Hoppa till huvudinnehåll

Var tredje tugga mat beroende av bin och deras pollinering – men tiderna är tuffa för bina och krisar de så krisar vi

Ett honungsbi samlar pollen från en körsbärsblomma
Det är tufft att vara ett bi i dag. Brist på pollinatörer skapar brist på andra arter och rubbar hela vårt ekosystem. Ett honungsbi samlar pollen från en körsbärsblomma Bild: ullstein bild - CARO / Frank Sorge/ All Over Press bin,Honungsbin,insekter,mandel,Mandelblomma

Det är inte lätt att vara ett bi idag. Utmaningarna är många och stora, allt från giftiga bekämpningsmedel, blom- och bostadsbrist till klimatförändringar och sjukdomar. Ändå är vi beroende av bin och andra pollinerare. Naturliga inslag i vardagen så som kaffe, frukt, örter och en del nya läkemedel kan långt vara ett minne blott om bina försvinner.

Ungefär var tredje tugga mat vi får i oss är beroende av just bin och deras pollinering.

Den årliga jordbruksproduktion inom EU som direkt kan kopplas till insektspollinering har ett värde på femton miljarder euro, uppger man i en rapport från Europaparlamentet.

Men som vi vet så mår våra bin inte särskilt bra idag. Och deras kris är också en kris för vår matförsörjning.

– Mänskligheten är mycket beroende av pollinerare, säger biolog Per Bengtson på Naturskyddsföreningen i Sverige.

Färre pollinerare innebär också att många växtarter riskerar att minska eller till och med försvinna, liksom de organismer som direkt eller indirekt är beroende av dem.

Fyra av fem grödor och vilda blommor är helt eller delvis beroende av insekter för pollinering, och här är biet den främsta pollineraren.

Per Bengtson, Naturskyddsföreningen i Sverige
Mänskligheten klarar sig inte utan pollinerare, konstaterar biolog Per Bengtson på Naturskyddsföreningen i Sverige. De driver kampanjen Operation: Rädda bina och säger att folk rapporterar in räddningsaktioner från hela landet. Per Bengtson, Naturskyddsföreningen i Sverige Bild: Privat/Yle biologer,biologi,steklar,Rädda pollineraren,pollinerare,pollinering

Tuffa tider för bin

Men att vara ett bi i dag är inte lätt.

Honungsbin bor i sina bikupor men vilda bin, som också är humlor, har det knepigare på bostadsmarknaden.

– De vilda bina behöver olika typer av lämpliga miljöer såsom hål i trä, sandiga miljöer eller ett skräpigt hörn i en trädgård där de kan bo, säger Bengtson.

Men i och med att jordbrukslandskapet förändras försvinner allt fler av binas naturliga boplatser.

Det råder också brist på blommor över hela världen idag.

– Så jag tror att många bin känner sig lite vilsna just nu.

Men utmaningarna för den lilla pollineraren tar inte slut där.

De tama bina drabbas ofta utav sjukdomar, men här är biodlarna å andra sidan ofta duktiga på att hantera det, säger Bengtson.

Han konstaterar att klimatkrisen med dess ökande temperaturer och extrema väderomslag också givetvis är en utmaning som drabbar bina.

– Också gifter i form av bekämpningsmedel som används inom jordbruk och i våra trädgårdar drabbar insekter och bin hårt.

Just gifter och förlust av habitat såsom slåtterängar och betesmarker ser Naturskyddsföreningen som binas största bekymmer.

Viktig motor i naturen

Binas betydelse för världen som vi känner den kan inte nog betonas, så vi tar det igen: Varför är bina så viktiga?

– Bin och blommor har ett fantastiskt samspel sedan hundramiljoner år tillbaka. De ser till att det blir frukt och bär och fröspridning, konstaterar Bengtson.

Sin ringa storlek till trots är alltså bin och andra pollinatörer en mycket viktig motor för det som sker i naturen.

Hela ekosystemet är bundet till bin och andra pollinatörer. Vi människor är beroende av att det här fungerar för att vi ska få mat.

– Ungefär en tredjedel av det vi äter är beroende av bin och andra pollinatörer.

Kaffe, juice, choklad, örter och det mesta som är färggrannt i frukt- och grönsaksdisken kan vi tacka våra bin för.

Också vissa typer av bomull och linne är pollinerat av bin, vilket i förlängningen innebär att en del av de kläder som produceras är beroende av bin.

– Sådant vi i dag tar för givet i vår vardag kan långt vara ett minne blott om vi inte längre har några bin.

Även då man ska hitta nya läkemedel behövs bina och de andra arterna.

– Att detta fungerar är vi ju beroende av i allra högsta grad.

En humla flyger mot en lila lavendel.
Det är ingen bisyssla att vara bi – det är ett heltidsarbete. Färre bin innebär också att många växtarter riskerar att minska eller till och med försvinna, liksom de organismer som direkt eller indirekt är beroende av dem. En humla flyger mot en lila lavendel. Bild: Mostphotos Rädda pollineraren,Humla,insekter,blommor,pollinering,pollinerare,Lavendel,Lavendel,Lavendelsläktet

Situationen är allvarlig

IPBES, som är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, varnar för hoten mot just den biologiska mångfalden.

Förra året rapporterade IPBES att situationen gällande världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster är “allvarlig och även mycket allvarlig”.

Man har kunnat fastslå att fler arter än någonsin hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt.

Omkring en halv till en miljon av våra drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att stoppa den negativa utvecklingen.

De främsta orsakerna till förlusten av den biologiska mångfalden enligt rapporten är som redan konstaterats förstörda livsmiljöer, exploatering av arter, klimatförändringar, invasiva arter och föroreningar.

Räddningsinsatser över hela landet

Sedan två år tillbaka driver den svenska Naturskyddsföreningen Operation: Rädda Bina, som letts av Bengtson.

Målet är att göra världen så bivänlig som möjligt och Bengtson säger att folk ute i stugorna har engagerat sig i på ett mycket positivt sätt.

– Räddningsinsatser rapporteras in hela tiden: man gör om en del av gräsmattan till äng, planterar bivänliga blommor eller bygger vildbihotell.

Bengtson påminner att ett annat enkelt sätt att hjälpa bin är att byta till ekologisk mat för att på så sätt minska användningen av bekämpningsmedel.

Han berättar också att många svenska kommuner meddelar att de börjat göra om gräsmattor till blommande marker.

– Sterila gräsmattor betraktas av bin och andra insekter som en grön öken och därför har man valt att göra om dem till ängar i stället.

Bengtson och Naturskyddsföreningen vill också slå ett slag för blomrika vägkanter.

– Eftersom det finns allt färre ängar är blommande vägkanterna viktigare än någonsin för bin, fjärilar och andra insekter och ett enkelt sätt att hjälpa dem på traven.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle