Hoppa till huvudinnehåll

Massiva miljöproblem, gömd militärmateriel och blindgångare – tyska Jüterbog lever med arvet efter Sovjetarmén

Tidigare kaserner som förfaller i den tyska staden Jüterbog
Kaserner i förfall i Jüterbog. Tidigare kaserner som förfaller i den tyska staden Jüterbog Bild: Johnny Sjöblom / Yle militärbaser,militär anläggning,Jüterbog,Tyskland,kaserner

Trots att det i år har gått 30 år sedan den tyska återföreningen kan man fortfarande ställvis se djupa spår av tiden före Berlinmurens fall. Så till exempel på vissa orter i östra Tyskland där man fortfarande dras med bland annat stora miljöproblem vid tidigare sovjetiska militärbaser.

När man i dag går över de slitna betongplattorna börjar det vara svårt att förstå att också det här var ett av de ställen där det kalla kriget utspelade sig i praktiken.

På de här betongplattorna satt sovjetiska stridspiloter i sina MiG-plan i en oavbruten beredskap – dygnet runt, under årets alla dagar.

Fram till år 1994 var flygplatsen Altes Lager, strax utanför staden Jüterbog, hemvist bland annat för det sovjetiska 833 jaktflygsregementet, utrustat med plan av typen MiG 21 och MiG 23.

– Att man från sovjetisk sida valde just Jüterbog hängde säkert ihop med närheten till Berlin, men också på att här sedan tidigare fanns all den infrastruktur som militären behövde, säger lokalhistorikern Henrik Schulze.

– Vi hade kaserner, flygfält och övningsområden som hade tagits i bruk under den tyska kejsartiden och som hade använts och utvidgats under nazitiden, fortsätter Schulze som har skrivit fyra böcker om staden Jüterbogs militära historia.

Portbyggnad till tidigare sovjetiskt militärområde i Tyskland.
Porten till den tidigare tyska flygtekniska skolan. Portbyggnad till tidigare sovjetiskt militärområde i Tyskland. Bild: Johnny Sjöblom / Yle militärbaser,militär anläggning,Jüterbog Airfield,Jüterbog,Tyskland
Oanvända flygplanshangarer vid det tidigare militärflygfältet Altes Lager.
Flygplanshangarer vid det tidigare militärflygfältet Altes Lager Oanvända flygplanshangarer vid det tidigare militärflygfältet Altes Lager. Bild: Johnny Sjöblom / Yle Hangar,militärbaser,militär anläggning,Jüterbog Airfield,Jüterbog,Tyskland

Flest soldater i hela DDR

Efter år 1945 var denna militära historia främst sovjetiskt präglad. I och runt Jüterbog fanns nämligen den största koncentrationen av Sovjetsoldater i hela DDR.

Förutom flygfältet och garnisonen Altes Lager fanns här också flera andra garnisonsområden och till och med ett andra flygfält, som till en början användes som bas för sovjetiska helikoptrar och senare för olika enheter inom luftvärnet.

Schulze slår fast att det i regionen ständigt fanns omkring 40 000 soldater, vilket motsvarade ungefär en tiondel av de uppskattningsvis omkring 500 000 Sovjetsoldaterna i hela landet.

– Här fanns land- och luftstridskrafter i alla former. Det var bomb- och jaktflyg, men också enheter utrustade med kärnvapenbestyckade kortdistansmissiler. Här fanns till och med en skola för Sovjetarméns kockar, säger Schulze.

– Det var bara marinen som fattades, men så har vi ju inte heller något vatten.

Som östtysk civil visste man enligt Schulze bara en sak med säkerhet; att det i Jüterbog måste finnas en stor mängd soldater. Resten hölls hemligt.

Det gick till och med så långt att soldaterna och de olika enheterna kunde bära "fel" uniformer och beteckningar för att vilseleda eventuella snokare.

Även om man från Natohåll hade en ungefärlig koll på vilka enheter som fanns i området, så var läget inom DDR ett annat.

– Inte ens inom den högsta DDR-ledningen hade man någon som helst aning om vilka sovjetiska trupper som var stationerade här, fortsätter Henrik Schulze.

Under konstant stress

Under många årtionden var de omkring 15 000 invånarna i Jüterbog alltså något av en minoritet i sin egen stad. Och för lokalbefolkningen var den sovjetiska militärens närvaro sällan någon fröjd.

– I en marknadsekonomi kan militären vara en positiv ekonomisk faktor och det hade man upplevt i Jüterbog redan tidigare. I en socialistisk planekonomi däremot, där det också annars rådde brist på det mesta, tvingades man nu dela på knappheten med militären.

– Det var till exempel inte speciellt populärt att sovjetiska officersfruar lade beslag på en stor del av varorna, säger Schulze.

Själv ser han att den tvingade samlevnaden framför allt innebar en konstant stress.

– Här var en ständig trafik och vi hade en hel del svåra olyckor. Det var dessutom svårt att sova om nätterna på grund av flygplanen och de nattliga skjutningarna på övningsfälten.

Olyckor och brott tystades ner

Om olyckor inträffade så tystades de förstås ner så långt det bara var möjligt. Det skedde till exempel i samband med en allvarlig tågolycka i Trebbin strax norr om Jüterbog i mars år 1962.

På ett godståg som transporterade sovjetiskt militärmateriel hade kanontornet på en av pansarvagnarna svängt sig under transporten.
Det utstickande kanonröret rev upp sidorna på vagnarna i ett motkommande passagerartåg och det här fick till slut också godståget att spåra ur.

Hur många som dog i olyckan är än i dag oklart, men man utgår från att det kan ha handlat om mellan 70 och 90 soldater. Officiellt talades endast om ett dödsoffer på passagerartåget.

Brott som begicks av sovjetiska soldater tystades likaså ner och myndigheterna i DDR var så gott som maktlösa när det gällde att utreda brotten och än mindre bestraffa de skyldiga. Det framgår bland annat av en rapport som den östtyska säkerhetstjänsten Stasi år 1984 hade sammanställt.

Rapporten, som också slår fast att moralen bland Sovjetsoldaterna var miserabel, kom följaktligen att hemligstämplas.

Med åren kom det ändå också till fall där man från DDR-sida inte längre bemödade sig om att släta över allt som hände.

I början av 1988 förorsakade en sovjetisk pansarvagn på järnvägsspåret en svår olycka nära basen Forst Zinna i närheten av Jüterbog. Sex personer dog då ett tåg i full fart körde in i pansarvagnen.

Den här gången fick medierna i DDR fria händer att rapportera om olyckan och bildmaterial från olycksplatsen läcktes till och med till Västtyskland.

Hemliga kontakter

Samtidigt förekom det ändå också vissa kontakter mellan lokalbefolkningen och soldaterna.

– De få personliga kontakter man hade var man förstås tvungen att hemlighålla. Man gjorde en del affärer med de sovjetiska soldaterna som till exempel ofta sålde bensin från de sovjetiska förråden.

– Ibland kom det också till mer intima förhållanden, som förstås var strängt förbjudna. Blev det känt att en sovjetisk medborgare, man eller kvinna, hade en relation med någon från lokalbefolkningen, så betydde det att personen i fråga genast skickades tillbaka till Sovjetunionen, säger Henrik Schulze.

I officiell regi ordnades förstås i propagandasyfte en del tillställningar som skulle bevisa vänskapen mellan DDR-befolkningen och Sovjetsoldaterna.

– I partipropagandan hette det att vi var vänner, men i en DDR-vits talade man om hellre om att soldaterna är våra bröder. Varför? Jo, för att sina bröder kan man i motsats till sina vänner inte fritt välja, skrattar Schulze.

I dag kommer en hel del ryska turister till Jüterbog för att på nytt se staden där de en gång har bott.

Många av dem, i synnerhet de som växte upp i officersfamiljer, har enligt Schulze en rätt positiv bild av tiden.

Där det som menig sovjetisk soldat spelade en rätt så liten roll var man var tvungen att tjänstgöra, så gällde det bland officerarna som ett privilegium att vara stationerad i DDR.

Efterlämnade massiva problem

I samband med den tyska återföreningen år 1990 fördes också förhandlingar om hur och när de sovjetiska trupperna ska lämna det tidigare Östtyskland.

Att trupperna måste lämna landet var en av förutsättningarna i det så kallade ”två-plus-fyra-fördraget” som står som grund för återföreningen.

Redan den 12 oktober 1990, alltså bara några dagar efter återföreningen, stod avtalet fast och det trädde i kraft i maj 1991.

Att avtalet slog fast att trupperna ska dras bort fram till slutet av år 1994, betydde för invånarna i Jüterbog ändå inte att den sovjetiska närvaron är ett avslutat kapitel. Än i dag, nästan 30 år senare, kämpar man med det dödliga arv som sovjettrupperna lämnade efter sig.

Till exempel vid det tidigare flygfältet Altes Lager är grundvattnet svårt förorenat av flygbensin och andra kemikalier. Runtom på de tidigare baserna har man grävt ner stora mängder militärmateriel, som man av olika anledningar inte ville transportera österut.

På garnisons- och övningsområdena finns dessutom stora mängder nedgrävd ammunition och blindgångare som borde desarmeras.

– Problemen är på långt när inte lösta. Det saknas helt enkelt pengar för att till exempel rena grundvattnet från kerosin och andra skadliga ämnen.

– Ett problem är också att vi inte ens vet vilka farliga ställen som fortfarande finns här i trakten. Man grävde ner en hel del och det är först om det nu byggs något som vi kan hitta tunnor av smörjolja eller något liknande. Det här är nog ett arv som vi länge får leva med, säger Henrik Schulze.

En skogsbrand rån ett helikopterperspektiv. På bilden syns en väg i en skog där brandrök sprids.
En stor skogsbrand härjade på det tidigare övningsområdet i juni 2019. Kvarliggande ammunition och blindgångare försvårade släckningsarbetet. En skogsbrand rån ett helikopterperspektiv. På bilden syns en väg i en skog där brandrök sprids. Sovjetunionen,Tyskland,skogsbränder

Lamt intresse för investeringar

Det mest synliga arvet är ändå de många kaserner, bunkrar, flygplanshallar och lagerbyggnader som står runtom i staden och dess omgivning. Det här trots att mycket redan har rivits under årens lopp.

En del tidigare kaserner har också omvandlats till bostäder, men det mesta står ändå och förfaller. Det är också i relativt få fall som industri eller företag har tagit över byggnader som blev tomma i början på 90-talet.

De investerare och spekulanter som lockades till Jüterbog med utsikten om att staden kunde bli stationeringsort för det nya Berlinflygfältet är också borta sedan länge.

Intresset för att investera i staden har varit relativt litet då man åtminstone enligt tyska mått ligger rätt långt bort från närmaste motorväg. I likhet med många andra östtyska småstäder dras man därför med en konstant krympande befolkning.

Inte heller det tyska försvaret var intresserat av Sovjetarméns tidigare garnisoner och övningsområden.

Det här berodde dels på att man av den östtyska folkarmén NVA ärvde mer än vad man behövde och dels på att man inte ville ha de förorenade och på många sätt vid tillbakadragandet förstörda anläggningarna.

Investerare är inte heller värst lockade att ta över områden som de i något skede själva kan bli tvungna att sanera, vilket enligt Schulze bland annat är fallet med hangarerna vid flygplatsen Altes Lager.

Schulze skriver vidare i sin bok att det tidigare militärflygfältet sannolikt är det mest förorenade området i hela regionen.

I Jüterbog för att stanna

Då det i Jüterbog vid återföreningen endast fanns sovjetiska styrkor och att tyska Bundeswehr inte var intresserat av militäranläggningarna, betydde det här samtidigt att det i dag i den tidigare militärstaden inte finns soldater överhuvudtaget.

Det här var något som lokalhistorikern Henrik Schulze aldrig hade räknat med. Han utgick nämligen från att Sovjetsoldaterna var i staden för att stanna.

Att soldaterna trots allt kom att lämna Tyskland gick ändå relativt obemärkt förbi.

– Som de flesta här i öst var jag vid den här tiden sysselsatt med att grubbla över min ekonomiska framtid. Att Sovjetsoldaterna verkligen höll på att lämna landet hamnade i skuggan av de egna problemen, säger Schulze.

Också för många av sovjetsoldaterna var framtiden mer än oviss. Det land många av dem hade lämnat bara några år tidigare fanns inte längre.

Tyskland hade visserligen förbundit sig till att finansiera bygget av lägenheter, men det rapporterades om att återvändande enheter fick inkvarteras i tältläger ute i skogen.

Också i Sovjetunionen hade man räknat med att en viss del av trupperna för alltid kommer att stanna på främmande mark och att man därför klarar sig med färre kaserner och lägenheter i hemlandet.

Den sovjetiska röda stjärnan infälld i en betongmur.
Röda stjärnan. Den sovjetiska röda stjärnan infälld i en betongmur. Bild: Johnny Sjöblom / Yle militärbaser,militär anläggning,Jüterbog,Tyskland,Sovjetunionen,Röd stjärna