Hoppa till huvudinnehåll

Stopp för energibrunnar på grundvattenområde i Västnyland

Skylt för grundvatten.
Det finns olika åsikter om energibrunnar för jordvärme är illa för grundvattnet eller inte. Skylt för grundvatten. Bild: Yle/Mikael Kokkola dricksvatten,skylt,grundvattenområde

Skärpt rättspraxis har lett till att det inte går att borra energibrunnar på grundvattenområde. Jordvärmeföretag mister kunder. Miljöinspektör i Raseborg säger att miljömyndigheten följer denna skärpta praxis.

Jordvärme fungerar så att en kylskåpsliknande apparat tar värme ur berggrunden, marken eller ett vattendrag. Med hjälp av en kylprocess flyttar man energi från ett kallt medium över till ett varmare medium, förklarar Peter Söderlund.

Han är verkställande direktör för företaget Max´s i Horsbäck i Raseborg, som är expert på jordvärme.

Till det här behövs en djup brunn som kallas energibrunn, speciellt på små tomter där man sällan har möjlighet att gräva ner kollektorslingan i marken. Då är borrhål det enda alternativet, berättar Söderlund.

Skärpt rättspraxis i Högsta förvaltningsdomstolen

För att få bygga en energibrunn krävs alltid ett åtgärdslov från kommunen.

Men efter ett prejudikat vid Högsta förvaltningsdomstolen våren 2019 har det blivit allt svårare att få tillstånd att borra en energibrunn på grundvattenområde. Domstolen ansåg i fallet att det fanns risker för att grundvattenkvaliteten skulle ha blivit sämre och det blev ett nej till energibrunnen.

Olika linje i olika kommuner

Vissa kommuner har skärpt linjen efter prejudikatet och andra inte, uppger verksamhetsledare Jussi Hirvonen för föreningen Suomen Lämpöpumppuyhdistus SULPU. Raseborg hör till dem som har skärpt linjen, enligt honom.

En del av kommunerna har efter prejudikatet gått in för att alltid kräva ett tillstånd enligt vattenlagen - och inte bara efter bedömning - om det är frågan om ett grundvattenområde. Och det är regionförvaltningsverket som avgör om vattentillståndet beviljas eller inte.

Man med orange skjorta och glasögon. I bakgrunden bl.a. byggnader.
Kunder funderar varför grannen har jordvärme, men vi får inte skaffa jordvärme, berättar vd Peter Söderlund på Max´s. Man med orange skjorta och glasögon. I bakgrunden bl.a. byggnader. Bild: Robin Lindberg / Yle Yle Västnyland,Raseborg,Horsbäck,jordvärmeföretag

Affärsverksamheten lider

Den skärpta linjen är inte bra för jordvärmeföretaget Max´s, berättar Peter Söderlund.

– Det här är väldigt negativt för vår del, eftersom en stor del av bycentra och städerna ligger på grundvattenområde. Hangö, Ekenäs, Karis, Virkby och Lojo ligger till stor del på grundvattenområde.

I fjol hade kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå och Lojo inte en enhetlig linje. Men från i år är det totalstopp på att anlägga energibrunnar på grundvattenområde, säger Söderlund.

Företaget får väldigt mycket samtal från representanter för bostadsbolag. De är fundersamma då grannen har jordvärme, är väldigt nöjd och har sparat massor med pengar, men det egna bolaget inte har någon möjlighet att göra en sådan besparing.

Företaget Max´s har specialiserat sig på jordvärme och har jobbat med jordvärme i 20 år. Över hälften av verksamheten kretsar kring jordvärme.

I år har den skärpta praxisen påverkat affärerna en hel del. Då det gäller bostadsbolag har åtminstone hälften av kunderna fallit bort, enligt Söderlund.

I offentligheten har från myndighetshåll förts fram att det finns risk för grundvattnet när energibrunnen borras, bland annat för att grundvattnet finns på olika håll i marken - på olika djup - i slutna nivåer - men vid brunnsborrandet så kan de här vattenlagren sammanblandas så att förorenat vatten rinner ihop med rent vatten. Hur ser du på den här risken?

– Det finns en risk för att förorenat ytvatten kan rinna ner. Men det är viktigt att man skyddar borrhålet så att inget vatten kan rinna in. Det som man här har blandat med är att saltvatten skulle blanda sig med sötvatten. Vi har bevis från 40 år bakåt när vi har borrat brunnar i skärgården att så här är inte fallet.

En annan risk är att orenheter från berggrunden kan göra att vattenkvaliteten blir sämre?

– Vi har åtminstone inte sett sådana situationer där det skulle ha funnits sådana orenheter som skulle ha blandat sig.

En karta som visar var det finns grundvatten på området mellan Ekenäs och Karis.
Kartan visar en del av de västnyländska grundvattenområdena. En karta som visar var det finns grundvatten på området mellan Ekenäs och Karis. Bild: Raseborgs stad Västnyland,Raseborg,Ekenäs,Karis,planläggning,grundvattenområden,ekerö grundvattenområde

Så det är obefogat att vara alltför rädd för det här, anser du?

– Definitivt. Och vi är ju väldigt måna om att vårt grundvatten är skyddat. Inom branschen finns det massor med olika alternativ.

Söderlund: Väldigt lite bevisföring i myndigheternas beslut

Olika organisationer inom branschen försöker påverka i den här saken för att det ska bli förändringar, berättar Peter Söderlund.

– Vi har också deltagit i vissa internationella projekt där vi försöker få information till våra myndigheter om hur det fungerar i praktiken.

Han hoppas så snart som möjligt på alternativa metoder för att borra på grundvattenområde. Det finns en metod där man fyller borrhålet. Det jobbar man med i Tyskland, till exempel.

Det finns också så kallade “strumpor” - en typ av absolut tät slang som man kan sätta in i borrhålet, berättar Söderlund.

– För tillfället baserar det sig väldigt mycket på att det kan hända någonting. Väldigt lite bevisföring finns det med i de här besluten som har gjorts.

Artikeln fortsätter efter arenaklippet.

Raseborg säger nej till energibrunnar på grundvattenområde

Cynthia Moed-Ring är miljöinspektör vid Raseborgs stad. Hon förklarar varför det för tillfället i princip inte går att få tillstånd i Raseborg för att borra en energibrunn, som i många fall är nödvändig för den som vill använda jordvärme.

Stadsvapejn med vitsippor.
Raseborgs stad har skärpt linjen och godkänner inte energibrunnar på grundvattenområde. Stadsvapejn med vitsippor. Bild: Yle/Maria Wasström Raseborg,raseborgs vapen

– Högsta förvaltningsdomstolen har uppgjort själva tolkningslinjen och Miljöministeriet anser att linjen är tydlig. Man bygger inte energibrunnar på grundvattenområden för tillfället.

Under perioden 2014 och fram till prejudikatet från 2019 beviljade regionförvaltningsverken i Finland sammanlagt bara omkring 20 procent av ansökta vattenlov för att anlägga energibrunnar, uppger Moed-Ring.

Ytterligare risker för grundvattnet

Hon berättar att det finns flera olika risker för grundvattnet i fall man bygger en energibrunn. Här är några av riskerna:

– I korthet kan själva borrningen utgöra risker för grundvattnet. Till exempel kan det i berggrunden uppstå sprickor som kan påverka hur grundvattnet flödar eller påverka grundvattennivån.

– Det finns vissa områden som har grundvatten under tryck, vilket medför sina egna problem, om man vill kalla det så.

– Under utrustningens livstid finns det risker för att värmeöverföringsvätskan ska läcka i något skede, och det kan också påverka och ha olika följder för grundvattnet.

Men vad säger miljöinspektör Cynthia Moed-Ring om kritiken från Peter Söderlund, som går ut på att det finns väldigt lite bevis på att det myndigheterna anser att “kan” hända verkligen händer - och på att företaget har lång erfarenhet av att jordvärmeanläggningar inte har skadat grundvattnet?

– Vi på miljömyndigheten tror absolut att företagarna inom branschen är måna om grundvattnet och att de gör sitt yttersta. Läget för oss är ändå det att när Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning och gett en sådan här riktlinje, så då är vi illa tvungna som miljömyndighet att följa det här.

– Det kanske kommer annat i framtiden, lagändringar eller andra prejudikat, som sedan styr miljömyndighetens arbete i annan riktning. Men det här är läget just nu.

Vet du hur stor andel av bostadsbolagen i Raseborg som har jordvärme?

– Jag har förstått av byggnadstillsynen att det är väldigt få bostadsbolag i Raseborg som har det.

Inte heller vd Peter Söderlund vid företaget Max´s har säkra uppgifter. Han nämner ändå att på basis av offertförfrågningar och lokal information kan det röra sig om 20-30 bostadsbolag i Hangö, inga bostadsbolag i centrum av Ekenäs (några enstaka utanför centrum), 15-20 bostadsbolag i Karis och 20-25 bostadsbolag i Lojo.

Men går det att bygga en energibrunn med en sådan teknik att riskerna inte förverkligas?

I princip, jo, men det är dyrt, svarar biträdande professorn i energiteknik Tero Tynjälä vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet.

– Det går att övervaka grundvattnets kvalitet, och om den försvagas, kan man sluta borra eller göra tilläggsskydd genom att gjuta fast sprickor i berget eller installera skyddsrör där. Men det kan öka på kostnaderna, om arbetet många gånger måste skyddas.

Artikeln baserar sig delvis på denna artikel på finska av redaktör Silva Nieminen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland