Hoppa till huvudinnehåll

Iran avrättade misstänkt spion – staten tar till allt hårdare grepp mot meningsmotståndare

President Hassan Rouhani med ett ansiktsskydd på.
Coronapandemin har förvärrat Irans ekonomiska problem ytterligare, vilket gjort folket ännu mer missnöjt. På lördag sa president Hassan Rouhani att 25 miljoner iranier kan ha smittats, något som experter senare ifrågasatte. President Hassan Rouhani med ett ansiktsskydd på. Bild: AFP / Lehtikuva Hassan Rohani

En iransk man avrättades på måndagen för spionage. Enligt en iransk domstol hade han spionerat för USA:s och Israels räkning. Iranska domstolar har också utmätt flera dödsdomar till demonstranter, som kritiserat det svåra ekonomiska läget i landet.

Den avrättade iranska mannen var enligt domstolen en tidigare översättare. Han ska ha jobbat i Syrien och försett USA och Israel med information om iranska styrkor och deras verksamhet.

Översättaren ska bland annat ha gett information om generalen Qasem Soleimani, som USA mördade i en drönarattack i början av året.

Översättarens uppgifter ska ändå inte ha haft en direkt koppling till mordet på Soleimani, eftersom översättaren greps redan i slutet av 2018.

Så sent som förra veckan delgav Iran också att de hade avrättat en annan man för spionage. Det ska ha handlat om en tidigare anställd vid försvarsministeriet som ska ha sålt information om Irans missilprogram till USA:s underrättelsetjänst.

Dödsdomar mot demonstranter

Förutom dödsdomarna kopplade till spionage har Iran på sistone dömt flera demonstranter till döden. Sedan slutet av juni har totalt tolv personer med någon koppling till demonstrationer dömts till döden.

Många av domarna handlar om de regimkritiska demonstrationerna i november förra året, som i värsta fall befaras ha krävt kring 1 000 dödsoffer.

Protester i Iran
Våldet under demonstrationerna i november uppskattas ha varit det dödligaste sedan revolutionen 1979. Protester i Iran Bild: EPA uppror

Dödsstraffen mot demonstranterna bedöms vara Irans lednings lösning för att göra sitt yttersta för att kväsa en större folklig resning.

Det folkliga motståndet mot domarna har däremot vuxit sig än starkare, och förra veckan tog motståndet ytterligare fart då tre dödsdomar hölls oförändrade i en högre rättsinstans. Förra veckan krävde flera miljoner inlägg på sociala medier ett stopp för avrättningar.

Tills vidare är avrättningarna för de tre demonstranterna ändå inställda, efter landets högsta domstol i söndags beslöt att ta upp deras fall till behandling. Högsta domstolen har befogenhet att skicka fallet till omprövning.

Nya demonstrationer

Trots statens dödsdomar fortsätter demonstrationerna i Iran. Så sent som i torsdags demonstrerade människor mot regimen i Behbehan i sydvästra Iran.

Säkerhetsstyrkor använde tårgas för att skingra demonstranterna och på måndag uppgav polisen att alla personer som låg bakom demonstrationen hade gripits.

I ett uttalande har polisen sagt att den har en plikt att agera bestämt mot det den kallar statens fiender.

Demonstrationerna mot ledningen i Iran har fått sin början i det kärva ekonomiska läget och sedermera utmynnat i regelrätta regimkritiska demonstrationer.

Landets ekonomi är på knä. År 2018 slog amerikanska sanktioner till på allvar och decimerade landets oljeintäkter och därefter kom coronapandemin som lamslog landets servicesektor.

Forskning från Irans parlament varnar för att uppemot 70 procent av befolkningen kan hamna under fattigdomsgränsen i år.

Källor: Al Jazeera, AP, AFP, Reuters

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes