Hoppa till huvudinnehåll

EU-ledarna samlas till första fysiska toppmötet sedan februari – pressen på att enas om åtgärder för att starta upp ekonomin ökar

I dag på fredag samlas ledarna för de 27 EU-länderna till toppmöte i Bryssel. Det är första gången sedan februari som alla EU-ledarna möts på ett och samma ställe.

Bryssel

Under helgen ska EU-ledarna försöka enas om EU:s långtidsbudget för de kommande sju åren samt en återhämtningsfond för att hjälpa medlemsländerna att tackla de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.

Sammanlagt handlar det om ett paket på nästan 1 900 miljarder euro varav den sjuåriga EU-budgetens andel föreslås bli 1074 miljarder euro och den tillhörande återhämtningsfondens andel 750 miljarder.

Den mest omstridda delen av paketet gäller den bidragsandel på 500 miljarder euro som ingår i återhämtningsfonden.

Det handlar om pengar som EU-kommissionen skulle låna från marknaden med medlemsländernas budgetbidrag som säkerhet.

Lån eller direkta bidrag?

Planerna på att dela ut direkta bidrag till medlemsländerna stöter på patrull i en grupp nordeuropeiska länder som kallar sig den sparsamma fyran.

Gruppen vill se en återhållsam EU-budget samtidigt som man tar avstånd från tanken att stöda krisländer med direkta bidrag. Man föredrar en modell där krisdrabbade länder skulle stödas via förmånliga lån.

Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes regeringschefer till vänster och EU:s ledare på höger.
Ledarna för den sparsamma fyran samtalar med EU-ledningen. (arkivbild, februari) Danmarks, Nederländernas, Sveriges och Österrikes regeringschefer till vänster och EU:s ledare på höger. Bild: EPA/VIRGINIA MAYO/POOL Mark Rutte,Stefan Löfven,Sebastian Kurz,Mette Frederiksen

Nederländernas premiärminister Mark Rutte – som blivit en inofficiell talesperson för den sparsamma fyran – anser att bidragen ska vara strikt villkorade och att EU-länderna ska ha det sista ordet gällande vart pengarna går.

Italien och Spanien som drabbats hårt av coronapandemin vill tillsammans med en grupp andra i första hand sydeuropeiska länder att stödet ur fonden ska komma i form av bidrag.

Dragkamp om rättsstatsprincipen

En grupp östeuropeiska länder som i dagens läge hör till de främsta bidragstagarna inom unionen yrkar i sin tur på att behålla sina nuvarande stöd med hänvisning till att man inte kommit ikapp övriga Europa ekonomiskt.

Det har också ställts krav på att budgetmedlen och bidragen borde förbehållas länder som högaktar rättsstatsprincipen. Ungern har hotat att lägga in veto mot en lösning där ett sådant krav ingår.

Ungerns premiärminister Viktor Orban reagerar.  Han har fört sin vänsterhand till pannan och blundar.
Ungerns Viktor Orbán hotar med veto. Ungerns premiärminister Viktor Orban reagerar. Han har fört sin vänsterhand till pannan och blundar. Bild: EPA-EFE/PATRICK SEEGER Viktor Orbán,Ungern

Tyskland har traditionellt hållit hårt i plånboken i EU-sammanhang.
Men i de pågående förhandlingarna har tonläget varit ett annat.

– Pandemin är ingens fel och därför måste vi få bukt med dess konsekvenser på ett solidariskt sätt sade Merkel efter en träff med Italiens premiärminister Giuseppe Conte tidigare i veckan.

Finland är sparsamt med egna betoningar

Finland står i många frågor nära den sparsamma fyran. Bland annat vill man i likhet med de sparsamma länderna att återhämtningsfonden ska vara lånebaserad och mindre till storleken.

Samtidigt motsätter sig Finland de rabatter på EU-medlemsavgiften som de sparsamma länderna skulle få enligt rådsordföranden Charles Michels förslag. Finland anser att rabatterna borde avskaffas.

Statsminister Sanna Marin (SDP) sade i går på torsdag att länderna fortfarande står långt från varandra och att det är möjligt att det inte blir någon kompromiss under veckoslutet.

EU-ledarna är samlade åtminstone på fredag och lördag. Det är även möjlighet att mötet fortsätter längre än så.

Om man inte lyckas enas om en kompromiss under veckoslutet finns beredskap att sammankalla ett nytt möte på kort varsel.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes