Hoppa till huvudinnehåll

Finska lantbruket får 400 miljoner av EU – SLC: "Lite mera pengar, men mycket mera krav"

Man som står ute i solskenet och ler.
Mats Nylund från SLC är nöjd med EU-stödet, men säger att utmaningar kvarstår. Man som står ute i solskenet och ler. Bild: Yle/ Heini Rautoma lantbruk,slc

Finland får ett kuvert på 400 miljoner för att utveckla lantbruket. Bland annat går pengarna till att minska jordbrukets klimatutsläpp. För att uppnå resultat behövs också nationella stöd.

– Vi är relativt nöjda. De som försvarade Finlands position i EU-förhandlingarna får gott betyg, säger Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenters centralförbund SLC.

Lantbruksstödet blev större än väntat. En längre tid befarade man att stödet sjunker med över 300 miljoner enligt kommissionens förslag.

Men på slutrakan lyftes pengakistans lock på glänt. Finland får 400 miljoner i landsbygdsutvecklingsstöd. Sett till tidigare år får Finland därmed ca 60 miljoner mer av det här stödet.

Mats Nylund på SLC anser ändå inte att det är läge att ropa hurra.

– Vi ska veta att det inte räcker med lite mera pengar om man samtidigt ställer mycket högre krav.

Klimatlösningar kostar så även nationella stöd behövs

Av landsbygdsutvecklingsstödet här ska en tredjedel gå till klimatutveckling.

– Det som är bra med det här stödet är att vi själva får bestämma vart vi riktar pengarna.

Vi behöver veta var utsläppen finns och hur ska vi minska dem utan att äventyra vår livsmedelsförsörjning.― SLC:s ordförande Mats Nylund

En miljöfråga som är aktuell i Finland är hur man kan minska utsläppet från torvjordar.

– Elva procent av åkerarealen är torvjord, och att odla den innebär relativt stora utsläpp. Det är klart att vi i framtiden ska ha livsmedelsproduktion från de här jordarna. Men de åtgärder som vi vidtar ska inte betalas av de enskilda bönderna som råkar ha torvjordar, utan det ska finnas styrmedel, säger Nylund.

Enligt Nylund kan utsläppen från torvjordarna minskas med att öka kolbindningen i mineraljordarna, alltså helt enkelt öka mullhalten. Också reglerad dränering kan användas som metod.

– De allra svagaste torvjordarna borde tas ur bruk. Men det måste göras på ett sådant sätt att den enskilda bonden inte lider av det.

En grävmaskin gräver i torvjorden vid vattnet. Grävmaskinen speglas i vattenytan.
EU-pengarna kommer bland annat att gå till att minska miljöutsläppet som hör ihop med torv. En grävmaskin gräver i torvjorden vid vattnet. Grävmaskinen speglas i vattenytan. grävmaskiner,kärr,Torv

Landsbygdsutvecklingsstödet som EU delar ut gäller för en sjuårsperiod. Den pågående periodens centrala målsättningar åren 2014-2020 har varit att minska närningsämnesbelastningen på våra vattendrag och att öka biodiversiteten.

Nu ligger miljökraven på prioritetslistan. Pengarna ska användas så att de passar ihop med EU:s så kallade gröna giv, och EU-projektet Från jord till bord.

– Vi ska minska jordbrukets klimatutsläpp och öka kolbindningen i våra marker, säger Nylund om målsättningen för den stundande sjuårsperioden.

För det här har SLC presenterat en klimatvägkarta.

I klimatvägkartan nämns bland annat att ökning av produktionen av biogas inom jordbruket och andra energilösningar såsom solenergi hjälper att tackla klimatförändringen.

– Vi har ett nollscenario, där utsläppen inte minskas. Så presenterar vi två olika scenarier för hur vi kan minska klimatutsläppen. Deras prislapp är 100-160 miljoner euro per år, säger Nylund och tillägger att det alltså behövs inhemska stöd.

Bra utgångspunkt inför budgetförhandlingar

Nu är det dags för diskussion om och beredning av hur pengarna ska fördelas. Först sker det i Finansministeriet i mitten av augusti. I slutändan ska regeringen klubba igenom det hela.

Nylund ser EU:s kuvert på 400 miljoner som en bra utgångspunkt för de kommande budgetförhandlingarna.

– Jordbrukets viktigaste uppgift är att producera ren mat med god djurhänsyn. För det krävs att våra gårdar är lönsamma.

MTK missnöjt över uteblivna forskningsbidrag

En sak som EU däremot inte prioriterade när stöden delades ut var forskningsstöd för bioekonomisk forskning.

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK skriver i ett pressmeddelande att det här är beklagligt. Även Nylund framhäver forskningens betydelse.

– Vi behöver veta var utsläppen finns och hur ska vi minska dem utan att äventyra vår livsmedelsförsörjning. För det får vi svar från forskningen.

Kaasuautoa tankataan
En del av EU-pengarna kan gå till att främja biogasproduktionen. Kaasuautoa tankataan Bild: Kare Lehtonen/Yle biogas,biogasanläggningar,gasbilar

Nylund säger att det hela kommer att ta tiotals år.

– Om vi ska minska på klimatutsläppen från jordbruket på ett ekologiskt och socialt försvarbart sätt så kommer det att ta tid. Vi ska utarbeta ett bra program med våra egna politiker. Och förstås också på EU-nivå, vilket inte alltid är det enklaste.

Coronakrisen kan påverka gårdarna med fördröjning

Då artikeln skrivs är det fortfarande oklart för Nylund om stödet påverkats av coronaläget – är det en del av coronastödet eller hör det till det långsiktiga stödet?

Ifall coronasituationen spelar in på att stödet höjs kan det för den följande perioden sedan kännas som en nedgång då stödet igen minskar från vad det är nu.

Det finländska jordbruket har inte på alla håll drabbats av coronakrisen, men effekten kan också komma senare.

– Enskilda gårdar har drabbats hårt, främst de som har direktförsäljning till exempel hotellmarknaden. På vissa gårdar känner man ännu inte av coronakrisen, men vi räknar med att coronabelastningen kommer med en viss fördröjning inom jordbruket.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes