Hoppa till huvudinnehåll

Miljardskandalen kring Wirecard sväller - misstänks för koppling till rysk underrättelsetjänst, legosoldater i Libyen och lobbning på högsta nivå

I förgrunden rött ljus, i bakgrunden texten Wirecard.
I förgrunden rött ljus, i bakgrunden texten Wirecard. Bild: Ullstein Bild - Sven Simon/All Over Press Wirecard scandal,Wirecard

Skandalen kring Wirecards bedrägerihärva blir allt större och nu är till och med förbundskansler Angela Merkel inblandad. Samtidigt har skandalen fått en helt ny dimension: krafterna bakom bolaget misstänks ha kopplingar till rysk underrättelsetjänst.

Det började som Tysklands största börsskandal någonsin.

Betaltjänstbolaget Wirecard, med huvudkvarter nära München, hade vuxit kraftigt. Bolaget slog sig in på listan över Tysklands 30 största börsbolag och betraktades som en start up-framgångssaga. Segertåget fick ett abrupt slut, då det uppdagades att Wirecards bokslut redogjorde för nästan två miljarder euro som inte existerade.

Men nu har den tidigare styrelseordföranden, österrikaren Markus Braun, och två andra styrelseledamöter gripits i München. Enligt åklagaren omfattar brottsmisstankarna både bedrägeri och marknadsmanipulering. Trion misstänks också ha överdrivit bolagets omsättning sedan 2015.

Markus Braun.
Markus Braun ledde Wirecard i knappt 20 år, nästan sedan grundandet av bolaget. Markus Braun. Bild: Philipp Guelland / EPA Wirecard scandal

Men den tidigare direktören för Wirecards operativa verksamhet österrikaren Jan Marsalek har gått upp i rök. Det hette att han kanske hade rest från Filippinerna till Kina, något som inte stämde. För några dagar sedan kom i stället tillförlitligare information om att han skulle befinna sig betydligt närmare: i Belarus.

Av stort intresse för den ryska säkerhetstjänsten

Enligt data från den ryska gränsbevakningen ska Marsalek ha anlänt till vitryska Minsk (Ryssland och Belarus har tekniskt sett en gemensam yttre gräns, därför läggs gränsdata i en gemensam databas) på småtimmarna den 19 juni.

Det betyder att Marsalek ska ha flytt Tyskland på kvällen den 18 juni, alltså direkt efter att Wirecard medgav att knappt två miljarder saknades och Marsalek blev avstängd från sin direktörspost.

Marsaleks resa till Belarus avslöjades av tyska Der Spiegel, ryska The Insider och forskargruppen Bellingcat, som granskade flera ryska databaser.

Bild på Jan Marsalek.
"The World's Most Wanted Man" kallar Bellingcat Jan Marsalek. Bild på Jan Marsalek. Bild: Wirecard Jan Marsalek

I samma granskning kunde gruppen fastställa att Jan Marsalek har rest till Ryssland över 60 gånger under de senaste tio åren. Ryska myndighetshandlingar över Marsaleks resande omfattar 597 sidor.

Granskningen visar också att den ryska säkerhetstjänsten FSB visat stort intresse för Marsalek. Trots att FSB:s ansvarsområde gäller Rysslands inre säkerhet, har säkerhetstjänsten under flera år bokfört Marsaleks resor över hela världen. Varför FSB varit så intresserad av honom är oklart, men enligt Bellingcat är det uppenbart att han för FSB var mer än en vanlig affärsman eller turist.

Falska spår

Bellingcat påpekar ändå att deras granskning inte nödvändigtvis är ett vattentätt bevis för att Marsalek faktiskt har anlänt till Minsk. De ursprungliga misstankarna om att han skulle befinna sig i östra Asien, visade sig senare basera sig på förfalskade filippinska myndighetshandlingar.

Misstankarna om att Marsalek faktiskt har rest österut fick ändå mer kött på benen, då tyska Handelsblatt med hänvisning till källor i diplomatkretsar, rättsväsende och affärsvärlden förra helgen rapporterade att han skulle befinna sig strax utanför Moskva. Uppseendeväckande var dessutom att han enligt tidningen skulle hålla till på en gård under underrättelsetjänsten GRU:s uppsikt.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att regeringen inte har någon vetskap om att Marsalek skulle befinna sig i Ryssland, och nyhetsbyrån Interfax rapporterar att han inte är efterlyst av ryska myndigheter.

Ryska kontakter och legosoldater i Libyen

Att just underrättelsetjänsten GRU dök upp i Handelsblatts rapportering är intressant, eftersom samma underrättelsetjänst nyligen också figurerade i brittiska Financial Times (FT) rapportering.

I en gedigen genomgång av Jan Marsaleks bakgrund och förehavanden har FT med hjälp av handlingar och vittnesmål hittat belägg för betydligt mer än bara tvivelaktig bokföring.

Enligt FT har Marsalek knutit kontakter i den Österrikisk-ryska vänskapsföreningen (Österreichisch-Russische Freundschaftsgesellschaft), som tidigare kritiserats för sitt täta samarbete med Kreml.

I förgrunden en häck, i bakgrunden ett gult hus.
Enligt medieuppgifter bodde Marsalek på den flotta adressen Prinzregentenstrasse 61 i centrala München, tvärs över gatan från det ryska generalkonsulatet. I förgrunden en häck, i bakgrunden ett gult hus. Bild: People Picture/Jens Hartmann/Shutterstock/All Over Press Wirecard scandal,Jan Marsalek

Marsaleks Rysslandskontakter fick för ett par veckor sedan också stor betydelse för den österrikiska inrikespolitiken, då Die Presse avslöjade att han hade läckt hemliga österrikiska handlingar till det högerpopulistiska partiet FPÖ. Skandalen kring FPÖ:s kontakter till Ryssland orsakade förra året en regeringskris i Österrike.

Enligt vittnesmål till FT skröt Marsalek rentav med sina ryska kontakter. På en lunch ska han ha berättat hur han besökt den antika syriska staden Palmyra på inbjudan av den ryska militären, strax efter att Ryssland hade befriat staden från terrorgruppen IS. Ryssland har inte kommenterat påståendet.

Marsalek ska ha haft planer på att bilda en legosoldatstyrka på 15 000 man i Libyen för att blockera migrantflödet söderifrån. Enligt ett mötesprotokoll ska Marsalek ha sagt att det kunde säljas till EU som en "lösning på migrantkrisen". Marsalek ska också ha intygat att han inte skulle ha några svårigheter att ordna ryska markstyrkor i Libyen.

Jan Marsalek fick faktiskt rysk hjälp för sina affärer i Libyen av Andrej Chuprygin, en expert på arabiska och arabisk kultur som under flera år bistått den ryska militären i Mellanöstern. Chuprygin bekräftar för FT att han hjälpte Marsalek, men enbart i egenskap av lingvist och researcher. Chuprygin säger att han tidigare endast tjänat militären som språkspecialist.

– Jag har aldrig haft någon koppling till en underrättelsetjänst, av militärt eller något annat slag, säger Chuprygin.

Enligt en tjänsteman vid en västerländsk underrättelsetjänst anses Chuprygin däremot med hög sannolikhet tidigare ha varit högt uppsatt inom den ryska underrättelsetjänsten GRU och fortfarande ha starka kopplingar till tjänsten.

Tjänstemannakällor i tre olika länder uppger till FT att tre olika västerländska underrättelsetjänster är intresserade av Jan Marsalek.

Jordskalv i den tyska politiken

Samröret med Marsalek och Wirecards falska affärer blir nu ett allt större problem för den tyska regeringen.

Förutom att den tyska finansinspektionen BaFin under finansminister Olaf Scholz gravt misslyckats i sitt uppdrag, visar sig den tyska regeringen ha obekvämt många kopplingar till det skandalomsusade bolaget.

Olaf Scholz istuu.
Finansminister Scholz ska höras i finansutskottet i Bundestag nästa vecka. Olaf Scholz istuu. Bild: Omer Messinger / EPA Olaf Scholz

En talesperson har bekräftat att förbundskansler Angela Merkel lobbade för Wirecard i september 2019 då bolaget försökte utvidga till den kinesiska marknaden. Talespersonen betonar ändå att Merkel då inte ska ha vetat om oklarheter i bolagets verksamhet.

Det ifrågasätter däremot artiklar i Der Spiegel och Süddeutsche Zeitung, som rapporterar att finansministeriet informerade förbundskanslerns kansli om Wirecard-misstankarna redan två veckor före Merkels resa till Kina.

Finansministeriet och finansminister Olaf Scholz är själva också i hetluften. Trots att finansinspektionen BaFin inledde en utredning mot Wirecard i februari 2019, så lobbade också finansministeriet för Wirecards utvidgning till Kina.

Medierna har också velat veta vad finansministeriets statssekreterare Jörg Kukies gjorde på Wirecard-ordföranden Markus Brauns födelsedagsfest i november 2019. Kukies är medlem i förvaltningsrådet vid BaFin, som utredde misstankar mot Wirecard, och Financial Times hade bara veckor tidigare publicerat ännu mera belägg för falskt spel hos bolaget.

Tills vidare har allmänheten inte fått veta vad Kukies och Braun talade om, för finansministeriet har hemligstämplat innehållet i deras samtal.

Kravet på svar av regeringens medlemmar växer sig allt starkare. Nästa vecka ska både finansminister Olaf Scholz och ekonomiminister Peter Altmaier höras av Bundestags finansutskott i ett extrainkallat möte.

Oppositionspartierna anklagar regeringen för att ha informerat bristfälligt och vill klarlägga när respektive regeringsmedlem fått veta om falskt spel. Enligt tyska medier kan det bli aktuellt med en parlamentarisk utredning.

FT har i flera år gjort omfattande granskningar av Wirecards verksamhet, och det är FT som ursprungligen avslöjade bolagets brister. Du kan läsa deras sammanfattning av händelserna här och deras artiklar om Wirecard ligger samlade här.

Källor: AFP, ARD, Bellingcat, BR, Der Spiegel, Die Presse, Financial Times, Handelsblatt, Reuters, Süddeutsche Zeitung, The Insider

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes