Hoppa till huvudinnehåll

Svårt hitta behöriga lärare inom småbarnspedagogik i Östnyland - lite bättre läge än vanligt i Lovisa och Sibbo: "Vi har inte någon katastrof på kommande"

bild på barn som leker
Att hitta behöriga barnträdgårdslärare, eller lärare inom småbarnspedagogik som är den nya benämningen, har varit svårt i många år. Arkivbild från Villekulla daghem i Lovisa. bild på barn som leker Bild: Sandra Crawford/Yle daghem,Lovisa,barn (familjemedlemmar),Sandlåda,villekulla daghem

Att hitta tillräckligt många behöriga lärare inom småbarnspedagogik är ett årligen återkommande problem i de östnyländska kommunerna.

I år ser läget bättre ut än vanligt i Lovisa och Sibbo, medan det har varit lite svårare än vanligt i Borgå.

- Vår situation är inte jättedålig, och säkert mycket bättre än i huvudstadsregionen, men vi har inte fått behöriga arbetstagare till alla vakanser, säger Marjaana Kantonen som är ledare för småbarnspedagogik i Borgå.

Kantonen påpekar att det inte betyder att någon barngrupp helt skulle sakna lärare, tvärtom.

- I Borgå är vi i en lite annan situation än i många andra kommuner, säger hon.

I de flesta kommuner har man ännu två barnskötare och en lärare inom småbarnspedagogik i varje barngrupp.

Enligt den förnyade lagen om småbarnspedagogik ska från och med 2030 åtminstone en av de tre vuxna ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik medan en annan ska vara antingen lärare eller socionom inom småbarnspedagogik.

- I Borgå har vi redan sedan 1990-talet satsat på att öka det pedagogiska kunnandet, och i nästan alla barngrupper har man länge haft två barnträdgårdslärare, nu två lärare inom småbarnspedagogik. Nu ser det ut som om vi får lärarvakanserna fyllda till 75 procent. Det betyder inte att någon barngrupp blir utan lärare, utan att man istället har en lärare och två barnskötare, säger Kantonen.

I Borgå är vi i en lite annan situation än i många andra kommuner― Marjaana Kantonen, ledare för småbarnspedagogik i Borgå om att man strävar efter att ha två lärare i varje grupp.

I det här skedet kan det vara bra att förtydliga termerna.

Tidigare har både pedagogie kandidater och socionomer haft behörighet att jobba som barnträdgårdslärare.

När den nya lagen klubbades igenom hösten 2018 ändrades yrkesbenämningen och spjälkades upp i lärare inom småbarnspedagogik och socionom inom småbarnspedagogik.

Alla som hade behörighet som barnträdgårdslärare när lagen godkändes har behörighet både som lärare inom småbarnspedagogik och socionom inom småbarnspedagogik ända tills de går i pension.

Svårare på svenska

Enligt Kantonen har det varit lite svårare att hitta svenskspråkiga lärare inom småbarnspedagogik än att hitta finskspråkiga.

Hon funderar på om det kan ha att göra med att de flesta svenskspråkiga går utbildningen i Vasa.

- Ofta är ju situationen bättre ju närmare utbildningsorten man är, säger Kantonen.

Orsakerna till bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogiken kan vara många. Kantonen nämner till exempel lönenivån som är relativt låg i förhållande till utbildningen och det krävande jobbet.

- Dessutom är det säkert många pedagogie kandidater som väljer att vidareutbilda sig och söka sig till andra uppgifter, säger Kantonen.

Enligt Kantonen finns det inte någon stor skillnad mellan lönenivån i Borgå och grannkommunerna.

- Men vi är inte i toppen, säger Kantonen.

Lastenhoitaja ja Ines Jokela pelaavat koodauspeliä.
Det verkar bli allt svårare för barnskötare och socionomer att hitta jobb, medan behovet av lärare inom småbarnspedagogik med universitetsexamen kommer att bli allt större. Lastenhoitaja ja Ines Jokela pelaavat koodauspeliä. Bild: Kalle Niskala / Yle daghem,småbarnsfostran,barnskötare

Ett sätt att locka fler lärare till Borgå skulle kanske vara att höja lönen, och att samarbeta mer med utbildningarna.

- Vi har funderat mycket på hur vi ska få studerande att intressera sig just för Borgå. Ett sätt kan vara att erbjuda praktikplatser, vilket vi har gjort med Åbo akademi.

Barnskötare finns det däremot tillräckligt av.

- Vi har ju en bra situation i Borgå när det finns utbildning för barnskötare på båda språken. Man kunde nästan säga att det finns ett överutbud av dem: Om vi har några lediga barnskötarvakanser så kommer det lätt in mellan 70 och 80 ansökningar, säger Kantonen.

Ingen katastrof i Sibbo

I Sibbo är läget ganska bra, åtminstone jämfört med tidigare år. Det säger Mervi Keski-Oja, chef för småbarnspedagogik.

- Vi har hittat behöriga lärare inom småbarnspedagogik, men inte till alla platser. Vi har inte någon katastrof på kommande. Vi har bra och behöriga barnskötare som lappar situationen. Vi ser positivt på läget, nog klarar vi oss ett år framåt, säger Keski-Oja.

Enligt Mervi Keski-Oja syns det inte någon klar skillnad mellan den finska och svenska sidan i Sibbo, men det finns kanske aningen färre svenskspråkiga behöriga lärare inom småbarnspedagogik.

Keski-Oja tror att det kan finnas flera orsaker till att det är svårt att hitta behöriga lärare.

- På många ställen har man säkert tagit i bruk den här nya strukturen med att ha två lärare inom småbarnspedagogik i varje grupp istället för en, vilket gör behovet av lärare större.

I Sibbo följer man ännu det gamla systemet om att ha en lärare och två barnskötare per grupp.

Händer på tangentbord
En av orsakerna till bristen på lärare inom småbarnspedagogik kan vara att många hellre vill jobba med administrativa uppgifter än på dagis. Händer på tangentbord Bild: Mostphotos kontor,kontorsarbete,distansarbete,arbetsliv,datorer,tangentbord

Keski-Oja är inne på lite samma linje som Kantonen och säger att hon också hört att många lärare hellre söker sig till administrativa uppgifter än att placera sig ute på fältet.

Behöriga barnskötare finns det många av också i Sibbo.

- Vi har redan i flera år haft alla barnskötartjänster fyllda av behörig personal. Barnskötarna är väldigt yrkeskunniga och engagerade, säger Keski-Oja.

Vad betyder det då för kvaliteten på undervisningen om man inte har en behörig lärare inom småbarnspedagogik i gruppen?

- Så klart påverkar det hur man kan föra vidare pedagogiken, och utvecklingsarbetet. Men där är också föreståndarens stöd och hjälp viktig. Erfarna barnskötare är bra, och vi utbildar personalen mycket, säger Keski-Oja.

Bra läge i Lovisa

- Vi har fått ganska bra med personal till våra enheter, säger Sofia Lindstedt som är daghemsföreståndare med ansvar för västra området i Lovisa.

Det betyder ändå inte att man hittat lärare inom småbarnspedagogik till alla lärartjänster.

- Då kan det hända att en barnskötare som redan i fjol skött lärarplats fortsätter med det om det inte finns någon behörig, säger Lindstedt.

I Lovisa har man inte sett någon skillnad mellan språkgrupperna.

Liksom i Borgå och Sibbo har man inte heller i Lovisa haft problem med att hitta behöriga barnskötare.

Det verkar finnas fler behöriga barnskötare än lärare inom småbarnspedagogik, och dessutom påverkar den nya personaldimensioneringen behovet av barnskötare.

Barns regnrockar hänger på ett staket
Daghemmen gör sig redo för nästa läsår. Snart fylls dagisgårdarna igen av lekande barn. Arkivbild. Barns regnrockar hänger på ett staket Bild: Tiina Jutila / yle dagvård,daghem ,barnvårdsarbete,barnskötare,barnträdgårdslärare,barnfamiljer,barndom,barnkläder,sommar,vår,väderlek,föräldraskap,barnbidrag,lekparker,Sommarväder,temperatur

I Lovisa har man ännu två barnskötare och en lärare inom småbarnspedagogik i de flesta grupperna, men då det har funnits möjlighet har man försökt anställa en lärare till istället för den ena barnskötaren.

Det här för att närma sig den personaldimensioneringen som kommer att tas i bruk i alla daghem så småningom.

- På det sättet har vi kanske inte haft så stort behov av att anställa lärare det här året, säger Lindstedt.

Hon berättar att det i år har varit lite fler sökande än vanligt till de lediga lärarplatserna.

En orsak till det kan vara den krassa ekonomiska situationen vi lever i. Lindstedt funderar på om vissa som tidigare jobbat på privata daghem nu väljer att jobba för staden istället.

- I och med att det har blivit samarbetsförhandlingar på de företagen så kanske man anser att det skulle kännas tryggare att jobba kommunalt. Men det kan ju vara många faktorer som spelar in, säger Lindstedt.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland