till exempel lokal potatis för hela året har överraskande nog varit svårt att hitta här, säger han.

Eriksson är medveten om lönsamhetskrisen inom jordbruket. Men även om kundpriset i bland blir högre för de lokala produkterna så är åtgången stor.

- Vi utgår från rikspriset på en vara då vi köper direkt från bonden, men i och med att mellanhänder faller bort blir producentpriset högre. Samtidigt är man ju lite orolig och jordbruket behöver bli mer lönsamt, annars tar det ju slut och vi vill nog ha kvar både den inhemska och närproducerade maten, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland