Hoppa till huvudinnehåll

Väderkvarnen i Sundom renoveras - ”För att den är i så herrans dåligt skick”

Nedre delen av en röd väderkvarn med en stor hög med brädor framför. Runt kvarnen syns talkojobbare.
Väderkvarnens nedre del nymålad med rödmylla i italiensk röd. Nedre delen av en röd väderkvarn med en stor hög med brädor framför. Runt kvarnen syns talkojobbare. Bild: Yle/Cecilia Skinnars. Sundom,väderkvarnar,renovering,restaurering (rekonstruering),sundom bygdeförening

När Kjell Nybacka såg himlen genom kvarnens tak visste han att det var dags att för Sundom bygdeförening att renovera den. Med några veckors jobb, hundratals talkotimmar, lite professionell hjälp och antagligen över 20 000 tusen euro blir väderkvarnen i Sundom som ny.

Den röda kvarnen intill prästgården i Sundom ser inte ut som den brukar. Vingarna och kvarnens övre del är borta och nederdelen är delvis täckt i blått plast. Det är Sundom bygdeförening som inlett en renovation av kvarnen.

Kjell Nybacka, ordförande för föreningen, berättar varför man tyckte det var dags att renovera kvarnen.

- För att den är i så herrans dåligt skick, inleder Nybacka och skrattar lite.

Kjell Nybacka står på en stege med röda fläckar på.
Kjell Nybacka är en av dem som målar den nya brädfodringen på kvarnens nedre del. Kjell Nybacka står på en stege med röda fläckar på. Bild: Yle/Cecilia Skinnars. Sundom,väderkvarnar,renovering,restaurering (rekonstruering),sundom bygdeförening

- När man är inne i en byggnad är det meningen att den ska skydda mot regn och snö, men när vi var inne i den här kunde man börja se himlen rakt genom taket på vissa ställen, fortsätter han.

En annan orsak till renovationen är att bygdeföreningen tycker att den är ett viktigt kulturarv. Föreningen ville bevara kvarnen så framtida generationer kan se hur vinden användes förr i världen.

- Det kan vara intressant att se, nu när vi har en vindkrafts-boom här i landet igen, här är prototypen, den här är väl runt 200 år gammal, säger Nybacka.

Kvarnen förföll i stadens ägo

Enligt Nybacka är en orsak till varför kvarnen var i så dåligt skick att den övergick i stadens ägo när Sundom började höra till Vasa 1973.

- Det fortsatte den vara till 2016 då bygdeföreningen började förhandla om att överta museiverksamheten, eftersom den förföll, säger Nybacka.

2018 köpte Sundom bygdeförening tillbaka alla byggnader och arrenderar marken på långtidskontrakt.

När Yle Österbotten träffade Nybacka vid väderkvarnen i Sundom, var talkot i full gång.

- Dagens talko är att måla den nya brädfodringen och sedan ska det sättas ribbor på och då är nedre delen färdig, säger han.

Näst på tur är kvarnens övre del som står på marken bredvid kvarnen. Några stockar i den timrade fasaden behöver bytas ut då de hänger lite. Taket ska också bytas ut och så ska fasaden målas om.

- Någon har använt plastfärg istället för äkta rödmylla på övre delen så flagorna som syns är plastämnen. Det är väldigt besvärligt då fukt kan samlas under plasten och slå ifrån, förklarar Nybacka.

Vingarna får vänta på sin tur

Bredvid väderkvarnens övre del ligger vingarna på rad i väntan på att bli omskötta, men det kan dröja ett tag ännu.

- Nu först när de ligger på marken så ser vi att de bör restaureras och det fanns nog inte riktigt med i kostnadsberäkningen för det här så det kan hända att vingarna måste vänta tills nästa år, säger Nybacka.

Fyra stora mörkbruna väderkvarnsvingar ligger på rad på en gräsmatta, till vänster står väderkvanens röda övre del på marken.
Väderkvarnens övre del är nerlyft för att göra arbetet enklare. Vingarna var i sämre skick än man trodde, det kan bli restaurerade först nästa år. Fyra stora mörkbruna väderkvarnsvingar ligger på rad på en gräsmatta, till vänster står väderkvanens röda övre del på marken. Bild: Yle/Cecilia Skinnars. Sundom,väderkvarnar,renovering,restaurering (rekonstruering),sundom bygdeförening

För att ro projektet med att renovera och restaurera väderkvarnen i land, krävs hundratals talkotimmar, åtminstone två veckors jobb och 20 000 euro, enligt Nybackas beräkningar.

För finansiering är föreningen beroende av bidrag från bland annat Södra Österbottens NTM-central, Hedmanska stiftelsen och Aktiastiftelsen i Solf-Sundom.

- Föreningen bidrar också med pengar hela tiden men vi försöker följa principen att om föreningen bidrar med en euro så ska två eller tre komma någon annanstans ifrån, säger Nybacka.

Rödmyllekok en filosofiskt syssla

För att föreningen ska få vissa bidrag ställs villkor på hur väderkvarnen ska renoveras.

- Istället för att använda filttak eller plåttak som automatiskt skulle hålla i många år, tjärar vi taken som måste göras igen om två år och ännu en gång om fem år, säger Nybacka.

Föreningen rekommenderas också använda rödmylla i färgen italiensk röd istället för exempelvis faluröd. En av talkoarbetarna på plats när Yle Österbotten besökte kvarnen var Ulrica ”Ki” Grankvist-Nybacka som kokat den italiensk röda rödmyllan som används.

Ulrica Grankvist-Nybacka står framför väderkvarnen med en stor flaska röd färg i händerna.
För Ulrica ”Ki” Grankvist-Nybacka är det en närmast filosofisk process att koka rödmylla. Ulrica Grankvist-Nybacka står framför väderkvarnen med en stor flaska röd färg i händerna. Bild: Yle/Cecilia Skinnars. Sundom,väderkvarnar,renovering,restaurering (rekonstruering),sundom bygdeförening

- Jag har kokat rödmylla som privatperson/på fritiden sedan 1980-talet så jag kokade också rödmyllan till den förra kvarnen som bygdeföreningen renoverade, Södersunds kvarn, säger Grankvist-Nybacka som beskriver kokandet som en filosofisk och skön sysselsättning.

Varför ville du Ulrica delta i talkot här idag?

- Dels för att jag tycker att det är fantastiskt att de här byggnaderna får en upplyftning så att det är ett nöje att komma in till byn när man ser att museiområdet är omskött, det ger en hemtrevnad på något sätt. Sedan tycker jag det är trevligt med talko, ”ti arbeit ilaag”, det är väldigt sympatiskt, säger Grankvist-Nybacka.