Hoppa till huvudinnehåll

Varför rimmar inte dikter längre? Eller gör de? Den populära estradpoesin gör avtryck också i bokutgivningen

en kvinna i rosa hår och grå jacka står bland grönskande träd
Estradpoeten Rosanna Fellman rimmar ganska mycket då hon uppträder, men i bokform kan det kännas styltigt. – På sitt sätt kommer väl rim och meter tillbaka. Men nu får det existera olika typers poesi samtidigt så de kommer inte att ta över, säger hon. en kvinna i rosa hår och grå jacka står bland grönskande träd Bild: Yle/Jasmine Nedergård Rosanna Fellman,dikter,Den dansande björnen,Priskandidat

Vart försvann rimmen och versmåtten ur poesin? I samband med modernismens genombrott blev poesi mer privat läsning och välljudande verser sällsynta i utgivningen. Men enligt poeten Rosanna Fellman gör den upplästa poesin comeback, och rimmen och rytmen visar tecken på att återvända till den tryckta poesin.

”Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann / Vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man”, rimmar J. L. Runeberg på välljudande versmått i dikten ”Soldatgossen” i Fänrik Ståls sägners andra del från 1860.

Nationalskalden representerar också den mest traditionella diktningen med ett fast versmått och välsnickrade rim, och en högtravande ton som förmedlar svällande fosterländska känslor.

Fänrik Ståls sägner fick ett enormt genomslag och deras kolossala popularitet höll i sig ända fram till slutet av det andra världskriget.

Den höglästes i skolor och på offentliga tillställningar och privata fester och blev ett verktyg för att bygga upp en identitet som finländare och för att lära ut en kärlek till det nyligen definierade fosterlandet.

Sven Dufva
Fänrik Ståls sägner av J.L. Runeberg representerar den traditionella diktning som modernisterna i början av 1900-talet gjorde uppror mot. Sven Dufva Bild: Borgå museum fänrik ståls sägner

Det är också de här konventionerna som modernisterna med Edith Södergran i spetsen börjar lösgöra sig från under 1900-talets första årtionden.

Med tiden har rim och versmått blivit sällsynta inom finlandssvensk poesi. Aforisten och diktaren K-G Backholm förundrar sig i en insändare (Hbl 13.7.2020) över att poesin så totalt verkar ha tappat sitt sväng.

Istället framstår den som en ganska eterisk och intellektuell affär som saknar ett brett tilltal utan riktar sig till ett litet fåtal, med minskade upplagor som följd.

Men hur väl stämmer den beskrivningen egentligen? Litteraturvetaren Trygve Söderling bekräftar delvis den utvecklingen.

Lyriken förekommer inte på samma sätt som högläst masskulturupplevelse utan har istället blivit privat läsning. Och det har också haft följder för den skrivna poesins utformning.

– Med det vi kallar modernismens genombrott och den ’höga’ poesins tillflykt från uppläsning till boksidor, sällan tryckta i stora upplagor, försköts det poetiska intresset från slutrimmen till andra former av lyriska krockar, som förstås alltid har funnits i poesi – oväntade bilder och kombinationer, säger Söderling.

Trygve Söderling.
Inget hindrar poeter från att skriva på vers idag men det blir mer som en lek med formen, säger litteraturvetare Trygve Söderling. Trygve Söderling. Bild: Yle/Barbro Ahlstedt Trygve Söderling,Helsingfors bokmässa

Det finns inget som hindrar poeter idag från att skriva rimmande vers, och vissa gör det, poängterar Söderling.

– Inget hindrar en genial poet att jobba i rimmad, bunden dikt också idag, fast då kanske mera som en lek med formen, med rimmen som ett extra, lite skevt leende, konstaterar han.

Han nämner den svenska poeten Kristina Lugns dikt ”Ganska nära himlen” som ett uppskattat exempel på rimmande poesi.

Rimmen lever i estradpoesin

Men den upplästa poesin är långt ifrån död. Tvärtom har den idag ett uppsving. Där rimmas det fortfarande friskt.

Poeten Rosanna Fellman upptäckte estradpoesi som sjuttonåring då hon deltog i en Poetry Jam-kväll i Jakobstad där deltagarna fick pröva på att läsa sina egna dikter till enkelt rytmiskt ackompanjemang av musikerna.

– Jag hade läst upp dikter för kompisar och har alltid varit passionerad av att läsa mina dikter för folk. Då tyckte mina kompisar att jag skulle gå på den där kvällen så de skulle slippa lyssna på mig, skrattar Fellman.

Författaren Rosanna Fellman.
Poeten Rosanna Fellman upptäckte estradpoesin som sjuttonåring. Författaren Rosanna Fellman. Bild: Niklas Sandström diktsamling,Rosanna Fellman

Kvällen blev Fellmans första möte med estradpoesi.

– Jag blev förälskad i det, jag förstod att det var min grej att stå på scen och läsa dikter. Jag hade liksom inte fattat att man kunde göra det, utan jag tänkte att om man skriver poesi så måste det vara på papper. Poesi på scen såg jag mer som teater. Jag hade inte förstått att den konstformen finns, säger hon.

Estradpoesi är ett paraplybegrepp som inbegriper flera olika former av uppträdanden. Det finns vanliga poesiuppläsningar där en person står och högläser, ofta ur en bok eller från papper.

Så finns det poetry slam som är en form av tävling där deltagarna har tre minuter var att uppträda med egna texter och publiken eller en jury väljer en vinnare.

– Slam har också utvecklats till en särskild stil som har formats av tävlingsreglerna, det blir väldigt talspråkligt och kort och man måste fånga publiken snabbt jämfört med spoken word, som är mer som en monologföreställning, berättar Rosanna Fellman.

Poetry Slam
Poetry slam på Åbo poesidagar 2016. Poetry Slam Bild: Yle poesidagar,Poetry slam

Poetry slam stort i Sverige

Två år efter Poetry Jam-kvällen i Jakobstad flyttade Rosanna Fellman till Åbo. Där fanns det mer evenemang och scener för livepoesi och hennes intresse tog fart på allvar.

Fellman läste på open mic-kvällar, och började också gå på Poetry slams. En tävlingsvinst ledde till att hon fick åka och representera Finland i Sveriges mästerskap i Poetry Slam år 2017.

– Där insåg jag hur stort det är och att det faktiskt finns människor i Sverige som har det som jobb. Slamkulturen är större där. Finlands mästerskap finns också men det är först under de senaste två åren som det har blivit en stor grej, säger Fellman.

Det svenska mästerskapet pågick i fyra dagar och Fellman kom på trettonde plats av 52 deltagare.

– Det var inte alls dåligt med tanke på att vissa hade slammat sedan slutet av 90-talet, och kända rappare var med och tävlade. Idag tänker jag att herregud, jag har varit med i samma tävling som de här typerna, säger Fellman.

Efter det beslöt sig Fellman för att göra estradpoesin till sitt yrke. Hon började ringa runt och erbjuda sina uppträdanden istället för att uppträda gratis på open mic-kvällar. Till slut började hon få betalda uppdrag.

Hon har uppträtt på föreningars fester och bröllop, och på en julfest för ett företag i Pargas där en mellanchef hade sett Fellman uppträda tidigare.

– Min poesi går in i ståuppkomik och teater och har mycket humor. Istället för att anlita en ståuppkomiker eller musiker som program på firmafesten så tog de mig. Då insåg jag att den poesi jag gör är show, underhållning.

Fellman har också kallat sig för showpoet.

– Jag står inte där med bok eller papper utan allt är uttänkt, kläder, smink, mimik. Det är mer som teater, säger hon.

Det rosa bokomslaget för Rosanna Fellmans diktsamling Strömsöborna.
Rosanna Fellmans debutsamling "Strömsöborna" utkom 2019 på Förlaget. Det rosa bokomslaget för Rosanna Fellmans diktsamling Strömsöborna. Bild: Helena Kajander / Bob-Malin Collages Rosanna Fellman,Strömsöborna

”Dikten blir sin egen karaktär"

Poesi på scenen och poesi i bokform är väldigt olika, märkte Rosanna Fellman då det blev dags för henne att debutera. År 2018 vann hon första priset i Arvid Mörne-tävlingen och då blev förlagen väldigt intresserade av hennes dikter.

– Jag hade arbetat på ett projekt som jag tänkte att skulle bli en bok någon gång, men det var skrivet i samma stil som när jag skriver för scenen, säger Fellman.

Texten hade scenanvisningar om när man ska öka rytmen, när man ska ropa. Fellman var tvungen att skriva om alltsammans.

– I estradpoesi handlar det om hur du själv ser ut när du läser upp dikten. I bokpoesi är frågan hur ser dikten ut på pappret. Det var det största glappet tyckte jag. Nu fanns jag inte med längre, jag var inte en del av dikten utan den var sin egen karaktär, säger hon.

Fellman har också fått höra av läsare att debutsamlingen Strömsöborna (Förlaget, 2019) är väldigt influerad av estradpoesi.

– Jag rimmar ganska mycket. Det funkar bra på scenen, speciellt om man överdriver och gör det till en grej att rimma hela tiden genom hela dikten.

Numera arrangerar Fellman poesikvällarna Poetry Pub i Åbo med öppen mikrofon och inbjudna gäster. Där hör hon ibland poeter som också skriver på versmått.

Som litteraturvetare vet hon att det handlar om motreaktioner, först modernismen som reaktion mot rim och vers, sedan kommer en reaktion mot modernismen, och så vidare.

– I estradpoesi finns rimmen kvar för de låter bra på scenen men i bokform blir det styltat och konstigt. Det blir som humorpoesi eller att man driver med någonting, säger hon.

På sitt sätt kanske rimmen och metern hittar tillbaka till den tryckta poesin då estradpoesin blir mer populär. Fellman vet inte om till exempel Strömsöborna hade publicerats för tio år sedan, men tvivlar lite på det.

– På sitt sätt kommer väl rim och meter tillbaka. Men nu får det existera olika typers poesi samtidigt så de kommer inte att ta över, säger hon.

Den svenske författaren Lennart Hellsing
Lennart Hellsings rimmande nonsenspoesi för barn har behållit sin tjuskraft genom årtiondena. Den svenske författaren Lennart Hellsing Bild: Thomas Hellsing lennart hellsing

Barnlitteraturen rimmar glatt

Trygve Söderling påminner om att rim fortfarande förekommer i muntliga sammanhang som sångtexter, rap, reklam och julklappsrim. Men framför allt i barnlitteraturen, där ett hejdlöst rimmande pågår utan att alls verka mattas av.

Som exempel nämner Söderling den svenska barnboksgiganten Lennart Hellsing, vars nonsenspoesi om Krakel Spektakel, moster Ester och Petronella i galoschen behållit sin tjuskraft i flera generationer.

Men även finlandssvensk barnbokslitteratur går ofta på rim, från Tove Janssons klassiska bilderböcker till samtida verk som Fisens liv med text av Malin Klingenberg eller Rassel Prassel-böckerna av Hanna Lundström.

Även Stella Parland är stort saknad för sitt språkliga geni och sin sprakande rimkonst.

Böcker av Stella Parland.
Den finlandssvenska författaren Stella Parland rimmade vilt och glatt i sina verk som ofta illustrerades av Linda Bondestam. Böcker av Stella Parland. Bild: YLE/Marit Lindqvist Stella Parland,Linda Bondestam,Annika Sandelin,finlandssvensk skönlitteratur,lyrik,barnlitteratur

Vad är poesi?

– Det för oss in på rimmens och meterns funktion – och, framför allt, på vad poesi egentligen är, berättar Söderling.

Dels är slutrim, versmått och allitteration knep som kan användas för att lättare minnas en text, men i sig gör de inte texten till poesi.

– Ett rim är alltid är en krock mellan saker som egentligen inte hör ihop, men som rimmet upprättar en föreställd, skenbar förbindelse mellan.”

Söderling berättar att ordet ”dikt” i sin tur har den äldre betydelsen ”tät”. Säger man ”dikt babord” betyder det så långt babord som rorkulten går. Dikt, eller poesi är alltså en tät text, där själva poesin uppstår i överraskningar, krockar mellan oväntade saker.

Han citerar David Bowie: ”Where there is trouble there is poetry”.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje