Hoppa till huvudinnehåll

När blir hästbajs och hönsspillning en lönsam affär? Pandemin medskyldig till att bromsa biogasens framfart

Två människor pratar gestikulerande vid en åker.
Forskaren Kari Kopplemäki och Sanna Kokkonen från energibolaget Nivos vid den rätt så färska biogasanläggningen i Hyvinge. Två människor pratar gestikulerande vid en åker. Bild: Yle/ Heini Rautoma biogas,hyvinge

Biogasen utvecklas långsammare än väntat. Kärnfrågan hur det ska bli lönsamt att producera biogas är fortfarande olöst. Men som en klar solstråle genom frustrationens gråa moln skiner en ekologisk biogasanläggning intill en ekogårds gröna åkrar.

Biogasen kan vara ett bra sätt att minska klimatutsläppen både på lantgårdar och i bilens motor.

Lantbrukare uppmuntras att investera i biogas genom små och medelstora biogasanläggningar. Bland andra Svenska lantbruksproducenters centralförbund SLC menar att det är dags att investera.

På jord- och skogsbruksministeriet nickar man. Jodå, äntligen ska det ske; biogasen ska få fotfäste i Finland.

- Jag har jobbat med biogasfrågor sedan år 2004, och så här nära har vi inte varit tidigare, säger överinspektör Veli-Pekka Reskola på nämnda ministerium.

Men att våga satsa på en anläggning kräver ordentliga samarbeten och naturligtvis efterfrågan på marknaden.

En vit presenning och svarta bilringar på en hög intill en åker.
Här vilar vall i väntan på att bli gas. Bild från gården vid Palopuros biogasanläggning i Hyvinge. En vit presenning och svarta bilringar på en hög intill en åker. Bild: Yle/ Heini Rautoma biogas,palopuron laitos

En del ställen lämpar sig bättre för det här än andra.

- Biogasanläggningar byggs där det finns djurproduktion som ger gödsel som kan användas. Livsmedelsindustrin finns också nära de gårdar som har djur, säger Tage Fredriksson på Bioenergi rf.

Med andra ord är det på djurproduktion glesare södra Finland inte lika väl lämpat som till exempel Österbotten, där det finns riktligt med djuruppfödning såsom svin- och minkfarmer.

- Att göra biogas av endast vall kan bonden glömma, åtminstone i närframtiden.

Grisar
Behövs grisens avföring eller räcker det med växter när man ska producera biogas på lantgården? Därom tvista de lärda. Grisar Bild: Yle/ Anna Kyhä svingård

Forskaren Kari Koppelmäki, som forskar i sambandet mellan energi- och matproduktion samt dess ekologiska aspekter, håller inte helt och hållet med.

- Det är traditionellt främst djurspillning som används. Men i själva verket kan man framställa mycket mer energi av vall. Kvaliteten är det inte så noga med, egentligen funkar nästan vilken som helst organisk ingrediens, säger Koppelmäki.

Biogasen måste produceras lokalt, eftersom det är olönsamt att transportera gasen långa vägar i dess oförädlade form.

- Idealsituationen är att ha av några gårdar eller företag centraliserade anläggningar nära biomassans ursprungsplats, och transportera gasen vidare genom rör och tanker. Därutöver skulle det även uppstå organiskt gödsel som också går lätt att transportera, säger Reskola på jord- och skogsbruksministeriet.

Coronaförseningar både bland leverantörer och investerare

En arbetsgrupp publicerade redan i januari en rapport för hur biogasen kan utvecklas i Finland.

Det verkar ändå inte ha hänt så mycket sedan rapporten färdigställdes.

- Man skulle gärna få skynda på med det här, säger Tage Fredriksson från Bioenergi rf. Han var med i arbetsgruppen som gjorde rapporten.

På jord- och skogsbruksministeriet är man medveten om att det är bråttom, och minister Jari Leppä har lyft biogasen högt på höstens prioritetslista.

Grönvit tankningsstation på en sandplan, lagårdsbyggnader i bakgrunden.
Den verkliga lönsamheten ligger inte i att producera energi för lantgårdens behov, det är i trafiken som pengarna bränns av. På bilden biogasstationen vid Knehtilän tila. Grönvit tankningsstation på en sandplan, lagårdsbyggnader i bakgrunden. Bild: Yle/ Heini Rautoma biogas,biogas tankningsstation

Ja, varför går det så långsamt?

Delvis verkar det vara covid-19-pandemin som har satt käppar i hjulet för biogasutvecklingen.

I Österbotten har Jan-Ove Nyman, som bygger tre tankningsstationer för biogas, fått ansöka om tilläggstid för att få stationerna byggda. En underleverantör hänvisade till force major på grund av coronan och nu står byggena och väntar.

I Södra Finland är Palopuros anläggning i Hyvinge en av få biogasanläggningar som finns i samband med en lantbruksgård.
Energibolaget Nivos, som driver Palopuro, vill gärna ha fler.

- Vi hade tänkt ta lån och investera i fler liknande anläggningar i trakten, men på grund av coronan får det vänta, säger vd Esa Muukka.

Biogas till huset, traktorn och den egna bensinmacken

Palopuroanläggningen i Hyvinge är ett modellexempel på gott samarbete. Det är knappast en överdrift att säga att en ekologisk dröm har förverkligats här på Knehtilän tila.

Två gröna mjuka kullar, ett torn, en enorm hög täckt av vit pressening, några gråa stora bollar och en hög med hästavföring. Så ser det ut på biogasanläggningen i Palopuro.

Några hundra meter längre bort finns Knehtilän tilas röda byggnader och biogastankningsstation. I övrigt finns här bara gröna åkrar, en svag gödseldoft och vindens sus.

Forskaren Kari Koppelmäki är en av initiativtagarna. Utöver sitt forskningsarbete inom branschen är han med i Palopuroproduktionen på ett hörn i och med att han odlar grönsaker på sin gård i närheten.

- Vi skapar förnybar energi. Dessutom blir det biogas. Och massa som kan användas som näring för jordbruket, och därmed blir skörden bättre.

skottkärra med hästbajs
Många ridstall dumpar gärna hästbajs någonstans - så varför inte göra energi av det? skottkärra med hästbajs Bild: Yle/Stefan Härus hästbajs

I Palopuro blir både vall, alltså växter såsom till exempel klöver, och husdjursspillning till energi.

Vall fås från Knehtilän tila, hönsspillning från en hönsgård i närheten och de närliggande ridstallen dumpar gärna hästavföring här.

Palopuro producerar mer energi än den ekologiska lantbruksgården Knehtilän tila använder. Gården får värme och kan till och med tanka biogas i en av traktorerna.

Ändå blir det gott om biogas till tankningsstationen, som är öppen för kunder.

- Jag ser mycket potential, om man hittar en modell som ekonomiskt går att förverkliga. I Nyland skulle det gott kunna finnas 10 liknande lantbruksanläggningar, säger Koppelmäki.

Här är investeringsstödet viktigt.

- Utan stöd blir det inte lönsamt för jordbrukaren. För tillfället finns bara investeringsstöd.

Det är bråttom, för många företag sitter och väntar på hurdana stöd det blir.― Esa Muukka från energibolaget Nivos

Han har svårt att säga om det blir av att få även produktionsstöd - ett stöd som Veli Pekka Reskola på jord- och skogsbruksministeriet menar att är på kommande i någon form.

Palopuro har stått på sin åker i två år. Esa Muukka, vd för energibolaget Nivos, som är största ägare i anläggningen, säger att anläggningen inte ännu går på vinst.

- Å andra sidan så har priset på fossila bränslen varit ovanligt lågt i och med coronan, så vi måste räkna lite annorlunda det här året.

Biokaasuauton kojelaudan ajotietokone.
De biogasdrivna bilarna blir fler och fler. Biokaasuauton kojelaudan ajotietokone. Bild: Esa Huuhko / Yle biogas,Biogasdrivna fordon

Muukka tror att Mäntsälä-Hyvingetrakten är bra för liknande anläggningar vid gårdar, eftersom det finns så mycket lantbruk i trakten.

- Gårdarna har allt det som behövs, så jag tror att lantbrukarna är intresserade.

Dessutom lär traktens folk vara flitiga på att köra biogasdrivna bilar.

Vem vågar satsa på biogas?

Så, varför finns det inte fler biogasanläggningar vid de finska gårdarna?

- Biogasproduktionen är rätt så ny i Finland. En orsak till att anläggningarna inte är populärare är att det är förhållandevis ny teknologi och att det inte är ekonomiskt lönsamt för gårdar att ha egen biogasanläggning, säger Kari Koppelmäki.

En medelstor anläggning intill en lantgård kostar 2-4 miljoner att bygga. Det är en investering som få lantbrukare vill eller kan göra på egen hand.

- Jag tror det är lätt att få energibolagen intresserade, det finns många exempel på det. Också många bränslebolag har säkert intresse att komma med, säger Tage Fredriksson på föreningen Biogas.

Idealet är att få till samarbetsnätverk. En eller flera gårdar kan bidra med djurspillning och vall, energibolagen kan investera i anläggningarna och varför inte ha kommunen med.

Till exempel i nyländska Lappträsk pågår en utredning om ett dylikt samarbete.

- Problemet är att många kommuner inte nu kan göra sådana satsningar, eftersom de har det kärvt efter coronavåren, säger Muukka på energibolaget Nivos, som hör till Mäntsälä kommun.

Lönsamheten hittas i trafiken

Veli-Pekka Reskola på jord- och skogsbruksministeriet säger att de små anläggningarna intill lantbruken inte spelar en central roll i den stora lönsamhetsbilden. Större tyngd ligger på att tillverka biogas av sorterat avfall i samband med sophantering och återvinning.

Nyckeln finns i att producera något att sätta i tanken, vilket kräver större enheter.

Jag har hört många säga "bygg stationer så börjar vi tanka biogas".― Jan-Ove Nyman, som bygger tankningsstationer för biogas

Enligt Reskola kan marknaden för biogas som bilens bränsle växa om distributionsskyldigheten förverkligas. Distributionsskyldigheten innebär att en viss procent av bränslet ska vara biogas.

Hur det blir är svårt att veta, men några procent hit eller dit tror Jan-Ove Nyman inte skapar en tillräckligt stor marknad.

- En möjlighet är att göra det billigare att köra med biogasdriven bil, säger Nyman.

Han tror att det finns ett kundunderlag i Österbotten.

- Jag har hört många säga att bygg stationer så börjar vi tanka
biogas.

Det är inte bara personbilar som borde vara gasdrivna för att göra marknaden tillräckligt stor. Överinspektör Reskola påminner om att en långtradare motsvarar 50 personbilar, så transportbranschen borde lockas med i stora proportioner.

För att vägen från att producera lite energi som täcker den egna gårdens behov till mycket energi som går att sälja som bränsle krävs investeringar som är ännu större än bara att bygga en liten anläggning intill gården.

I Hyvinge har det lyckats. Men Finland kan bättre, menar Esa Muukka från Nivos. Själv har han en bakgrund på Wärtsilä och var med om att sälja de första biogasanläggningarna i Norden.

- Vi borde se på Tyskland och Holland. Jämfört med vår åkerareal borde vi ha 1000 anläggningar i vårt land för att vara på Tysklands nivå. Nu satsar vi på 100. Det är oambitiöst, säger Muukka.

Således bollas frågan till ministerierna, och i sista hand regeringen.

- Det är bråttom, för många företag sitter och väntar på hurdana stöd det blir. Det finns sådana företag som efter coronan inte klarar av att vänta hur länge som helst, säger Muukka.

Biogasökningen finns inskriven i regeringsprogrammet, men för att den ska blomma finns det massor av frågor som behöver lösas.

- Vi har bra forskare och andra experter som jobbar med det här, säger överinspektör Reskola.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes