Hoppa till huvudinnehåll

Mamma till missbrukare: "Släta inte över det som normalt tonårsbeteende"

Kommunerna i Västnyland vill förebygga missbruk bland unga

"Mamma, varför fick jag inte bara dö?". En mammas berättelse om hur hennes son bemötts visar att missbrukarvården i Raseborg kan lämna mycket att önska. Man arbetar ändå ständigt mot det bättre, försäkrar man från staden.

På olika håll i Västnyland närmar man sig missbrukarproblematiken bland unga på olika sätt. Kontentan är ändå den samma: Lyssna på de unga och var närvarande.

Världshälsoorganisationen larmar om att yngre mår allt sämre, och droganvändningen ökat i Finland under våren medan den minskat i övriga Norden. I april dog två ungdomar från Ingå till följd av missbruk, och där arbetar man nu med att förbättra det förebyggande arbetet.

De facto är arbetet i gång på flera håll i regionen för att bättre förebygga missbruk bland unga. En lagändring från 2015 ställer dessutom extra krav på kommunerna.

En kvinna från Raseborg, som vi i den här artikeln valt att kalla Eva, menar ändå att missbrukarvården svikit hennes son.

Började med anabola steroider

Evas vuxna son har missbrukat droger i tolv år. Det började med anabola steroider när han var 19 år gammal. Snabbt utvidgades missbruket till att även gälla amfetamin, opiater och cannabis.

Missbruket har gått hand i hand med psykisk ohälsa, något som Eva menar ofta glöms bort.

- Jag önskar att mental- och missbrukarvården kunde samarbeta, för det behövs.

För något år sedan tog han strykjärnet och brände sig på hela kroppen. Han hade brännmärken på ryggen, magen, vaderna, bröstet, skuldrorna och halsen

Sonen bodde tillsammans med sin flickvän när missbruket började. Det var också hon som upptäckte tabletterna.

- Han jobbade och hade stort umgänge så vi sågs inte så mycket, berättar Eva.

Så fort hon fick nys om tabletterna tog hon dem till polisen för att fråga vad de var.

- Jag satte mig ner med min son och diskuterade, då märkte jag hur hans beteende var förändrat, berättar hon.

Kastade sig framför en lastbil

Missbruket eskalerade och flickvännen gjorde slut. Snart bodde sonen hemma hos Eva igen. I dag isolerar han sig i stort sett från omvärlden, säger hon.

- Psykiskt har han mått dåligt i säkert tio år. Han har förstört sig själv mycket med att skära och bränna sig. För något år sedan tog han strykjärnet och brände sig på hela kroppen. Han hade brännmärken på ryggen, magen, vaderna, bröstet, skuldrorna och halsen.

Efter flera självmordsförsök med droger sprang sonen ut framför en lastbil för att dö.

- Två veckor före besökte han missbrukarvården och bad om att få bli intagen på psykiatrisk vård. Han hade självmordstankar. Han fick inte hjälp, men vi får tacka Gud för att chauffören hann väja lite, konstaterar Eva.

Sonen skadade armar och ben allvarligt, men överlevde.

- "Mamma, varför fick jag inte bara dö", var det första han sade till mig på sjukhuset, berättar Eva.

Lag om missbrukarvård

Lagen om förebyggande rusmedelsarbete trädde i kraft år 2015. Det förebyggande rusmedelsarbetet omfattar åtgärder för att förebygga skador som orsakas av alkohol, tobak, narkotika och penningspel.

Målet är att främja jämlikheten inom hälsa och välfärd, säkerställa förutsättningarna för det förebyggande rusmedelsarbetet i hela landet och stöda utvecklingen av det förebyggande rusmedelsarbetet särskilt i kommunerna och regionerna.

Institutet för hälsa och välfärd har det riksomfattande ansvaret för samordningen och styrningen av det förebyggande rusmedelsarbetet.

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

Utkast ur vad lagen kräver av missbrukarvården

3 §
Anordnande av missbrukarvård
Kommunen skall sörja för att vården av missbrukare ordnas så att den till sin innebörd och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen.

Att anordna och utveckla service och åtgärder inom missbrukarvården ankommer inom socialvården på socialnämnden och inom hälsovården på hälsovårdsnämnden.

5 §
Påverkande av levnadsförhållanden och levnadssätt
Socialnämnden och andra kommunala myndigheter bör förebygga uppkomsten av sådana förhållanden och levnadssätt som allmänt ökar missbruket av alkohol och övriga rusmedel.

Socialnämnden och hälsovårdsnämnden skall följa missbruket av rusmedel i kommunen och förmedla kunskap om faktorer som har samband med uppkomsten och förebyggandet av missbruk samt möjligheterna att ge vård vid missbruk, och lämna sakkunnighjälp till övriga myndigheter ävensom kommunens invånare och i kommunen verksamma samfund.

6 §
Utvecklande av servicen
Servicen inom missbrukarvården skall ordnas genom att den allmänna servicen inom social- och hälsovården utvecklas samt genom särskild, för missbrukarvården avsedd service.

Den allmänna servicen inom social- och hälsovården skall utvecklas så att inom ramen för denna service missbrukare av rusmedel kan vårdas i tillräcklig mån samt den som behöver hjälp och stöd efter behov kan anvisas service som är avsedd särskilt för missbrukarvården.

Servicen skall i första hand ordnas genom åtgärder inom den öppna vården så att den är lätt åtkomlig, smidig och mångsidig.

7 §
Vårdbehov
Service inom missbrukarvården skall tillhandahållas den som har problem som har samband med bruk av rusmedel samt hans familj och andra honom närstående personer. Service skall ges med hänsyn till missbrukarens, hans familjs och andra honom närstående personers behov av hjälp, stöd och vård.

8 §
Centrala principer
Servicen inom missbrukarvården skall ordnas så att det är möjligt för en klient att anlita den på eget initiativ och så att klienten ges stöd i att reda sig på egen hand. Vården skall vara av konfidentiell karaktär. I verksamheten skall i första hand beaktas missbrukarens och honom närstående personers bästa.

När service tillhandahålls skall missbrukaren vid behov även ges hjälp med att lösa sina problem i fråga om utkomst, boende och arbete.

9 §
Samarbete
Inom missbrukarvården verksamma myndigheter och samfund skall samarbeta med varandra. Särskild uppmärksamhet skall ägnas det inbördes samarbetet mellan missbrukarvården å ena sidan och den övriga social- och hälsovården, nykterhetsverksamheten, bostadsmyndigheterna, arbetskraftsmyndigheterna, skolväsendet, ungdomsverksamheten och polisen å den andra.

10 §
Förutsättningar för vårdförordnande
En missbrukare kan oberoende av sin vilja förordnas till vård, om det har visat sig omöjligt att ordna vård och omsorg för honom genom sådan service som bygger på frivillighet, eller om den har visat sig otillräcklig, förutsatt att han,

1) om bruket av rusmedel inte avbryts och behövlig vård ges, till följd av sjukdom eller skada som han lider av eller genom sitt bruk av rusmedel omedelbart håller på att ådra sig, är i omedelbar livsfara eller håller på att ådra sig sådan allvarlig skada i fråga om sin hälsa som kräver brådskande vård (hälsorisk), eller

2) till följd av sitt bruk av rusmedel genom sin våldsamhet allvarligt äventyrar en familjemedlems eller annan persons hälsa, säkerhet eller psykiska utveckling (våldsamhet).

"Borde vara lättare att söka hjälp"

Efter över ett decennium av försök till att hjälpa sonen är det tydligt att Eva är både uppgiven och besviken.

- Det har varit ledsamt att följa med behandlingen av honom. Man märker att det är skillnad på om man är missbrukare eller inte.

Eva vittnar om att sonen flyttats mellan olika sjukhus och avdelningar, och oftast skrivits ut igen följande dag. Sonen har vårdats på olika håll i Nyland och också i Österbotten. När det gäller hemorten önskar Eva ändå att hjälpen skulle vara enklare att få.

- Det borde vara lättare att söka hjälp. Med en missbrukare kan man inte vänta en eller två veckor, utan hjälpen borde fås då de behöver den, då de är mottagliga för den, säger hon.

Ofta handlar det inte bara om missbruk, utan också psykisk ohälsa

Ett annat önskemål är att anhöriga och tidigare missbrukare skulle höras då vården planeras.

- De sitter på kunskapen kring vad som behövs och vilken hjälp som skulle ha varit bra.

Eva vill också lyfta fram vikten av att fokusera på det eventuella psykiska illamående som ligger bakom missbruket.

- Ofta handlar det inte bara om missbruk, utan också psykisk ohälsa. Här upplever jag inte att man arbetar tillsammans. Det finns inte tid, resurser och kanske ens kunskap kring vad som behövs.

Raseborg: "Allt kan förbättras och det gör det hela tiden"

I Raseborg sammanslogs mental- och missbrukarvården till enhet för två år sedan. Tanken var att förbättra samarbetet.

- Det arbetet pågår hela tiden. Vård erbjuds inom stadens mental- och missbrukarvård med låg tröskel, alltså utan remiss, det räcker med ett telefonsamtal för att få tid, berättar Pamela Karén, enhetschef vid mental- och missbrukarenheten.

Karén kan inte kommentera enskilda fall, men beklagar att Evas och sonens erfarenheter inte motsvarar stadens strävan inom missbrukarvården.

- Det är ledsamt att höra att någon upplever sig ha blivit bollad mellan enheter och att denne inte fått den hjälp som hade behövts, säger hon.


Sneakers i gräset




Sneakers i gräset
Bild: Creative Commons / STAFFAGE
mitt första sommarjobb

Karén lyfter fram stadens mobila team som ska kunna rycka ut med snabb tidtabell och också erbjuda service i klientens eget hem.

Eva säger att hon ändå inte varit helt imponerad av det.

- Att snabbt få rätt hjälp har varit obefintligt. De kommer hem en gång i månaden och diskuterar, och då kan klienten säga att allt är bra fastän det inte är det. Akuthjälpen borde bli lättare att få.

Karén understryker att de är tacksamma för den feedback de får gällande sitt arbete.

- Allt kan förbättras och det gör det hela tiden.

Inom stadens regi finns varken jourverksamhet eller avdelningsvård. Den erbjuds av specialsjukvården och kräver en remiss.

- Vårdkedjor och samarbete mellan primärvården och specialsjukvården utvecklas hela tiden genom bland annat gemensamma möten. Primärvårdens centrala uppgift är att erbjuda vård med låg tröskel, berättar Karén.

"Raseborg har varit långsam"

Lolan Lindroos har sedan februari haft hand om det förebyggande rusmedelsarbetet i Raseborg.

Den nya tjänsten är en del av stadens strategi för att möta den förebyggande rusmedelslagens krav på kommuner.

- Staden har nu tagit i den. Vissa kommuner har varit långsamma.
Det kan man nog säga om Raseborg, att de har varit ganska långsamma, kommenterar Lindroos Raseborgs uppdatering av strategin.

Enhetschef Pamela Karén säger att processen kan upplevas långsam eftersom strategiarbetet tar tid.

- Det är ett stort arbete och kräver mångproffessionella insatser och många andra aktörer som barnskydd, skola, fritidssektor och så vidare, säger hon.

Det kunde vara bra med föräldrar som patrullerar ute och diskuterar, att bygga upp förtroende― Eva, mamma till missbrukare

Men nu har alltså arbetet med att förebygga missbruk, speciellt hos yngre, kommit i gång.

- Det finns unga som varit inne i rullorna som 14-15-åringar, men så har de lämnats i fred och så har missbruket ändå fortsatt. En uppföljning skulle behövas. säger Lindroos.

Hon säger att man ser över det nuvarande arbetssättet och gör förnyelser.

- Tröskeln ska vara låg att ingripa. Det finns strategier så som temaveckor, hur man ska prata om missbruk och påverka attityder. Det är viktigt att se till att ungdomar har sysselsättning och att de har trygga platser att vara på.

Arbetet har ändå delvis blivit ofullbordat till följd av coronarestriktionerna.

Lindroos efterlyser också ett tydligare system i arbetet kring missbruk.

- Jag tror vi borde ha mera av en struktur för hur vi jobbar. På små orter kan det finnas en högre tröskel att lägga sig i.


Undersökningar visar att vi är ganska positiva här till droger, snus och alkohol
― Lolan Lindroos, förebyggande arbete, Raseborgs stad

Lindroos menar att ett problem ligger i attityden hos såväl unga som vuxna.

- Undersökningar visar att vi är ganska positiva här till droger, snus och alkohol. Det krävs ett ingripande gällande attityder, också gällande föräldrar.

Hon vill också lyfta fram att droger är lättillgängliga på orten.

- Raseborg är inte skyddat på något sätt. Droger finns och är lätta att få, så barnen är på många sätt ganska utsatta. Vi vet ändå att de mentala problemen och drogproblemen ökar hela tiden.

Lindroos tvivlar inte på Evas erfarenheter kring den splittrade vården för sonen.

- Det har hon säkert alldeles rätt i.

"Ge ungdomarna kärlek och omtanke"

Med den erfarenhet Eva har i bagaget säger hon att hon i dag ofta lägger märke till unga som mår dåligt.

- Jag tror att jag är en person som ungdomar vågar berätta för. Man ser det på dem: glädjen finns inte i kroppen och ansiktsuttrycket längre, förklarar hon.

När det gäller förebyggandet av missbruk menar Eva att en öppen kommunikation är a och o.

- Fråga tonåringarna, prata med dem alla dagar! Umgås och fråga hur dagen har varit. Man måste ge kärlek, omtanke och prata med dem. Jag tror att man fångar upp många bara genom att se dem.

Det tar bort smärtan för stunden när de mår psykiskt dåligt. Det borde finnas mycket mer resurser, och vara lättare att gå in och få hjälp

Eva säger att föräldrar och andra i de ungas närhet ska vara uppmärksamma på om någon blir tystare och drar sig tillbaka, om de är nervösa eller inte lika glada som förut.

- Släta inte över det som tonårsbeteende.

Eva talar för att fånga upp de unga som mår dåligt innan illamåendet leder till ett eventuellt missbruk.

- Det tar bort smärtan för stunden när de mår psykiskt dåligt. Det borde finnas mycket mer resurser, och vara lättare att gå in och få hjälp. Det ska inte vara så formellt, utan en naturlig sak att gå in och prata om man mår dåligt, säger Eva.

Hon tror också på att vara närvarande där de unga rör sig.

- Det kunde vara bra med föräldrar som patrullerar ute och diskuterar; att bygga upp förtroende. Jag tror att man skulle kunna rädda många ungdomar på det sättet.

Arbetsgrupp i Ingå ska förbättra rusmedelsarbetet

Efter att två Ingåungdomar dog till följd av missbruk i slutet av april har fokus också där riktats mot den förebyggande vården och arbetet med unga.

På politiskt håll behandlas en motion för att utveckla samarbetet mellan kommuner.

Redan innan de tragiska dödsfallen hade kommunen sammanställt en arbetsgrupp med uppgift att förebygga missbruk i alla åldrar.

Arbetet är, precis som i Raseborg, en följd av lagen från 2015 om förebyggande rusmedelsarbete.

"Informationen till unga är hela samhällets ansvar"

Tyngdpunkten ska ligga på de unga.

- Samhällsutvecklingen är oroväckande på det sättet att tillgången till rusmedel bara blir lättare, säger Ingås grundtrygghetschef Pilvi Österman.

Hon säger att det är viktigt att nå ut till allmänheten gällande riskerna.

- En stor skillnad från andra kommuner är att ungdomarna i Ingå rör sig mycket, de reser till skolor på andra orter. Fast tillgången till droger inte skulle finnas lokalt, så tror jag att tillgången ökar när man rör sig mycket.


Depression




Depression
sorgsen

Det hälsofrämjande arbetet och vikten av val i livet, också de man gör som ung, är saker som Österman menar är viktiga att lyfta fram.

- Det är inte bara föräldrarnas uppgift att ge information, utan det är hela samhällets ansvar.

"Viktigt att nå föräldrar"

Sjundeå ansvarar för missbrukarvården i den egna kommunen och i Ingå, men eftersom de båda är så små köper de tjänster från grannkommunerna.

Tidigare hade man också avtal med Raseborg, men efter att Raseborg i fjol drog sig ur köps tjänsterna numera endast av Kyrkslätt.

Resurserna ser olika ut beroende på kommunens storlek, men droger förekommer på alla håll, menar Karin Heerman, socialservicechef i Sjundeå.

Därför är det viktigt att i det förebyggande arbetet nå ut till vårdnadshavare med information kring vad de bör vara uppmärksamma på.

- Vi borde hitta nya kanaler att nå föräldrar. Föräldramöten har kanske blivit ett lite föråldrat sätt att hålla kontakt, konstaterar hon.

Barnskyddet skrämmer

Heerman säger att medan hon upplever att det finns hjälp att få, så är det förvånande få som tar kontakt angående ungdomars missbruk.

Det kan delvis bero på en rädsla för barnskyddet.

- Jag har jobbat inom barnskyddet i över tjugo år, och det har alltid varit något man är rädd för. Det är jättesynd. Barnskyddet finns ju till för att hjälpa, stöda och hitta lösningar, helst tillsammans med familjen.

- Det är sällan som det leder till ett omhändertagande, det är något man tar till enbart då kriterierna uppfylls och det då det inte finns andra möjligheter.

Knapp i Kyrkslätt gör tröskeln lägre

I Kyrkslätt satsar man också mycket på den förebyggande vården, men just den säljer man inte ut till andra kommuner.

- Allt annat som vi producerar säljer vi till Sjundeå och Ingå, så som öppenvården, berättar sjukskötare Satu Purontakanen som arbetar med förebyggande rusmedelsarbete.

Precis som Eva tror hon på lågtröskelverksamhet.

I våras introducerade Kyrkslätt en virtuell knapp på kommunens hemsida som genast kopplar till tjänster för missbrukare.

- Vi tar sedan kontakt med personen som behöver hjälp. Jag tror att knappen har hjälpt många, för flera har ångest och är rädda att komma hit. Då är det lättare att bara skriva, säger Purontakanen.

En bild av en virtuell grön knapp där det står "Ta kontakt".
På Kyrkslätts webbplats kan man klicka på knappen för att få hjälp med missbruk. En bild av en virtuell grön knapp där det står "Ta kontakt". Bild: Screenshot, Kyrkslätt kommuns webbplats hjälp,Kyrkslätt,missbrukarvård

Det går också bra att använda knappen om man bor i Ingå eller Sjundeå, försäkrar Purontakanen.

- Vi kontaktar socialen och ber om betalningsförbindelsen, det har gått jättesmidigt, säger hon.

Kan uppleva att man inte får hjälp

Purontakanen förstår samtidigt att det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp.

- Då kanske man lämnas utanför och känner att det inte finns någon hjälp, konstaterar hon.

Om en ung person är i kontakt från Sjundeå eller Ingå så försöker man ordna med en tid så att personen smidigt kan ta sig fram med hjälp av kollektivtrafik.

Om det inte lyckas finns det också möjlighet till hembesök, berättar Purontakanen.

- Är behovet stort så fixar vi det, så att det löser sig på något sätt, försäkrar hon.

Hjälper med saker som inte hör till arbetet

Precis som Eva säger Purontakanen att det är viktigt att ha flera tjänster under samma tak, särskilt mentalvårdstjänster tillsammans med tjänster för missbrukare.

Därför sträcker sig arbetet med personer som lider av missbruk ofta över den egentliga arbetsbilden, menar Purontakanen.

- Vi hjälper till exempel med bostäder fastän det inte hör till vårt jobb. Det är en viktig del i en människas liv. Det är jättejobbigt att bli av med missbruket om man inte har en bostad, därför samarbetar vi mycket med socialen, säger Purontakanen.

Det viktigaste är att man bara kommer in någonstans och sedan får all hjälp på ett och samma ställe

Jouren i Kyrkslätt har varit öppen i ett år, och tidigare hade de även en egen avdelning för avvänjning.

- Det fungerade ändå inte eftersom socialen placerade människor där och bo. Det var jättesvårt att hitta bostäder till dem, så vi beslöt att ta bort den tjänsten så att det skulle vara lättare för dem att få bostad, förklarar Purontakanen.

Ett annat exempel är att de går tillsammans med klienten till banken för att ordna med lösenord till nätbanken, så att det är enklare att sköta de egna FPA-ärendena.

Alla under samma tak

I Kyrkslätt finns missbrukarvården i samma korridor som de psykiatriska sjukskötarna.

- Vi jobbar väldigt mycket ihop. Vi har också en läkare här en gång i veckan som har specialiserat sig på beroende, så jag tycker saker och ting är ganska bra här, berättar Purontakanen.

Eva efterlyste ett system där man kunde ha tillgång till nödvändig vård utan att bollas runt mellan olika instanser. Purontakanen håller med om att det är viktigt för en fungerade rehabilitering.

- Det viktigaste är att man bara kommer in någonstans och sedan får all hjälp på ett och samma ställe. Och ifall man inte får all hjälp - att få råd var de tjänsterna går att få.

Vi har gjort undantaget att tillåta mamman i artikeln vara anonym av hänsyn till sonen och övriga familjemedlemmar.