Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Farligt om polisen har monopol både på våld och information – granskning av polisingripande möttes av sekretess

Grafik. Till vänster syns en polisbil. Till höger redaktör Christoffer Gröhn.
Grafik. Till vänster syns en polisbil. Till höger redaktör Christoffer Gröhn. Bild: Yle Polis,poliser,polisen,polisbrutalitet,polisfordon,christoffer gröhn

Stora delar av världen följer med varje nytt fall av polisvåld i USA. Men vad vet vi om hur det ser ut i Finland? Att som journalist granska det leder till att man gång på gång stöter på sekretess och brist på transparens. Det här skriver reporter Christoffer Gröhn i en kommentar kring granskningen av fallet Samuel Dolphyne.

Medan demonstrationerna mot polisvåld pågår i USA har polisen i Finland gång på gång upprepat att här hemma agerar polisen annorlunda. Det råder heller ingen tvekan om att det finns stora skillnader mellan läget i USA och det i Finland.

Trots det finns det också en oro bland svarta i Finland för att polisen kan agera på ett liknande sätt som i USA. Den här oron härstammar från många olika faktorer, till exempel upplevelser om etnisk profilering och rasism. Oron späs dessutom på av ett konkret fall där en svart man, Samuel Dolphyne, blev medvetslös under ett polisingripande i Helsingfors och dog följande dag. Det här hände i november 2018.

Under en demonstration utanför polisstationen i Böle i juni krävde en grupp demonstranter som kallar sig African Anti-Racism Society svar på vad som hände honom.

Ingen information gavs om att utredningen lades ner

Polisen informerade om fallet Samuel Dolphyne dagen efter händelsen, men därefter har det varit tyst.

Som brukligt är när det finns misstankar om att någon farit illa under ett polisingripande tittade en åklagare på om poliserna hade någon andel i Dolphynes död. Åklagarens slutsats var att så inte är fallet och en förundersökning inleddes inte.

Det här beslutet gjordes den 16 augusti 2019, men åklagaren skickade inget pressmeddelande vilket gjorde att beslutet inte fick någon offentlighet. Det har lett till en ökad oro bland dem som hört om fallet men inte vetat exakt vad som hände och om händelsen ens utreddes.

För transparensens skull hade det varit bra om polisen och åklagaren informerat om sina slutsatser och hur de har kommit fram till dem. Det skulle ha förebyggt rykten och oro bland i synnerhet Dolphynes landsmän i Helsingfors.

Först i och med min artikel om fallet, som publicerades i onsdags, fick de veta vad som verkligen hände. Jag fick utgående från polisutredningen reda på hur händelseförloppet såg ut.

Att polisen satte handfängsel på Dolphyne sekretessbelades

Polisens godtycklighet gällande sekretess gör det ändå svårt att granska händelseförloppet i ett liknande fall. Att utredningen om dödsorsaken är sekretessbelagd är inte överraskande men att vissa andra detaljer i utredningen är svärtade väcker däremot frågor.

Till exempel har polisen i Östra Nyland, som har utrett Helsingforspolisens agerande, sekretessbelagt att man lagt handfängsel på Dolphyne trots att det framgick redan i pressmeddelandet som skickades dagen efter gripandet.

Att han blev medvetslös på platsen sekretessbelades också i utredningen fastän det likaså finns med i det inledande pressmeddelandet.

De här motstridigheterna gör att sekretesspolicyn verkar godtycklig

Däremot har samma uppgifter inte sekretessbelagts i Helsingforspolisens anmälan om att Dolphyne misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri och våldsamt motstånd mot tjänsteman. Den anmälan har jag också begärt ut.

De här motstridigheterna gör att sekretesspolicyn verkar godtycklig.

Jag förstår inte hur man kan motivera en sekretessbeläggning av att polisen använder handfängsel under ett gripande? Nu har det motiverats med offentlighetslagens 24 paragraf och 25:e moment.

Paragrafen handlar om att sekretess råder angående uppgifter om att någon är klient hos socialvården, hos arbetsförvaltningen, om hälsotillstånd eller handikapp eller om sexuellt beteende eller inriktning.

Orimligt att det inte går att veta hur polisen SKA agera

Ännu fler frågor väcker uppgiften om att anvisningarna för hur polisen ska agera i en liknande situation är sekretessbelagda.

I Sverige finns rekommendationer om att istället för att hålla någon mot marken få personen upprätt och jag ville veta om polisen i Finland har liknande rekommendationer.

Jag kontaktade därför en utbildare vid Polisyrkeshögskolan. Han skriver per mejl att “utbildningen av användningen av maktmedel och därmed också fysiska maktmedel är sekretessbelagd information” och därför kan han inte berätta mer om vilka tekniker och metoder som finns för att kontrollera en person på marken.

Så kan det inte vara i ett öppet samhälle

Vid Polisstyrelsen får jag också svaret att informationen är sekretessbelagd.

Att polisen har rätt till våld i vissa situationer bygger på en samhällelig överenskommelse, men för att den ska hålla krävs att våldet i varje enskild situation anses vara legitimt. Därför är det orimligt att det för en utomstående inte går att få reda på hur polisen SKA agera i en situation. Så kan det inte vara i ett öppet samhälle och speciellt inte när det handlar om en instans med våldsmonopol.

Viktigt att reda ut varför gripandet av en obeväpnad eskalerade

Det här fallet är visserligen ett enskilt fall och de flesta gripanden slutar inte med att den gripna blir medvetslös. Trots det är det viktigt att öppet gå igenom vad som gjorde att situationen eskalerade då Samuel Dolphyne ändå var obeväpnad. Det här krävs för att se om det går att agera på ett annat sätt.

Men också när det gäller transparensen kring hur ofta poliser ställs till svars finns skäl för förbättring. Svenska Yle-podden Lägsta domstolen berättade tidigare att det är svårt att få information om hur många poliser som döms för brott i Finland.

Om samma instans har både monopol på våld och på information blir det farligt.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen