Hoppa till huvudinnehåll

Tyskland: 93-årig koncentrationslägervakt fick villkorlig fängelsedom

Koncentrationslägervakten Bruno Dey gömmer ansiktet under sin rättegång i Hamburg.
Koncentrationslägervakten Bruno Dey gömmer ansiktet under sin rättegång i Hamburg. Koncentrationslägervakten Bruno Dey gömmer ansiktet under sin rättegång i Hamburg. Bild: AFP / Lehtikuva Tyskland,rättegång

En 93-årig man, som i sin ungdom verkade som vakt vid koncentrationslägret Stutthof, dömdes på torsdagen till två års villkorligt fängelse av en domstol i Hamburg. Han blev med visshet en av de sista som döms för brott under nazistregimen.

Den före detta lägervakten och SS-mannen, nu 93-årige Bruno Dey, fick sin dom för medhjälp till mord på 5 232 fångar mellan augusti 1944 och april 1945.

Rättegången mot Dey började i oktober i fjol. Eftersom han bara var 17-18 år under tiden som vakt, har hans fall behandlats i ungdomsdomstol.

På grund av Deys bräckliga hälsa har rätten varit samlad bara två dagar i veckan, två timmar åt gången. Ytterligare försiktighetsmått har vidtagits på grund av coronapandemin.

Bruno Dey hade vid mönstringen 1944 befunnits olämplig för tjänst i tyska armén. Därför stacks han in i ett SS-förband och sändes till koncentrationslägret Stutthof som vakt.

Kom ihåg skriken från gaskamrarna

Stutthof låg i det av tyskarna ockuperade Polen, nära Gdansk. Omkring 65 000 fångar mötte döden i lägret - judar, polacker, politiska fångar, brottslingar, homosexuella och Jehovas vittnen.

Vissa avlivades i gaskammare, sköts eller fick dödliga injektioner. Andra dukade under för svält, sjukdomar och umbäranden.

Under förhören har Bruno Dey skildrat hur han ofta tvingades övervaka de tvångsarbetare som trälade utanför lägret.

Dey har erkänt att han hörde skriken från lägrets gaskammare och bevittnade hur kroppar fördes bort för att brännas. Men han avfyrade aldrig sitt vapen, hävdar han.

- Bilderna av elände och skräck har spökat för mig livet igenom, medgav han under rättegången.

Kritik från Wiesenthal-centret

I sitt slutanförande tidigare i veckan bad den rullstolsbundne ex-vakten om förlåtelse för sin roll i det nazistiska förintelsemaskineriet.

- I dag vill jag be alla dem om ursäkt som fick genomgå denna helvetiska dårskap. Det ska aldrig få upprepas, sa han.

Men på Simon Wiesenthal-centret, där man sysslar med att spåra upp nazistiska förbrytare, fick den villkorliga domen genast kritik. Efraim Zuroff, som är chef för centrets kontor i Jerusalem, konstaterade att Dey inte framförde sin ursäkt förrän han visste att han kunde hamna i fängelse.

- Vi är mycket nöjda med att han döms, men bestörta över domen. I en viss mening är den ett hån mot de överlevande. Ett element av straff måste ingå, sa Zuroff i en kommentar till nyhetsbyrån AP.

Dömda som 94-åringar

Efter krigsslutet slog sig Bruno Dey ner i Hamburg. Han arbetade som bagare, gifte sig och fick två döttrar. Inte förrän 2011 uppmärksammades han av åklagarmyndigheterna, i samband med processen mot John Demjanjuk i München.

Tidigare krävde tyska domstolar att åklagare skulle presentera konkreta bevis för att en utpekad lägervakt deltagit i dödandet av fångar. Att få fram sådana bevis, ett halvsekel efteråt, var i regel omöjligt.

Men vid rättegången mot Demjanjuk fastslog åklagarna att blotta tjänstgöringen som lägervakt var skäl nog att väcka åtal. Därefter har Tyskland brukat detta prejudikat mot kvarlevande SS-personal, i stället för att söka efter direkt bevisning för mord och grymheter de begått.

Oskar Gröning, bokhållare i Auschwitz, och Reinhold Hanning, tidigare vakt samma läger, åtalades båda för medhjälp till massmord. De befanns bägge skyldiga vid 94 års ålder, men de avled innan de började avtjäna sitt straff - Hanning år 2017, Gröning året efter.

Det är i år 75 år sedan andra världskrigets slut, och rättegångarna mot nazistiska förbrytare börjar nu vara ett avslutat kapitel. Även de yngsta misstänkta är i dag ytterst gamla, men det är ännu ovisst om Bruno Dey blir den siste som döms.