Hoppa till huvudinnehåll

"I varje familj finns det någon gåta" - Historiker vid Åbo universitet betonar källkritik då man släktforskar

Veli Pekka Toropainen står i sitt vardagsrum och håller i en bok från 1600-talet.
Historieforskare Veli Pekka Toropainen har själv släktforskat i över 40 år. I handen håller han "Drottning Kristinas privilegier" från 1644. Veli Pekka Toropainen står i sitt vardagsrum och håller i en bok från 1600-talet. Bild: Yle/ Arash Matin historiker (forskare),Åbo universitet,släktforskning,veli pekka toropainen

Släktforskning har blivit allt populärare genom åren. Idag går det enkelt att släktforska hemifrån vid sin dator, men det ställer krav på forskaren att vara kritisk till den information som finns.

Enligt historieforskaren Veli Pekka Toropainen vid Åbo universitet är grunden till släktforskningen alltid den samma, nämligen att börja med att läsa kyrkoböcker och andra skriftliga källor. Idag är en stor del av källorna digitaliserade.

Veli Pekka Toropainen sitter ute på balkongen med sin laptop. Omkring sig har han massor med gröna växter och blommor.
Veli Pekka Toropainen trivs bland sina gröna växter på balkongen: "Jag skulle inte vilja ha en trädgård för det är för mycket arbete så det här passar bra för mig". Veli Pekka Toropainen sitter ute på balkongen med sin laptop. Omkring sig har han massor med gröna växter och blommor. Bild: Yle/ Arash Matin historiker (forskare),Åbo universitet,släktforskning,växter,balkong,veli pekka toropainen

På senare år har det också blivit populärt att göra ett dna-test för att bekräfta släktband, men enligt Toropainen kan resultatet från ett sådant test inte ersätta det egna forskningsarbetet.

- Jag tycker att dna-test är något helt annat än släktforskning, man måste också kunna göra forskningen själv, säger han.

Vi släktforskare skrattar ofta åt att vi ju alla är släkt med Jesus, och grekiska gudar, för att man leder sina anor dit

Enligt Toropainen kan dna-forskningen sedan komplettera den traditionella forskningen, och kombinationen av de två metoderna kan ge upphov till nya spännande upptäckter. Exempelvis går det med hjälp av dna att bekräfta släktskap i fall där de skriftliga källorna är otydliga eller motstridiga gällande det här.

Viktigt att vara källkritisk

Veli Pekka Toropainen har släktforskat i över 40 år och ordnar själv kurser i ämnet. Han betonar att det är viktigt att vara kritisk när man forskar, eftersom det förekommer rikligt med felaktiga uppgifter på nätet.

Därför är det också enligt Toropainen viktigt att man själv lägger ner arbete på att utreda släktbanden och dubbelkolla allt och inte enbart förlitar sig på andras forskning.

När informationen matas in på databaser på nätet så kommer också alla fel och missar med. Det kan till exempel gälla att årtal är fel, eller att det saknas information om barn eller barnbarn, eller att det står skrivet fel namn.

- Vi släktforskare skrattar ofta åt att vi ju alla är släkt med Jesus, och grekiska gudar, för att man leder sina anor dit, skämtar han.

Ett sätt att säkerställa att källorna är pålitliga är att använda sig av exempelvis Nationalarkivet i Finland eller Sverige. Helt enkelt sådana databaser som har tillgång till de ursprungliga dokumenten.

En brännvinsbägare från 1800-talet som Veli Pekka Toropainen håller i handen.
Den här brännvinsbägaren från Åbo är över 200 år gammal. En brännvinsbägare från 1800-talet som Veli Pekka Toropainen håller i handen. Bild: Yle/ Arash Matin historiker (forskare),Åbo universitet,släktforskning,bägare,veli pekka toropainen

Vill lära känna sin egen familj

Släktforskningen spred sig och blev allt populärare på 1970-talet. Toropainen tror att många som börjar släktforska har blivit intresserade av att veta mera om sin egen familj, ofta kan det handla om att man inte har känt sina far- och morföräldrar så bra.

- Och i varje familj finns det någon gåta om till exempel varför det där barnet är lite annorlunda än resten av barnaskaran. Tidigare var det också vanligt att man inte berättade för barnen om vuxna människors ärenden.

Enligt Toropainen utvecklas det småningom till att släktforskaren börjar forska om äldre generationer.

- Och så blir man intresserad av något område eller enstaka sak och så utvidgas det hela tiden och man vill ha mera och mera, säger han.

Hur tror du att släktforskningen kommer att utvecklas i framtiden?

- Tidigare arbetade man ganska mycket ensam, men nu är det så att man arbetar gemensamt, så att var och en skaffar fram någonting och så kombinerar man allt det här på nätet. Och det är fritt så att alla får använda det.

Lyssna nedan till inslaget där historieforskare Veli Pekka Toropainen bland annat tipsar hur man kommer igång med släktforskning.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland