Hoppa till huvudinnehåll

Antalet grundskolor minskar och skolorna blir större - tusen skolor färre år 2040

Koodausta oppitunnilla
I framtiden blir skolorna troligtvis allt större. Koodausta oppitunnilla Bild: Paula Collin / Yle programmering,skolor,Lektion,Rusko

Om skolnätet fortsätter utvecklas i samma riktning som det gör nu, kommer vi att ha nästan hälften färre skolor i Finland om 20 år. Det här betyder att skolorna samtidigt blir allt större, visar en undersökning som Utbildningsstyrelsen har gjort.

Exakt hur mycket skolorna kommer att minska är ändå svårt att säga, enligt Undervisningsrådet Leena Nissilä.

- Det är många saker som kommer att påverka det här, beslut både på lokal och riksnivå. Och det beror också på hur man vill att skolnätet ska se ut i framtiden, säger hon.

Hon säger att bland annat kommunernas ekonomi och resurser kommer att påverka skolnätet. I Finland finns många skolbyggnader som är i dåligt skick, som är fuktskadade och där inneluften är dålig. Många skolhus måste helt bytas ut, också det här kan vara en faktor som avgör hur mycket antalet skolor minskar.

Från 2 300 till 1 300 skolor på 20 år

Utbildningsstyrelsen har i sin undersökning gjort tre olika beräkningar som ger olika scenarier för hur skolnätet kan komma att se ut i framtiden.

Enligt den beräkning som innebär den största förändringen skulle antalet grundskolor minska med nästan hälften före år 2040. Skolornas antal skulle minska från nuvarande 2 300 till knappa 1 300 skolor i hela Finland.

Samtidigt skulle det genomsnittliga elevantalet i skolorna öka från 236 elever till 336 elever.

- Den här utvecklingen kommer att fortsätta åtminstone i viss mån, men jag tror att vi i Finland också i framtiden kommer att se grundskolan som en närservice, säger Nissilä.

Hon tror att de olika utbildningsanordnarna i framtiden kommer att samarbeta allt mer.

Om det här första scenariot realiseras kunde det innebära utmaningar i många landskap på grund av ett stort antal elever eller en liten mängd skolor.

Nissilä säger att skolorna inte kan och får bli hur stora som helst.

Morgonsamling i en skola, eleverna sitter i trappan och rektorn står med ryggen vänd mot kameran i förgrunden
Strömborgska skolan i Borgå. Morgonsamling i en skola, eleverna sitter i trappan och rektorn står med ryggen vänd mot kameran i förgrunden Bild: Yle/ Fredrika Sundén Borgå,grundskolan,skolor,Strömborgska skolan

Lokala beslutsfattare har ett ansvar

I andra beräkningen som Utbildningsstyrelsen har gjort strävar man efter att kontrollera minskningen av antalet skolor med olika åtgärder, antingen lokalt eller regionalt.

Då skulle det genomsnittliga elevantalet år 2040 vara aningen lägre än i den föregående prognosen, 288 elever per skola, och skolorna skulle vara aningen fler, 1 500. Det skulle betyda en minskning på en dryg tredjedel av skolorna.

Enligt Nissilä har kommunerna och beslutsfattarna ett stort ansvar när det gäller de här åtgärderna.

Storleken spelar ingen roll

Det finns en föreställning om att stora skolor skulle vara bökigare och ha en sämre gemenskap, men ur inlärningsperspektiv spelar det ingen roll om skolan är stor eller liten.

- Enligt forskningen har storleken ingen inverkan på hur bra eleverna lär sig. Däremot påverkar den verksamhetskulturen i skolan, säger Leena Nissilä.

Till exempel i huvudstadsregionen satsat både pengar och energi på utveckling och det här har gett resultat.

Nissilä säger att gott ledarskap blir viktigt i en stor skola och att det kan finnas skäl att till exempel dela upp rektorskapet mellan flera personer.

I stora skolor har man möjlighet att erbjuda mera valbara kurser och ämnen, till exempel språk.

I utredningen har man granskat grundskolornas antal och storlek med hjälp av tre olika beräkningar. Beräkningarna har gjorts genom att man granskat ändringarna i befolkningsstrukturen och skolnätet mellan åren 2000 och 2018 på basis av Statistikcentralens befolkningsprognoser.

Läs också