Hoppa till huvudinnehåll

På gränsen - mellan Tijuana i Mexiko och San Diego i USA

Världens mest besökta gränsstad.

Mörka, dånande vågor slår mot muren mellan Tijuana och San Diego. Då och då ser boende hur migranter försöker simma runt den. Den som tar sig närmare ser att muren är målad med ansikten, namn och ibland bokstäverna RIP inom parentes. Tijuana är ständigt i blickfånget vid politiska och mediala sammanhang som gäller migrationen till USA. Svenska Yles medarbetare Linnea Ferhm har besökt miljonstaden som kallats för regionens nya kulturella Mecka.

Världens mest besökta gränsstad. Det är Tijuana i Mexiko. Hit kommer migranter från hela Latinamerika för att ta sig över gränsen till USA. Hit lockas mexikaner av landets åttonde största ekonomi. Hit reser konstnärer från grannlandet i norr för att ta del av stadsmetropolens konst- och musikscen. Det är också världens mordhuvudstad.

 Karta över gränsen mellan USA och Mexiko.
Karta över gränsen mellan USA och Mexiko. Bild: Henri Salonen gräns

Bild: Jorge Nieto

Besök från alla håll. Tvåmiljonerstaden har kallats för regionens nya kulturella Mecka och definieras som en världsstad enligt kriterier från Loughborough University.

Bild: Jorge Nieto

En hemlös migrant vandrar längs Tijuanas strand. För Tijuanas flyktingpopulation innebär covid-19 om möjligt ett ännu större limbo än tidigare. Den ekonomiska krisen slår hårt mot försörjningsmöjligheterna. Alla obligatoriska asylintervjuer med amerikanska myndigheter har dessutom lagts på is.

Bild: Joebeth Terriquez

Härbärget Agape. Sedan Trumpadministrationens MPP-program (förkortning för Migrant Protection Protocol) trädde i kraft i januari i fjol har mer än 59 000 asylsökande avvisats till Mexiko för att vänta in beslut av amerikanska migrationsdomstolar. De flesta har hamnat i Tijuana.

Bild: Joebeth Terriquez

'Angelina' på härbärget Agape. I kartellbesudlade Tijuana lever många asylsökanden i fruktan för samma kriminella nätverk som de flytt ifrån. ”De kriminella kommunicerar med varandra tror jag, och vi är rädda för att de letar efter oss. Jag går inte ut, förutom när jag ska köpa något i butiken, och då är jag rädd”, säger 'Angelina' (fingerat namn). Hon visar upp bilder på skottskador som hennes make fick när en drogkartell förra året attackerade deras hus i södra Mexiko. Med makens färska stygn flydde familjen till Tijuana.

Bild: Joebeth Terriquez

Härbärget Agape. ’Angelinas’ familj lämnade in sin asylansökan till amerikanska myndigheter i september. Sedan dess har de väntat i ett av Tijuanas överfulla härbärgen berättar hon för Svenska Yle i januari, alltså innan coronakrisen slår till mot Mexiko.
En av härbärgets övriga 218 migranter vittnar om hur väntan blir kortare om man mutar mexikansk migrationspersonal.

- Jag är inte säker på om det var 3 000 pesos eller 3 000 dollar för att gå före i kön”, säger ’Sara’ (fingerat namn) som flydde från den mexikanska delstaten Michoacán förra året.

- Om jag betalat hade det amerikanska migrationsverket tagit emot mig inom tre dagar. Nu har min köplats stått still i tre månader.

Bild: Joebeth Terriquez

"Livet är att ta risker." Härbärge för migranter i det salesianska initiativet Fader Chava. Till skillnad från många andra härbärgen välkomnar Fader Chava även migranter som vill ta sig över gränsen illegalt.

- Livet är att ta risker, skrattar 44-årige Josmín Hernández Alvarado från El Salvador i den unkna sovsalen.

- Jag kommer att anlita en människosmugglare. För andra gången. Det är inte värt att vänta på asyl.

Människosmuggling har blivit en lukrativ verksamhet i Tijuana, där i genomsnitt 174 personer försöker ta sig illegalt över gränsen mot San Diego varje dag.

Bild: Joebeth Terriquez

Den rättsmedicinska byggnaden i Tijuana. Nya kylar väntar på att få börja användas i Tijuanas rättsmedicinska byggnad, som har långt fler kroppar än den klarar av. Längre in ligger omkring åttio lik och stinker. Tijuana är världens mordhuvudstad med i genomsnitt sju mord per dag.

Bild: Joebeth Terriquez

Dagens första mål. Migranter väntar på att serveras gratis frukost i det salesianska initiativet Fader Chava. Fader Chavas frukostrestaurang tar varje morgon emot omkring tusen hungriga migranter från Mexiko och övriga Latinamerika. Föreståndaren Claudia Portela säger att Donald Trump visserligen har en hård migrationsretorik. ”Men hans handlingar följer samma mönster som Obamaregeringens. Majoriteten av deportationerna ägde rum under Obamas regeringstid.”

Bild: Joebeth Terriquez

******
Det är trångbott på härbärget Agape. I de överfyllda flyktingförläggningarna är det nästan omöjligt att hålla social distans. Av de asylsökande som har haft arbete har många slutat jobba i coronakrisens spår, antingen till följd av uppsägningar eller, som i Angelinas härbärge, till följd av interna regler för att hindra smittspridning i flyktingförläggningarna. Coronakrisen har dessutom fått donationerna till härbärgen att minska dramatiskt. Situationen för Tijuanas flyktingar börjar bli ohållbar.
******

Det salesianska initativiet Fader Chava under coronakrisen innebär bland annat att det bjuds på lite mat.
Det salesianska initativiet Fader Chava under coronakrisen innebär bland annat att det bjuds på lite mat. Bild: Privat bild. Mexico,Tijuana

Take-away. Det salesianska initiativet Fader Chava under coronakrisen. Föreståndaren för Fader Chavas frukostrestaurang sänder den här bilden som hälsning. Verksamheten fortsätter under covid-19, meddelar hon, men matsalen har stängt och maten paketeras för att kunna medtas som take-away. Efterfrågan är enorm.

Bild: Joebeth Terriquez

TACNA Marcelino Med löneökningarna i angränsande Kalifornien hurrar amerikanska företag åt den billiga arbetskraften på andra sidan gränsen. Företaget TACNA har anställt omkring 150 migranter från Centralamerika, säger företagets vd Ossie Díaz.

- Nu finns det massor av lediga jobb i Tijuana och det är brist på arbetskraft, säger Ossie Díaz i januari medan han ser på när 36-årige Pablo Calderón Ramirez från Honduras (längst fram på bilden) sätter ihop en silikonslang.

Bild: Joebeth Terriquez

Nytt jobb. Juan José. När Juan José Fuentes Hernández, 26 år, kom hit den 14 februari i fjol hade han siktet inställt på USA.

- Jag hade ett eget företag i Honduras och det lokala gänget kom och ville ha pengar. Om jag inte betalade skulle de döda mig. Så jag var tvungen att fly. När jag insåg hur svårt det var att ta sig över gränsen bestämde jag mig för att stanna här. Nu försöker jag få hit min familj, säger han medan han poserar på sin nya arbetsplats.

Bild: Jorge Nieto

El Florido. Fyra månader senare beslutar regeringen om nedstängning av fabriker till följd av covid-19. Enligt mexikansk lag behöver arbetsgivare endast betala en minimilön under 30 dagar efter att verksamheten stängts ner, enligt Ossie Díaz.

- Så vi försökte hålla igång så länge som möjligt. För arbetarnas skull, säger han.

Mellan en och tre miljoner jobb förväntas gå förlorade i Mexiko, och tio miljoner människor befaras slungas in i extrem fattigdom, som konsekvens av pandemin. Framtiden för områden som El Florido utanför Tijuana (på bilden), med utbredd fattigdom och informell ekonomi, ser särskilt dyster ut.

Text: Linnea Fehrm
Fotograf: Jorge Nieto
Fotograf: Joebeth Terriquez