Hoppa till huvudinnehåll

Över 130 länder rekommenderar eller kräver ansiktsskydd - Norden ett av få undantag

Människor i munskydd går på Oxford Street i London.
I England införde man i juli krav på att använda munskydd i butiker. Böter på upp till 100 pund utfärdas till den som bryter mot de nya bestämmelserna. Människor i munskydd går på Oxford Street i London. Bild: AFP / Lehtikuva London,ansiktsskydd

Lyfta restriktioner och åter stigande antal coronafall har fått många länder att börja kräva eller rekommendera ansiktsskydd. I de flesta länder i världen har man infört rekommendationer eller masktvång.

Enligt aktivistorganisationen Masks4all var det i början av mars bara ett tiotal länder som rekommenderade ansiktsskydd för vanliga människor. I juli har 130 länder sällat sig till skaran som rekommenderar eller kräver att man använder ansiktsskydd åtminstone i vissa fall. Den här siffran innefattar också länder där man inte kräver ansiktsskydd, men där invånarna använder dem i stor utsträckning.

För tillfället är alltså Finland och resten av Norden bland de få länder där man inte har något slags rekommendation om att vanliga medborgare borde använda ansiktsskydd. Till dem hör utöver Norden också Nya Zeeland och Vitryssland.

Rekommendationerna i olika länder och till och med inom enskilda länder varierar. I en del länder kräver man att folk använder ansiktsskydd bara i vissa områden. I vissa länder får man böter om man bryter mot skyddskravet, i andra inte.

Till exempel i Tyskland är det obligatoriskt att använda munskydd till exempel i kollektivtrafiken, och om man bryter mot regeln kan man i vissa förbundsländer få höga böter. Folk som inte använder skydd kan bli tvungna att betala böter till exempel i Spanien, Indien och Storbritannien.

Världshälsoorganisationen WHO ändrade sina rekommendationer om ansiktsskydd i juni. Enligt de nya rekommendationerna borde man uppmuntra till användning av munskydd vid allmänna sammankomster när det inte är möjligt att hålla minst en meters avstånd och där coronaviruset har spridits på stor skala, till exempel i kollektivtrafiken, på jobbet och i matbutiker.

Rekommendationen har ändrats bland annat eftersom man i olika länder konstaterat nyttan med att använda munskydd i praktiken i lägen där det inte är möjligt att hålla avstånd.

Enligt WHO finns det fortfarande inte tillräckligt med vetenskaplig forskning om hur stor nyttan är av användning av munskydd på bred skala.

Människor i ansiktsskydd går över gatan i Tokyo.
I många länder i Asien har det varit vanligt att använda munskydd sedan tidigare. Coronakrisen har ändå fått många som inte tidigare gjorde det att använda skydd. Människor i ansiktsskydd går över gatan i Tokyo. Bild: AFP / Lehtikuva Tokyo,ansiktsskydd

Böter blir vanligare

I Asien har användningen av munskydd varit vanligt redan länge. Enligt nya utredningar har det blivit vanligare att använda skydd också i sådana länder där det tidigare inte varit lika allmänt.

Enligt en utredning gjord i juli av brittiska universitet Imperial College London och opinions- och marknadsundersökningsföretaget Yougov använder hälften av invånarna i Tyskland, Spanien och Italien munskydd utanför hemmet. I Indien är andelen över 80 procent och i Singepore över 90 procent.

I USA varierar rekommendationerna mellan olika delstater. Några nationella instruktioner finns inte.

I USA har däremot diskussionen kring munskydd blivit politiserad. I synnerhet på högerhåll har man motsatt sig munskydd, bland annat eftersom en del upplever att det bryter mot var och ens medborgerliga frihet.

Enligt en utredning av brittiska vetenskapsakademin Royal Society använder ändå omkring hälften av amerikanerna munskydd när de rör sig utanför hemmet.

Enligt utredningen är det nordbor som använder ansiktsskydd allra minst. I juli lät över 80 procent av finländarna bli att använda ansiktsskydd. Ungefär samma andel gäller för de andra nordiska länderna.

Två resenärer i ansiktsskydd går på Helsingfors-Vanda flygplats.
I Finland är flygplatsen en av de få platser där man rekommenderas använda munskydd. Två resenärer i ansiktsskydd går på Helsingfors-Vanda flygplats. Bild: Lehtikuva resor,turism,utlandsresor,coronavirus,Helsingfors-Vanda flygfält,Helsingfors-Vanda flygplats,flygfält,flygplatser,resenär,resenärer,utomlands

Ansiktsskydd ger säkerhetskänsla

Alltid får inte ens hot om böter folk att använda munskydd. Enligt en utredning gjord av vetenskapsakademin Royal Society är 44 procent av britterna utan skydd utanför hemmet, även om man kan få böter.

Enligt experter är det många faktorer utöver rekommendationer och påbud vilka spelar in i användningen av ansiktsskydd.

Sarah P Jones, forskare i beteendevetenskap vid Imperial College London, säger till BBC att bland annat hur sårbara människor känner sig inför sjukdomen och hur lätt det är att få tag på ansiktsskydd påverkar.

Enligt Jones är användning av skydd vanligare i länder där folk upplevt att deras känsla av säkerhet rubbats på grund av coronaviruset. Det här kan vara en förklaring till varför länder som Italien och Spanien, där coronautbrottet var snabbt och omfattande, snabbt införde instruktioner om skyddsanvändning.

Ingen social norm om munskydd har uppstått i Finland

Pilvikki Absetz, docent och forskare i beteendevetenskap, säger att lagar och regler inte är enda sättet att påverka människors hälsobeteende. Också normer och den så kallade valarkitekturen spelar in.

Med valakritektur menas att sådana val som är bra för individen och samhället ska vara lättare att göra.

- Såsom vi såg under våren är lagar och undantagstillstånd ett ganska effektivt sätt att påverka finländarnas beteende. Men när det gäller ansiktsskydd utnyttjade man i Finland inga av de starkaste medlen: inga lagar eller rekommendationer, man skapade ingen valarkitektur eller sociala normer. Man misslyckades till exempel i maskbeställningsfadäsen. Också i experternas kommunikation fick man motstridiga uppgifter om det lönar sig att använda ansiktsskydd.

Absetz lyfter upp till exempel att THL:s generaldirektör till en början uppmanade folk att använda munskydd. Därefter sa andra myndigheter att man inte uppmanar folk att använda munskydd på allmänna platser.

Allt det här spelade in i att det i Finland inte uppstått en social norm kring att använda ansiktsskydd.

- Tvärtom måste personer som väljer att använda ansiktsskydd ofta förklara sig och stå ut med kommentarer om att de är coronarädda, säger Absetz.

“Mjuka medel” får knappast finländare att använda munskydd

Absetz säger att om man vill gå in för ansiktsskydd skulle det kräva tydliga instruktioner.

- Man skulle behöva minst en myndighetsrekommendation. Det är svårt att börja införa maskanvändning med hjälp av mjuka metoder. Åsikterna går isär i den här frågan. Ansiktsskydd är obekväma att använda och jobbiga att skaffa. Människor funderar på vad andra tänker om man väljer att använda en, och om man vet hur man använder dem på rätt sätt.

Också företag skulle behöva anvisningar.

- Personalen i till exempel i butiker och i kollektivtrafiken borde använda skydd och också dela ut såna till kunder. Annars uppstår inte en social norm i den här situationen.

I Finland fokuserade man mycket på vilken typ av ansiktsskydd som är den allra säkraste och vilken som uppfyller de vetenskapliga standarderna allra bäst. Absetz tror att det kan ha inverkat på att så få använder munskydd hos oss.

- Till exempel i Tyskland har man inte brytt sig om huruvida ett ansiktsskydd uppfyller alla säkerhetsstandarder. Ett tunt, simpelt tygstycke godtogs. Med tanke på att bygga upp en social norm är detta säkert bra.

Källa: STT

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes