Hoppa till huvudinnehåll

Äntligen dikas Lovisa å - markägarna hoppas på färre översvämningar och flera fiskar

Yle / Mira BäckEn äldre man står på knä invid en å. Närbild.
Håkan Karlsson leder projektet med att få ån i skick. Yle / Mira BäckEn äldre man står på knä invid en å. Närbild. Bild: Yle / Mira Bäck vattendrag,floder, åar och älvar,dikning,Håkan Karlsson,gislom

I många år har markägare längs Lovisa å fått stå ut med översvämningar på åkrar och vatten i källare. Nu ska det bli stopp för sådant. I sommar har man nämligen börjat dika och röja upp i ån.

- Vi har hittills hunnit rensa 1,5 kilometer. Vi tar bort växtligheten från åbottnen. Vi fördjupar inte själva ån men gör det möjligt för vattnet att rinna, berättar Håkan Karlsson, som är projektchef för Lovisa ås dikningsförrättnings arbetsgrupp.

Yle Östnylands reporter står tillsammans med Karlsson invid en åker i Gislom och tittar ut över ån. Vattnet rinner ut i Lovisaviken ungefär en halv kilometer härifrån.

Här har man redan hunnit dika. Vattnet är brunt, men rinner förbi med god fart i den breda fåran. Enligt Karlsson är brun vattnets vanliga färg, särskilt efter att det regnat.

Om vi är tysta samtidigt som vinden lättar så går det att höra ett sakta porlande.

Långt borta på andra sidan åkern står en gul grävskopa med lång arm.

En uppröjd, bred å invid en åker.
Här har man redan dikat. En uppröjd, bred å invid en åker. Bild: Yle / Mira Bäck vattendrag,floder, åar och älvar,dikning,gislom

När vi träffas på torsdag eftermiddag står grävskopan stilla, men på fredagen är det meningen att arbetet ska fortsätta igen efter nästan en veckas paus.

- Vi avbröt grävningen på söndag morgon eftersom lördagens regn gjorde att vattennivån i ån steg kraftigt. Enligt lovet ska vi dika vid lågvatten, säger Karlsson.

Få stopp på översvämningarna

Dikningen görs för att försnabba avrinningen från området och förhindra översvämningar.

- Det har inte gjorts någonting åt det här vattendraget på 100 år. Det har sakta slammat igen på sina ställen, säger Karlsson.

Vi kommer att återställa åtminstone ett eller två ställen där man har simmat tidigare, och det ska man kunna göra härefter också― Håkan Karlsson, projektchef för dikningen

Tidigare fanns det kräftor i ån, men de försvann för ungefär 15 år sedan vid en kraftig översvämning.

- Vi gjorde en undersökning och de dog av syrebrist. Fisk har det funnits sporadiskt, inga större mängder. Vi hoppas att ån ska bli fiskrik nu när vi får vattnet att strömma hyfsat och får klart vatten, säger Karlsson.

Dessutom ska det gå att simma i ån. Det har Karlsson aldrig gjort själv, men han känner till några ställen där traktens ungdomar tidigare brukat hoppa i plurret.

- Vi kommer att återställa åtminstone ett eller två ställen där man har simmat tidigare, och det ska man kunna göra härefter också, säger han.

En liten brun vattenfora bland vassen.
Å, dike eller djungel? Så här ser det ut på vissa ställen där dikningen inte kommit i gång än. En liten brun vattenfora bland vassen. Bild: Yle / Mira Bäck vattendrag,floder, åar och älvar,dikning,dikningen av Lovisa å 2020

Innan Karlsson pensionerade sig drev han ett lantbruk invid ån. Nu är han inte längre markägare, men har valts för att leda dikningsprojektet.

Dikningen görs av en arbetsgrupp på 6 personer som markägarna valt.

13,5 kilometer kvar att röja

Sammanlagt ska man dika 15 kilometer å.

- Vi tror att vi ska bli klara under vinterns lopp. Vi dikar tills höstregnen sätter in, sen blir det troligtvis paus. Hoppas vi får vinter med tjäle så marken bär. Då dikar vi hela vintern tills det är färdigt, säger Karlsson.

Stora jordvallar på en åker. Långt borta syns en gul grävmaskin.
Jordmassorna ska bredas ut på åkern. Stora jordvallar på en åker. Långt borta syns en gul grävmaskin. Bild: Yle / Mira Bäck dikning,gislom

Spåren efter dikningen syns uppe på åkern i form av en jordvall bestående av växtrester och jord som skopats upp ur ån.

- Jordmassorna som vi har lyft upp låter vi ligga över den inkommande vintern. Hösten 2021 sprider vi ut dem över åkrarna och kalkar massan, för det är ganska lågt pH-värde i den. Inte ska det bli några men för lantbrukare här, de som råkar ut för jordmassorna, säger Karlsson.

Man kommer antagligen att lyfta upp omkring 45 000 kubik jord under arbetets gång. Sådana jordmassor som hamnar på olägliga ställen, som i någons trädgård, körs till lagringsplatser.

Forsarna lämnas intakta

Från det första stället åker vi vidare till Kvarnforsen längre upp längs med ån. Här har man inte ännu hunnit dika, men vattnet forsar på ändå.

En fors under en bro. Brunt vatten forsar över stenar och bildar skum och bubblor.
Kvarnforsen bubblar förbi. En fors under en bro. Brunt vatten forsar över stenar och bildar skum och bubblor. Bild: Yle / Mira Bäck vattendrag,floder, åar och älvar,dikning,kvarnforsen

Om det vi hörde tidigare var ett svagt porlande, så är bruset här nästan öronbedövande när man tar sig ner till vattenbrynet. Vattnet skummar och bildar bubblor på ytan.

Det här är en av tre forsar i Lovisa å.

- Alla forsar blir helt orörda, intygar Karlsson.

På vägen hit åkte vi förbi ett ställe där ån mest liknar ett litet dike, och det är aningen svårt att urskilja vattnet bland all vass.

När grävskopan väl tagit sig an växtligheten där ska ån ha en bredd på 4 meter vid botten och 6 meter vid vattenytan.

Högre upp längs ån minskar bottenbredden till 3,5 meter och alldeles nära åns början ska bottnen bara vara två meter bred.

Alla är inte nöjda

Hela projektet beräknas kosta 750 000 euro. Hälften betalas av Närings-, miljö- och trafikcentralen i Nyland. Resten står fastighetsägarna för.

- Här finns totalt lite över 100 fastigheter och cirka 80 ägare. Alla är nog med på det, men en del är mindre nöjda. Det finns de som kanske tycker dikandet är onödigt eftersom de inte drabbas av övesvämningar. Det stora heltalet fastighetsägare är positiva och har väntat på det här i många år, säger Karlsson.

Egentligen började man fundera på att dika ån redan för 50 år sedan, men då blev det inte av.

- Så kom Tessjö å som ansågs viktigare. Tessjö å rensades då med statliga medel.

Nedre delen av en fors: man ser brunt vatten med lite skum i som åker genom en skogsdunge.
Kvarnforsen igen. Nedre delen av en fors: man ser brunt vatten med lite skum i som åker genom en skogsdunge. Bild: Yle / Mira Bäck vattendrag,floder, åar och älvar,dikning,kvarnforsen

År 2010 gjordes ett nytt försök att starta projektet. Nu då alla lovprocesser och undersökningar är undanstökade har man äntligen kommit i gång.

- Det har inte gått helt smärtfritt. Ungefär vid enkilometerspålen hade vi två små ras. Det betyder att åbanken har gett vika och glidit ner i ån, berättar Karlsson.

Rasen måste åtgärdas, men arbetsgruppen vill inte göra några förhastade beslut om hur man ska gå till väga. Det kan bli aktuellt till exempel med pålning.

På tiden

Efter vår utflykt längs med ån bär det av till ängarna intill Lurens. Där hittar vi Stefan Widlund från Starräng gård. Han är i full fart med att slå hö. Höarbetet gör han på entreprenad, de egna åkrarna ligger närmare ån.

- Det är bra att dikandet äntligen har kommit i gång efter många års arbete. För egen del har vi alltid översvämning efter större regn och på våren. Ett dike behöver alltid underhållas. När det inte har gjorts något på hundra år så är det på tiden, säger Widlund.

En man står bredvid en traktor på en åker.
Stefan Widlund är nöjd med att arbetet kommit i gång. En man står bredvid en traktor på en åker. Bild: Yle / Mira Bäck jordbrukare,Stefan Widlund

Vattnet tar sig lyckligtvis inte ända in i källaren, men om det kommer större regn på sommaren så tar grödorna på Widlunds åkrar skada.

- På våren tar inte grödorna skada, men det är miljömässigt dåligt när vattnet drar med sig näringsämnen till ån. Det är bra att det åtgärdas, säger Widlund.

Läs också