Hoppa till huvudinnehåll

Männen jobbar vidare medan kvinnorna sköter barnen – i Tyskland diskuteras kvinnornas situation i coronakrisen

Barn står i sängen och tittar ut genom fönstret.
Annette Keilhauer ser coronakrisen som ett verkligt stresstest för akademiska kvinnors möjligheter att kombinera arbete och familj. Arkivbild. Barn står i sängen och tittar ut genom fönstret. barn (familjemedlemmar)

I Tyskland ser många de yrkesverksamma kvinnorna som de stora förlorarna i coronakrisen. När coronaviruset stängde skolor och daghem föll en stor del av bördan på just kvinnorna. Krisen har stärkt de strukturer av ojämlikhet som fanns i landet redan innan.

– Det kom allt så överraskande och plötsligt. Fredagen den 13 mars meddelade man om att skolorna stänger och redan på måndag satt jag med de tre barnen där hemma.

– Det var förstås en stor utmaning att sköta barnens skolgång samtidigt som jag också har mitt eget arbete, säger Monika Hörteis företagare inom grafisk design.

Fram till mitten av juni var de bayerska skolorna i praktiken helt stängda och sedan dess har man gått in för ett system där en vecka i skolan varvas med en distansvecka.

För Monika Hörteis har det här betytt att hon hela tiden har haft minst ett barn hemma.

– I början klarade inte heller skolorna och lärarna av den nya situationen, vilket betydde att man som förälder plötsligt hade ett mycket stort ansvar för att skoluppgifterna blev gjorda, säger Hörteis.

Företagaren Monika Hörteis står på en gångbro
Monika Hörteis. Företagaren Monika Hörteis står på en gångbro Bild: Johnny Sjöblom / Yle person,arbete,coronavirus,Jämlikhet mellan könen,Tyskland

Mannens arbete berördes inte

Till saken hör att största delen av de tyska skolorna inte på långt när är lika digitaliserade och tekniskt utrustade som skolorna i Finland.

För Monika Hörteis betydde det här bland annat en enorm pappersexercis, där alla uppgifter som skickades per e-post skulle skrivas ut, organiseras och förklaras för barnen. Morgnarna och förmiddagarna var nu helt reserverade för skolarbete.

– Det första jag tvingades göra var att meddela mina kunder om att de planerade tidtabellerna inte längre håller. Lyckligtvis hade de ändå stor förståelse för det här, säger Hörteis.

Det egna jobbet förpassades nu till några korta timmar under eftermiddagarna och så till de sena kvällarna. För hennes man, som nu också jobbade hemifrån, var det däremot inte värst mycket som ändrade.

– Där frågades det nog inte om man borde ta hänsyn till att barnen nu var hemma. Det var överhuvudtaget inget tema, utan arbetet hade som tidigare högsta prioritet.

– Min man hade egentligen ingen möjlighet att planera sin dag så att han skulle ha kunnat hjälpa till där hemma. Det förväntades helt enkelt att han arbetar som normalt, säger Hörteis.

Rådande strukturer stärktes

Monika Hörteis situation beskriver väl det läge som en stor del av de yrkesverksamma kvinnorna i Tyskland har varit i under de senaste månaderna.

Allt sedan coronakrisen slog till har man i Tyskland talat om en återgång till mer traditionella könsroller, där männen arbetar och där kvinnorna sköter hemmet, samtidigt som de då vid sidan om eventuellt också har ett eget arbete att sköta.

Man har talat om en ”retraditionalisering” och vissa drar redan paralleller till 1950-talet.

Att coronakrisen har varit en stor utmaning för just de yrkesverksamma kvinnorna hänger bland annat ihop med de strukturer som fanns i det tyska samhället redan innan coronan slog till.

På många håll råder en stor brist på dagis- och eftisplatser, vilket leder till att många kvinnor stannar hemma eller jobbar deltid.

Deltidsjobb betyder lägre lön och att det därför är så gott som självklart att männens jobb prioriteras, såväl i kristider som i normalfall.

Det tyska skattesystemet, där familjen beskattas som en enhet bygger också på att den lägre inkomsten, det vill säga oftast kvinnans inkomst, beskattas hårdare. Det här gör inte heller jobbandet nödvändigtvis mer attraktivt.

– Man får ju barnen tillsammans och jag frågar mig nog varför man i samhället inte gör mer för att båda parter jämbördigt ska kunna delta i uppfostran. I företagen har man visserligen börjat tänka om, men det kommer nog att ta generationer innan vi ser en verklig förändring då man på ledningsnivå fortfarande har en mycket traditionell bild av könsrollerna, säger Monika Hörteis.

Attityden bidrar

Att förändringen, åtminstone i delar av Tyskland, går rätt så långsamt beror enligt Hörteis också på attityden i samhället i stort.

– Mycket hänger på hur du präglas under din uppväxt. I synnerhet här i Bayern har man åtminstone till en del en rätt så traditionell syn på saker och ting. Det ses som helt normalt att skolan slutar klockan 13 och att mamman då ska vara hemma och ta emot barnen.

– Vill du som kvinna satsa på arbetet och karriären måste du omge dig med människor som stöder ditt val. Du måste ta avstånd från dem som säger att det inte är något som du som kvinna ska eller kan göra, fortsätter Hörteis.

För många yrkesverksamma kvinnor försvårades situationen ytterligare av att det i samband med coronakrisen uppmanades att hålla barnen borta från mor- och farföräldrar. För många är de nämligen ett absolut måste för att få vardagspusslet att gå ihop.

Från kvinnoorganisationer som det tyska kvinnorådet poängterar man att coronakrisen tydligt har fört fram ojämlikheten mellan könen. Man efterlyser därför att krishanteringen nu också borde ha en jämlikhetsdimension.

Helt konkret betyder det här bland annat att alla stödmiljarder nu inte får gå till den tyska exportindustrin, vilket framför allt skulle gynna männen.

Man betonar dessutom att största delen av arbetstagarna i de under coronakrisen systemrelevanta jobben var och är kvinnor.

De här kvinnorna har, trots alla risker det har inneburit, varit tvungna att fortsätta jobba som tidigare samtidigt som de också har varit tvungna att kämpa med den utmaning som stängningen av skolor och daghem innebar.

Professor Annette Keilhauer
Professor Annette Keilhauer. Professor Annette Keilhauer Bild: Johnny Sjöblom / Yle person,arbete,coronavirus,Jämlikhet mellan könen,Tyskland

”Allt föll ihop som ett korthus”

– Till en början spelade de yrkesverksamma kvinnornas situationen absolut ingen roll i krishanteringen. Det är först nu senare vi har lyckats få frågan upp på agendan, säger professor Annette Keilhauer kvinnoombud vid universitetet i Erlangen och Nürnberg.

Keilhauer ser coronakrisen som ett verkligt stresstest för akademiska kvinnors möjligheter att kombinera arbete och familj.

– Hittills har resultatet av testet varit mycket dåligt. Det har med all tydlighet blivit klart att kvinnor redan före krisen hade svårt att kombinera arbete med familj. När krisen nu slog till föll allt ihop som ett korthus.

Enligt Keilhauer har många kvinnliga universitetsanställda klagat över att de inte har haft tid för annat än att organisera den digitala undervisningen. Det egna forskningsarbetet har man varit tvungen att lägga åt sidan.

– Bland de manliga kollegerna har man däremot sett att många har utnyttjat tiden med färre resor och mindre undervisning till att skriva färdigt sina vetenskapliga artiklar, säger Keilhauer.

– I Tyskland ser man dessutom fortfarande vetenskapen som ett manligt område. Det är ett kall som man följer 24 timmar i dygnet och där spelar familjen inte nödvändigtvis någon central roll.

– Vårt mål är nu att jobba för bättre förutsättningar för vetenskapskvinnorna om det under hösten och vintern kommer till en andra våg av coronaviruset, säger kvinnoombudet Annette Keilhauer.

Normalitet i september?

I Bayern är det tänkt och planerat att skolorna ska återgå till den normala dagordningen efter sommarlovet, det vill säga i början av september.

Om det här verkligen kommer att vara möjligt är ändå en öppen fråga. Redan nu har det talats om att det kanske kommer att bli begränsningar i alla fall.

– Jag har hela tiden räknat med att det också efter sommarlovet kommer att gå vidare som hittills, det vill säga att barnen är i skolan endast varannan vecka, säger Monika Hörteis.

Konkret betyder det i så fall att hennes eget arbete igen får ge vika för barnens skolgång.

– Det kommer igen att krävas stor flexibilitet för att jag ska få mitt eget arbete gjort.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes