Hoppa till huvudinnehåll

Finland är med ombord på Nasas nya rymdrover – det här kan vi lära oss om jorden genom att undersöka Mars

Rymdingenjören Maria Hieta står klädd i skyddsutrustning i FMI:S renrum och håller upp två mätinstrument framför kameran, stora som tändstickaskar.
Rymdingenjör Maria Hieta visar tryck- och fuktmätarna som nu är monterade på Nasas nya rymdrover Perseverance. Instumenten är byggda i FMI:s källare i Helsingfors och motsvarande delar finns också ombord på Curiosity som varit på Mars sedan 2012. Rymdingenjören Maria Hieta står klädd i skyddsutrustning i FMI:S renrum och håller upp två mätinstrument framför kameran, stora som tändstickaskar. Bild: Tino Oksanen Meteorologiska institutet,Perseverance,Mars 2020,Nasa,Maria Hieta,Ari-Matti Harri,Vaisala

I slutet av juli 2020 skjuts Nasas nya rymdrover Perseverance upp mot Mars. Ombord på rovern finns finländska tryck- och fuktmätare som ska hjälpa oss att bättre förstå väder och klimat, både på Mars och på jorden.

Det är inte första gången finländska rymdforskare och rymdingenjörer levererar mätinstrument till Nasas rymduppdrag.

Tidigare versioner av lufttrycks- och luftfuktighetsmätaren som nu finns ombord på Perseverance har redan åtta jordår rullat omkring och samlat data på den röda planeten ombord på Curiosity, Nasas förra Mars-rover.

- Det är fel att säga att det här är enkelt då det rör sig om stora och svåra saker. Men vi har utfört uppdrag av den här typen i tiotals år och har bred erfarenhet av det så mycket går på rutin, säger Ari-Matti Harri, chef för Meteorologiska institutets rymdforskningsenhet.

Perseverance testkörs i Nasas renrum i december 2019.
Perseverance testkördes i Nasas renrum i Kalifornien i december 2019. Sedan början av juli 2020 är rovern inpackad i sin raket, redo att skjutas ut i rymden. Perseverance testkörs i Nasas renrum i december 2019. Bild: NASA Meteorologiska institutet,Perseverance,Mars 2020,Nasa,Vaisala

Millimetersensorer och klimatforskning blev framgångsrecept

Men vad beror det på att Nasa vill ha just finländsk rymdteknologi för att mäta atmosfären på Mars?

Enligt Ari-Matti Harri handlar det om ett långt samarbete som går tillbaka till slutet av 1980-talet. Då slog sig FMI ihop med den finländska sensortillverkaren Vaisala och började utveckla tryck- och fuktighetsmätare för rymden.

- Att Nasa vill ha oss beror till stor del på att Vaisala tillverkar noggranna, små och tåliga sensorer som vi på FMI lyckats modifiera till fungerande instrument. Det blir en bra blandning av teknologi och forskning, säger Harri.

Trycksensorer monterade på en skiva.
Trycksensorerna som används i Perseverance tillverkas i Vanda. Skivan med tiotals sensorer kan ta upp till fyra månader att tillverka. Sensorerna sågas sedan ut ur skivan för att passa i de färdiga instumenten. Trycksensorer monterade på en skiva. Bild: Tino Oksanen Meteorologiska institutet,Perseverance,Mars 2020,Nasa,Vaisala

Sensortillverkaren levererar sensorer som bara är några millimeter stora till FMI som sedan bygger ihop dem till fungerande instrument. De är stora som tändsticksaskar och kompatibla med Nasas rymdfarkoster.

Tryck- och fuktighetsmätarna som finns ombord på Perseverance fotograferade i FMI:s renrum i Helsingfors.
Mätinstrumenten som FMI monterat ihop är inte större än tändsticksaskar. Ändå har arbetet med att utveckla dem pågått sedan 2013. Tryck- och fuktighetsmätarna som finns ombord på Perseverance fotograferade i FMI:s renrum i Helsingfors. Bild: Tino Oksanen Meteorologiska institutet,Perseverance,Mars 2020,Nasa,Maria Hieta,Ari-Matti Harri,Vaisala

Perseverance kan lära oss mera om klimatförändringar på jorden

Perseverance huvuduppdrag är att söka efter tecken på tidigare mikrobiska livsformer på Mars. Att testa ny robotteknologi är också en central del av uppdraget.

Rovern är utrustad med en över två meter lång robotarm som kan borra efter prover och kapsla in dem. Förhoppningen är att rymdfarkoster inom tio år ska kunna hämta hem proverna till jorden för vidare analys.

För FMI:s del är det ändå klimatet på Mars som är det absolut intressantaste.

- I Finland är vi bra på att utnyttja kunskap om rymden då vi forskar i fenomen på jorden. Mars är jordens systerplanet och det är möjligt att vi genom att studera atmosfären på Mars bättre kan förstå vår egen atmosfär och hur den förändras, säger Harri.

Kamerahuvudet på Perseverance-rovern i Nasas renrum.
Tryckmätaren ligger inne i rovern men fuktmätaren syns på utsidan som en guldfärgad sticka på vänstra sidan av kamerahuvudets robotarm. Kamerahuvudet på Perseverance-rovern i Nasas renrum. Bild: NASA Meteorologiska institutet,Perseverance,Mars 2020,Nasa,Vaisala

På FMI är forskarna framför allt upphetsade över tanken på hur långa tidsserier de snart kommer att ha över väderobservationer på Mars.

Curiosity har redan samlat in data i åtta år, och om Perseverance uppdrag lyckas kommer det snart att finnas väderobservationer från över ett decennium på Mars. Forskarna kan alltså börja dra slutsatser om långsiktiga väderfenomen och klimatförändringar på Mars.

- Det här betyder att vi börjar ha verktygen för att studera hur klimatet på jordens systerplanet förändrats utan mänsklig påverkan.

Marsvädret: Smällkallt med risk för sandstorm

Förutom Curiosity samlar också Marslandaren Insight in motsvarande data sedan hösten 2018. Från och med februari 2021 finns det alltså tre motsvarande väderstationer på Mars.

Konceptbild av Nasas Perseverance-rover på Mars.
Perseverance kommer att landa på Mars i slutet av februari 2021. Konceptbild av Nasas Perseverance-rover på Mars. Bild: NASA Meteorologiska institutet,Perseverance,Mars 2020,Nasa,Vaisala

Rymdforskarna kan alltså inom kort börja göra väderleksprognoser för framtida invånare på Mars.

Prognoser av den här typen kan också vara värdefulla för de två farkosterna som rullar omkring på planeten.

Klimatet på Mars är minst sagt tufft med en medeltemperatur på minus 60 grader och sandstormar som i vissa fall kan sprida sig över hela planeten.

Viktigt för Finlands status i rymdkretsar

Eftersom Meteorologiska institutet är en del av Nasas projekt Mars 2020 kommer FMI också att vara bland de första med tillgång till insamlad data.

Men enligt Ari-Matti Harri handlar Finlands roll om mer än att skjuta upp en högteknologisk rymdbarometer och få snabb tillgång till data.

- Det höjer Finlands nationella image att höra till de stater som kan genomföra projekt av detg här slaget.

- Rymdforskning och utvecklandet av rymdteknologi är enligt mig ett privilegium som vi har i ett utvecklat samhälle. Rymdforskning har en stor samhällelig fördel i det avseendet att vi utvecklar högteknologi som kan utnyttjas inom många andra områden, säger Harri

Kommer FMI att få vara med i liknande projekt i framtiden?

- Det tror jag nog. Förra veckan skickade vi till exempel instrument till Europeiska rymdorganisationen ESA:s Jupiter-sond som skjuts upp om några år och landar på Jupiter först år 2032.

Läs mera:

Om tio år ska vi ha en månbas som kan skicka oss till Mars – det här krävs för en lyckad resa till den röda planeten

På lördag kväll skjuter SpaceX för första gången upp människor i rymden. Det är ett stort steg i USA:s planer på en fungerande bas kring månen senast 2030. Det ska uppnås med hjälp av den privata sektorn, och målet är att nå vår granne Mars på trettiotalet. Men har vi resurserna, och har vi teknologin?

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes