Hoppa till huvudinnehåll

Mindre stöd och mer lån i reviderat förslag till coronapaket - EU-toppmötet i Bryssel fortsätter för andra dagen

Angela Merkel, Emmanuel Macron, Stefan Löfven och Sanna Marin samtalar i samband med Europeiska rådets möte i Bryssel den 18 juli 2020.
Angela Merkel, Emmanuel Macron, Stefan Löfven och Sanna Marin diskuterar i Europabyggnaden i Bryssel. Angela Merkel, Emmanuel Macron, Stefan Löfven och Sanna Marin samtalar i samband med Europeiska rådets möte i Bryssel den 18 juli 2020. Angela Merkel,Emmanuel Macron,Stefan Löfven,Sanna Marin

I Bryssel fortsätter EU-ledarnas toppmöte för andra dagen. På bordet ligger ett reviderat förslag till krispaket som ses som en handräckning till de sparsamma nordeuropeiska länderna.

Bryssel

Europeiska rådets ordförande Charles Michel presenterade i förmiddags ett reviderat förslag till återhämtningsfond där bidragens andel är mindre än i EU-kommissionens ursprungliga förslag.

Andelen bidrag har bantats ned från tidigare 500 miljarder euro till 450 miljarder. På motsvarande sätt kommer den lånebaserade andelen stöd att öka från 250 till 300 miljarder.

Sammanlagt går fonden på 750 miljarder euro.

Kompromissförslaget kan ses som en handräckning till den sparsamma fyran som krävt att fonden i sin helhet ska bygga på lån snarare än bidrag.

Till den sparsamma fyran hör Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark. De här ländernas årliga rabatter på EU-medlemsavgiften skulle också öka en aning enligt det senaste förslaget.

Länderna grälar också om hur pengarna ur fonden ska fördelas och för vilka ändamål de ska användas.

I det reviderade förslaget ingår en så kallad handbroms som skulle göra det möjligt för ett enskilt land att bestrida ett stödbeslut genom att föra frågan till Europeiska rådet eller till finansministerrådet.

Nederländerna har yrkat på att beslut om utdelning av pengar ska fattas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Svårt drabbade länder som Italien och Spanien har i sin tur krävt att stödet via återhämtningsfonden i sin helhet ska ges i form av bidrag. Det är tillsvidare oklart om de sydeuropeiska länderna kan acceptera en kompromiss där andelen bidrag blir mindre.

Finland vill att rättsstaten beaktas

Finland har framhållit att EU-länder där det förekommer rättsliga problem ska känna av det i plånboken då EU-medlen fördelas.

Ungern har däremot hotat lägga in veto mot alla kompromissförslag om rättsstatsprincipen blir ett kriterium för penningfördelningen.

Mötet väntas med andra ord dra ut till sena kvällen. Möjligt är att man fortsätter förhandla imorgon, söndag.

Om man inte lyckas enas om EU-budgeten och återhämtningsfonden under veckoslutets toppmöte finns beredskap att sammankalla ett nytt möte på kort varsel.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes