Hoppa till huvudinnehåll

Stor jaktplanstillverkare tänker utveckla elflygplan på Pyttis flygfält – snart lyfter kanske också en drönartaxi därifrån

Tillverkaren som vinner anbudstävlingen i Finlands jaktplansupphandling kommer börja utveckla ett nytt elflygplan tillsammans med luftfartsindustrin. Det rapporterar Yle Uutiset.

Pyttis-Redstone flygplats har, som en del av jaktplansupphandlingen, valts med i ett industriellt samarbete. I det har flygplatsen, till 30 procent av upphandlingspriset, förbundit sig samarbeta med finländska aktörer.

Som en del av samarbetet fungerar ett forsknings- och utvecklingsarbete som ska inledas på flygplatsen. Förhandlingar har redan förts med alla jaktplansleverantörer.

– Här kommer placeras företag inom branschen. I inledningsfasen talar vi uttryckligen om produktutvecklingsverksamhet. Vi erbjuder en miljö nära huvudstadsregionen där testning kan genomföras, säger Esa Korjula, vd för företaget Redstone Aero, som underhåller flygplatsen.

I Finland är vi långt hunna inom utvecklingen av elmotorer för flygplan. I forsknings- och utvecklingsarbetet är också det teknologiska forskningscentret VTT och branschens läroanstalter med.

– När du utvecklar en motor behöver du också ett underlag där den kan installeras. För att bygga en fungerande flyganläggning behövs dessutom olika programvarutillverkare och experter från många andra branscher, fortsätter Korjula.

I praktiken kan produktutvecklingsenheten inleda sin verksamhet efter att statsrådet nästa år beslutat om de nya jaktplansköpen. De ersätter de nuvarande Hornetplanen fram till 2030.

En traktor och en grävmaskin.
Landningsbanan på Pyttis-Redstone -flygfält förlängs med 1800 meter. Det gör det möjligt för affärs- och beställningsflyg att trafikera till Pyttis. En traktor och en grävmaskin. Bild: Antro Valo / Yle traktorer

Med elflyg till en liten landsortsflygplats

Ett mål som Pyttis flygplats har är att utveckla ett elflygplan med rum för 10–12 resenärer. Med det skulle man kunna flyga reguljärt till många små finländska landsortsflygplatser.

Andra fördelar med planet är dess obefintliga buller samt betydligt lägre dirftkostnader och utsläpp.

I praktiken skulle de första planen kunna inleda reguljärflygningar i början av 2030-talet.

– Varför måste man till exempel från Idensalmi ta sig till Kuopio flygplats, när man också skulle kunna flyga elplan direkt från den egna flygplatsen. Elflyg möjliggör reguljär trafik till många flygfält dit vi för tillfället inte flyger överhuvudtaget.

En man.
Mycket utvecklingsverksamhet för elflyg och obemannad luftfart kommer flytta in på Pyttis flygplats, säger Redstone Aeros styrelseordförande, Esa Korjula. En man. Bild: Antro Valo / Yle flygfält,Esa Korjula

Till en början kommer det utvecklas småplan för bara några resenärer, men platsmängden ökar efter hand.

De första planen kommer också att trafikera endast korta rutter, eftersom nuvarande batteriteknologi ännu inte möjliggör särskilt långa flygningar.

– Förmodligen talar vi då om hybridplan, där generatorerna utvecklar ström till elmotorerna under en del av resan. Strömbehovet är störst under avgång och landning, säger Korjula.

I utvecklingen av ett motsvarande, om än betydligt större, plan, var flygplanstillverkaren Airbus och motortillverkaren Rolls-Royce längst hunna.

Planet skulle påbörja provflygningar våren 2021 men bolagen beslöt i våras överraskande nog att avbryta E-Fan X -projektet på grund av coronapandemin.

Framtidens drönare transporterar människor och frakt

Förutom elflygplan kommer vi i framtiden också se fler obemannade luftfarkoster, alltså drönare, än förut.

Det Kotkabördiga företaget Aeria testar därför drönare på Pyttis flygfält. De används för bevakning, eftersom drönarens kamera klarar av att bevaka stora områden.

Aeria granskar till exempel byggnader, elledningar och till och med luftkvalitet med dem.

– Vi hamnar arbeta mycket i flygplatsers luftrum och med andra flygfarkoster. Här kan vi testa systemens kompatibilitet, säger Aerias vd, Jani Piispa.

I framtiden håller de obemannade luftfarkosterna allt oftare till på flygfälten. Drönarna transporterar snart frakt – och till och med människor.

I takt med att maskinerna ökar i storlek börjar de påminna mer om traditionella flygplan, och behöver således också en landningsbana.

– Systemen fungerar så med varandra att flygledningen och flygfarkosterna ser våra drönare i sina anordningar – och vi flygplanen på motsvarande sätt. Då kan alla använda samma luftrum.

Distansflygledning och satellitteknik till flygplatserna

Pyttis Redstone -flygplats utvecklar också ett koncept där ett litet landsortsflygfält kan underhållas förmånligare än nu.

Ett nytt verksamhetssätt är redan i bruk på Villmanstrands flygfält – men i Pyttis tar man konceptet ett steg längre.

En flygplatshangar och -terminal.
I Pyttis Redstones planerade allaktivitetslokal, som är en kombination av hangar och terminal, skulle resenärerna kunna stiga på flyget redan i terminalen. På det här sättet minskar till exempel behovet av att avisa planen. I lokalen kan man också ordna olika evenemang. En flygplatshangar och -terminal. Bild: ALA-arkkitehdit flygplatser,pyttis flygplats

Någon flygledare kommer till exempel inte att jobba på flygplatsen. Istället kommer en person som har hand om många flygfälts trafik att leda trafiken på distans. På samma sätt fungerar många flygplatser i Sverige.

– Det är förstås möjligt att vi själva börjar sälja distansflygledningstjänster till andra flygplatser, vilket skulle betyda att flera flygledare skulle jobba här, konstaterar Korjula.

Att övergå till distansflygledning medför flygplatsen betydande kostnadsbesparingar, bland annat i personalens löner.

Fördelen är enligt Korjula att flygfältet kan vara öppet för trafik nästan dygnet runt. I dagsläget är merparten av de flygfält Finavia underhåller öppna bara när reguljärtrafiken flyger.

Speciellt ambulans- och affärsflygföretag har önskat längre öppethållningstider. Att öppna flygfältet för endast ett besök är ändå dyrt.

Betydande besparingar utlovas också genom ny teknik. I Pyttis tar man, som första flygplats i Finland, i bruk en satellitbaserad inflygningsmetod, som möjliggör landningar i till exempel snöfall eller dimma.

Det ersätter den i årtionden använda ILS-metoden, som baserar sig på markapparater.

– En satellitbaserad utrustning är betydligt förmånligare att underhålla. ILS-apparater kräver kontinuerlig service, säger Esa Korjula.

Systemet tas i bruk när den pågående förlängningen av landningsbanan blir färdig i slutet av året.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Iso hävittäjävalmistaja aikoo kehittää sähkölentokonetta pikkuruisella lentokentällä Suomessa – täältä nousee ehkä piankin ilmaan myös droonitaksi, skriven av Jari Tanskanen.

Artikeln är översatt av Hedvig Sandell.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland