Hoppa till huvudinnehåll

Sibboborna mår psykiskt bäst i Svenskfinland – Sibbobo: Samhörigheten är väldigt viktig

En äldre kvinna sitter på en bänk och ler utanför biblioteket i Nickby.
Att ha ett socialt skyddsnät gör gott för den psykiska hälsan, tror Sibbobon Ebba Wickström. En äldre kvinna sitter på en bänk och ler utanför biblioteket i Nickby. Bild: Yle / Mira Bäck Nickby,Ebba Wickström

Sibbobornas mentala hälsa är bäst i Svenskfinland, enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sibboborna tror det här kan bero på samhörigheten i en kommun som är liten och stor samtidigt.

Det är en solig och varm sommardag när Yle Östnyland besöker Nickby. På en bänk utanför biblioteket sitter Ebba Wickström och väntar på en väninna. De ska gå på promenad tillsammans.

Wickström blir lite förvånad när hon får höra att Sibboborna mår psykiskt bäst i Svenskfinland.

- Jag undrar varför Sibboborna mår bättre än andra? Visst finns här ju många som verkar må bra, men nog finns det ju de som mår dåligt också.

THL:s index för mental hälsa

Institutet för hälsa och välfärd, THL, sammanställer ett sjuklighetsindex, och som del av det ett index för mental hälsa, skilt för alla kommuner.

Av alla Svenskfinlands kommuner på fastlandet så får Sibbo de lägsta poängen i indexet för mental hälsa, 48,7. I det här fallet är det en positiv sak: ju lägre poäng, desto bättre mår invånarna. Som jämförelse är Helsingfors poäng 79,0, Borgås 78,1 och Lovisas 100,1.

IIndexet för mental hälsa beskriver förekomsten av mentala problem i förhållande till befolkningen i motsvarande ålder.

Indexet sammanställs genom att titta på tre olika dimensioner: självmord och självmordsförsök som har lett till sjukhusvård, specialersättningsrätter som FPA beviljat för psykosmediciner samt invalidpensioner till följd av mentala problem.

Här kan du läsa mer om hur man sammanställer indexet för mental hälsa och här kan du själv botanisera bland siffrorna och jämföra olika kommuner med varandra.

Det är trots det inte svårt för Wickström att komma på flera faktorer som kan bidra till Sibbobornas psykiska välmående.

- Vi har ju i allmänhet nära till naturen, och så fungerar samhället som sådant ganska bra. Sedan så finns här ju många inflyttade men också en mer rotfast befolkning. Det kanske spelar in att man har sina rötter här, säger Wickström.

Rötter medför ofta ett större skyddsnät att luta sig mot då det behövs.

- Jag bor själv inte i Nickby, utan riktigt ute på landet. Man känner sina grannar och även om jag själv bor ensam så vet jag att jag får hjälp om jag behöver. Jag kan ju tänka mig att det är lättare för barnfamiljer som har släktingar här, att man lättare får hjälp, säger Wickström och berättar att hon själv ofta passade barnbarnen då de var små.

På frågan om vad som kunde göras för att Sibboborna skulle må ännu bättre svarar Wickström att man måste få med människor i det sociala nätverket.

Det här gäller särskilt de nyinflyttade som kanske inte känner så många på orten sedan tidigare.

- Jag vet ju att man inom hälsovården och socialvården försöker stöda och hjälpa på många olika sätt till exempel genom familjearbete. Det är nog sådant jag tror att det kanske behövs mera av.

Skyddsnätet fångar när man faller

I korthet: stöd och samhörighet är det som gör att Sibboborna mår bra.

- Jag tror ju själv att den här samhörigheten är väldigt viktig, att man har ett skyddsnät, vänner och människor man kan lita på, säger Wickström.

En liten bit ifrån, i en busskur på andra sidan vägen, sitter Claudia Hollsten och väntar på bussen. Hon är inne på samma linje som Wickström.

En lite äldre och en ung kvinna sitter på en bänk i en busskur. Se ler och tittar in i kameran.
Kristiina Hollsten och Claudia Hollsten väntar på bussen. En lite äldre och en ung kvinna sitter på en bänk i en busskur. Se ler och tittar in i kameran. Bild: Yle / Mira Bäck Nickby,Kristiina Holsten

- Sibbo är ju en ganska stor kommun, men har ändå en känsla av en liten kommun: alla känner alla. På något sätt har vi svensktalande och tvåspråkiga en bra gemenskap: alla håller lite ihop. Sibbo är väl ett bra ställe att bo på, säger Hollsten.

Hon berättar att hon nog kunde ana att Sibboborna mår ganska bra.

Svårt att tro

Utanför en av de stora mataffärerna i Nickby hittar vi Tua Sjöholm och Helmer Wiik. Sjöholm har svårt att tro att Sibboborna faktiskt skulle må så bra psykiskt.

- Just för att här inte finns någon service. Det är problemet. Här byggs förskräckligt mycket men det finns ingen service, säger Sjöholm.

- Det kom nog faktiskt som en överraskning. Jag förstår inte vad det grundar sig på att det skulle vara psykiskt bättre i Sibbo än någon annanstans, säger Wiik.

En äldre kvinna och en äldre man utanför en matbutik. Mannen sitter på en elskoter och kvinnan på en rullator.
Tua Sjöholm och Helmer Wiik har svårt att tro att Sibboborna mår bättre än någon annan. En äldre kvinna och en äldre man utanför en matbutik. Mannen sitter på en elskoter och kvinnan på en rullator. Bild: Yle / Mira Bäck Nickby,Helmer Wiik

För att det skulle bli bättre behövs bättre service.

- Men hälsocentralen fungerar bra, påpekar Sjöholm som berättar att hon brukar behöva besöka den ganska ofta.

Wiik åker hellre till Kervo och går till en privat hälsostation.

Befolkning och läge viktiga faktorer

Sibbos chefläkare och servicedirektör Anders Mickos blev glatt överraskad av att få höra att Sibboborna mår mentalt bäst i Svenskfinland. Helt oväntat är det ändå inte.

- Vi är ju nog medvetna om att Sibboborna i snitt mår ganska bra både psykiskt och fysiskt. Samtidigt ser vi ju också av dem som inte mår så bra: Vi ser mycket stress, ångest, rusmedelsproblem, ensamhet och svåra livssituationer, säger Mickos.

Han tror att de största orsakerna till att Sibbo toppar statistiken ligger i kommunens befolkning och läge.

En vik mellan två holmar.
I Sibbo är naturen nära. Så här vacker är det på Norra Mölandet. En vik mellan två holmar. Bild: Yle / Rebecka Svedberg Sibbo,skärgård,norra mölandet

- Vi har ju en befolkning med ganska hög utbildningsgrad och vi har en ganska låg arbetslöshet. Många har ekonomin ganska okej, det minskar lite den psykiska stressen i människors liv.

Vad gäller läge så kombinerar Sibbo landsbygdens småskalighet och närheten till huvudstadsregionen på ett bra sätt.

- Vi har nära till arbete, nära till huvudstadsregionen, nära till tjänsterna och samtidigt väldigt nära till naturen. Det har säkert sin betydelse. Sedan ser vi ännu i byarna en viss byasammanhållning som ger naturliga sociala kontakter och ett positivt nätverk vilket kanske saknas ju närmare centrum av huvudstadsregionen man kommer.

När det gäller kommunens egna tjänster så säger Mickos att man har en fungerande och bra basservice, både vad gäller primärhälsovården och socialservicen.

- Framför allt har vi ett väldigt gott samarbete mellan de här två som ger en styrka åt kommunens service. Våra mentalvårdstjänster är bra och så har vi ett bra samarbete med de lokala psykiatritjänsterna, säger Mickos.

Det går förstås alltid att bli ännu bättre.

- Det jag skulle önska är att vi skulle ha möjlighet att erbjuda mer förebyggande mentalvårdstjänster för alla åldrar, men framförallt för ungdomar. Ungdomarna har i dag mycket skolstress och stress inför framtiden.

Livet efter corona

Coronaepidemin har förstås varit en tung tid för många och kan komma att påverka det psykiska välmåendet ett tag framöver.

- På kort sikt har vi sett en del oro och ångest. På lång sikt kommer inverkan via den arbetslöshet som coronavåren har lett till. Vad gäller äldre människor inverkar den isolering som många har upplevt när de varit tvungna att skydda sig mot coronaviruset genom att ha färre fysiska kontakter.

Dessutom kan distansarbete och det att många tillbringat mer tid hemma ha både positiva och negativa följder.

Venla Salomaa kirjoittaa tietokoneella.
Att jobba på distans kan fungera bra eller vara ett problem. Arkivbild. Venla Salomaa kirjoittaa tietokoneella. Bild: Arttu Timonen / Yle sommarjobb,sommararbetsplatser,distansarbete,hem,Transport- och kommunikationsverket,arbetspraktik,praktikantplatser,coronavirus,COVID-19,coronavirusutbrottet i Finland 2020,Wuhan-coronavirus,koronaviruspandemi,Helsingfors,sommar,2020

Folk har kanske använt mer alkohol eftersom de inte behöver köra till jobbet, och det kan bli slitningar i familjen när man varit tätt tillsammans länge.

Samtidigt har andra kanske upplevt det som en positiv sak att få ha mer tid ihop.

- Det som är bra är att vi har haft möjlighet att hålla i gång mentalvårdstjänsterna hela tiden. Det har varit på distans, men de har funnits tillgängliga. Vi ser inte samma kö till vård där som på vissa andra områden, säger Mickos.

Han tror också att kommunen har goda möjligheter att fånga upp och hjälpa dem som har det svårt i och med coronaepidemin. Det här eftersom basservicen och samarbetet branscherna emellan fungerar så bra.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland