Hoppa till huvudinnehåll

Sekter inte alltid religiösa utan finns överallt - inom idrott, företag, politik, relationer: “Det är som ett rus i början, sedan bryts man sakta ner”, säger psykolog som varit med i sekt

Två par händer håller om varandra.
Man kan hitta sektliknande sammanhang var som helst. Har vi en grupp människor så finns det en möjlighet att sekteristiska drag uppstår. I början upplever man det positiva, som gör att man stannar och känner ett syfte. Sakta men säkert bryts man sedan ner Två par händer håller om varandra. Bild: Yle/Christin Sandberg Händer

Mekanismerna i sekteristiska sammanhang är de samma oavsett om det handlar om en religiös församling, ett företag, en fotbollsklubb eller ett destruktivt förhållande. Det handlar om lydnad, krav, manipulation, regler och straff. Det är en totalitär miljö där en person eller en ledning bestämmer och resten lyder.

Sekter eller sektliknande sammanhang är betydligt vanligare än vi tror.

Det säger Håkan Järvå, legitimerad psykolog som själv tagit sig ur sekten scientologerna. Idag hjälper han andra som lämnat en sekt eller ett sektliknande sammanhang.

Järvå är också författare och har skrivit fackböcker om psykologin bakom mekanismerna inom sekteristiska och totalitära rörelser.

Han påpekar att det inte finns någon enhetlig definition på vad en sekt är.

- Det beror också på vad man definierar vara en sekt eller extremistisk miljö.

Det som de flesta dock är överens om är att ett av kriterierna för en sekt är att den är totalitär och att man kräver totalt engagemang av individen och därmed styr hens liv.

I en sekt eller i ett sektliknande sammanhang måste det också finnas en kontrollapparat som kväser kritiskt tänkande eller olydnad.

Dessa personer straffas och fryses ut. De som följer reglerna eller värderingarna kärleksbombas och får fördelar.

Finns överallt i samhället

En sekteristisk gruppering behöver inte vara religiös. Man kan hitta sektliknande grupperingar överallt i samhället.

- Har vi en grupp människor så finns det en möjlighet att sekteristiska drag uppstår. Det kan vara en bostadsrättsförening, en fotbollsklubb, motorcykelgäng, kriminella gäng, företag.

Järvå säger att de här sektlikande dragen är vanligare än vi tror inom till exempel idrottsverksamhet. Bland annat har en av Sveriges mest kända idrottsläkare, Klas Östberg, kritiserat svensk gymnastik för att driva sektliknande verksamhet.

- Det är inte ovanligt med tränare som styr sina adepter med järnhand.

Även parrelationer kan ha de här dragen.

- Klassiskt exempel är väl en karismatisk man som misshandlar sin kvinnliga partner men hon lämnar ändå inte honom.

För att förstå hur någon kan gå med på att behandlas så illa, måste man se till många psykologiska, sociologiska och biologiska faktorer.

- I början är det väldigt positiva känslor, det är ju därför man dras med. Det är som ett rus, som att den grupp man ingår i är överlägsen och man känner att man får mycket ut av det.

Problemen, kontrollen och nedbrytandet kommer sedan smygande. Det sker en normaliseringsprocess där det som tidigare var otänkbart blir normalt och till sist är man fast.

Håkan Järvå
Håkan Järvå är legitimerad psykolog och författare. Han är även avhoppare från scientologerna, vilket gett honom unik inblick i mekanismerna bakom sekteristiska sammanhang. Idag hjälper han andra avhoppare tillbaka till ett så kallat normalt liv. Håkan Järvå Bild: Privat sekt,psykologi,författare

Den karismatiska ledaren

Men för att det överhuvudtaget ska uppstå en sekteristisk rörelse, så krävs en stark ledare, konstaterar Järvå.

I ett tryggt samhälle har man råd att tänka fritt och problematisera.

Men i osäkra tider vill man ha någon som säger hur det är. Man vill ha enkla och tydliga svar.

- I den rådande världssituationen är det här aktuellt i allra högsta grad. Människor är otrygga och det är många faktorer som samverkar.

Man vill inte ha diplomati, man vill inte höra “å ena sidan, å andra sidan”. Man vill ha någon som pekar med hela handen, säger Järvå.

Han konstaterar vidare att både politiskt och religiöst ser vi en global utveckling av ett allt mer svartvitt-tänkande.

- Det är miljöproblem, terrorism, extremism, konflikter, globalisering som driver fram otrygghetskänslor och då är det lätt för karismatiska ledare att locka till sig folk, vilket dom också gör.

En man går förbi en Apple-logo i San Francisco 9.9.2015
Sektliknande organisationer kan hittas överallt i samhället. Till exempel anklagades multinationella företaget Apple av sina kritiker för att påminna mer om en sekt än ett företag. Också Enron, Ikea och andra stora företag har anklagats för det samma i olika sammanhang. En man går förbi en Apple-logo i San Francisco 9.9.2015 Bild: EPA/MONICA DAVEY Apple Inc.,rättsfall,USA

Fysiskt och psykiskt våld

Järvå berättar att man kan dela in sekteristiska rörelser eller grupperingar i två varianter.

Den ena består av de som är våldsamma utåt, mot människor utanför gruppen, till exempel kriminella gäng.

Den andra grupperingen består av de som är våldsamma mot de som finns inne i rörelsen, som exempelvis religiösa sekter.

Den första gruppen är ofta fysiskt våldsam, medan den andra gruppen är mer psykiskt våldsam, men det kan också vara en kombination av allt.

Det finns inga siffror på hur många människor som lever i sektliknande miljöer.

Men eftersom sektliknande drag kan hittas inom alla livsområden, borde det rimligtvis innebära att en betydande del av befolkningen lever under sådana liknande omständigheter.

- Det är antagligen vanligare än vi tror. Man räknar med att ungefär en procent av befolkningen är med i någon form av religiös rörelse. Om man då vidgar begreppet så omfattar det ju väldigt många fler.

Bild på en hjärna
Det tar tid att komma på fötter igen efter att man varit med i ett sekteristiskt sammanhang. Man kan till och med se fysiologiska ändringar i hjärnan hos människor som levt under sådana omständigheter. Bild på en hjärna Bild: Pete Linforth hjärnan

Sammanhangen olika, mönstret det samma

Järvå påpekar att det kan vara svårt för många att ens förstå att man befinner sig i en miljö med sektliknande drag.

Det är först då man lämnar den här typen av miljö - och inte alltid ens då - som man inser att man varit med om något konstigt.

Det är lättare att inse att man varit med i en sekt om den har religiösa förtecken, eftersom det är det vi förknippar med sekter.

När man placerar en människa i ett ideologiskt system som säger att något är fullt naturligt så går man med på det― Håkan Järvå, psykolog

Ändå är mekanismerna bakom de samma oavsett vilket sammanhang man varit med i.

- I mitt yrke träffar jag människor som varit med i alla möjliga grupperingar och de har alla samma typ av berättelse även om sammanhangen skiljer sig åt.

Det tar tid att komma på fötter igen efter att man varit med i en sekteristisk rörelse.

Man kan till och med se fysiologiska ändringar i hjärnan hos människor som levt under sektliknande omständigheter.

- Man kan se att man slutar använda prefrontalloberna i hjärnan. Där sitter det egna tänkandet, det analytiska och reflexiva. Det här skär man bort från sitt medvetande, och blir därför beroende av att någon annan fattar beslut och tänker åt en.

Måste lära hjärnan tänka på nytt

Järvå var med i scientologerna under fjorton års tid och det tog upp till tre år innan han kunde börja tänka självständigt igen.

Han gick med som tjugoåring, och var därför ändå medveten om att det fanns en alternativ värld.

- Det är värre för de som växt upp i de här sammanhangen, de har inget att jämföra med.

För dem är det en verklig utmaning att förstå att det finns andra sätt att tänka och leva. På vissa plan måste man starta om som barn igen, lära sig tänka om.

Att fastna i ett sektliknande sammanhang kan hända vem som helst.

De hade lyckats knäcka min självkänsla så pass mycket att jag kände att jag förtjänade det― Håkan Järvå, psykolog

Det är starka och komplexa mekanismer som styr, och som alltså kan resultera i att man släpper kontrollen över sitt liv i löfte om någon form av belöning.

- Det kan vara ett löfte om Guds kärlek, om pengar, om kamratskap, om fördelar.

Det är en gradvis process som börjar med en fantastisk och positiv upplevelse, Man sänker garden och och släpper sakta kontrollen tills man inte längre kan eller har förmågan att ta sig därifrån.

- Här är ytterligare en twist, att man stannar för att man hoppas att det som var bra i början ska komma tillbaka.

Då belöningen enbart kommer ibland, sker en så kallad intermittent förstärkning.

- Det är ungefär samma sak som då man blir spelberoende. Man får en vinst ibland och det får en att spela hur mycket som helst.

Vi mot världen

I sekteristiska sammanhang finns också en stark känsla av gemenskap.

Ofta finns det också med någon slags tanke om att man kommer att erövra världen, att man bär på sanningen, är oslagbar.

- Det är en kick, en egoboost, en känsla av överlägsenhet eftersom de andra “inte förstår”.

Om man ska förstå varför sektliknande miljöer kan uppstå måste man också tänka på att vårt moderna västerländska samhälle inte har så mycket själsligt att erbjuda.

- Vårt fokus ligger på det materiella, på jobb och lägenhet. Men det själsliga, den spirituella delen av vårt psyke, är inte så tillfredsställt i en sådan miljö.

Om man inte tidigare känt att man har ett syfte, en plats, en mening och eller del av något högre och man sedan hittar ett sådant sammanhang, är det en mäktig känsla.

- Det är som att ta en drog för första gången, man blir helt hög. Det vet jag av erfarenhet.

Och eftersom vi saknar de högre idéerna, något att kämpa för, får också rörelser som exempelvis Black Lives Matters genomslag. Vi vill känna engagemang.

Idag ser Järvå tillbaka med förundran på sin tid med scientologerna. Även om han idag förstår mekanismerna bakom, finns det stunder då han har svårt att förstå hur han kunde gå med på vissa saker.

- När man placerar en människa i ett ideologiskt system som säger att det här är fullt naturligt så går man med på det. Men då man tittar på det efteråt känns det helt absurt, konstaterar han.

Har du själv varit med i ett sammanhang som kan beskrivas som sekteristiskt eller som hade sektliknande drag? Mejla gärna och berätta till anki.westergard@yle.fi, så kanske vi tar kontakt.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle