Hoppa till huvudinnehåll

Studie: Nu syns osäkerheten efter brexit - 30 procent fler britter emigrerade

En pro-EU demonstrant bar på en EU-Union Jack-t-shirt under en demonstration mot Brexit i London 20. oktober 2018.
Åren 2016-2018 flyttade 21 250 britter till Spanien, 11 310 till Tyskland och 10 280 till Frankrike. En pro-EU demonstrant bar på en EU-Union Jack-t-shirt under en demonstration mot Brexit i London 20. oktober 2018. Bild: Marcus Floman Brexit,medborgarskap,EU,britter,flyttning

"Om folkomröstningen slutar i ett EU-brexit för Storbritannien så lämnar jag landet!" Så här både tänkte och sade många britter före den omtumlande folkomröstningen i juni 2016. Nu visar en färsk studie att tiotusentals britter gått från ord till handling och lämnat sitt forna hemland.

Brexit, den långt utdragna processen som kickade igång i juni 2016 och som fick en slutpunkt i och med godkännandet av utträdesavtalet 2020, har skakat om både britter och andra européer.

De länder som lockat flest britter åren efter brexit-omröstningen är Spanien, följt av Tyskland och Frankrike

Tiotusentals britter upplevde att brexit för med sig så många osäkerhetsmoment att de packade sina väskor och lämnade öriket.

Enligt en färsk studie var de länder som lockat flest britter åren efter brexit-omröstningen Spanien, Tyskland och Frankrike.

Åren 2016-2018 flyttade 21 250 britter till Spanien, 11 310 till Tyskland och 10 280 till Frankrike.

I Spanien har man registrerat femfallt fler britter som registrerat sig som invånare i landet åren efter brexitomröstningen jämfört med åren innan medan den årliga siffran tiodubblats i Frankrike.

Studien, som publicerats av Berlin Social Science Center, bygger på data från EU:s statistikkontor Eurostat och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).

Tre damer med EU-hattar vandrar i Londons underground-gångar på väg till en demonstration för EU och mot brexit den 20 oktober 2018.
Britter särskilt i London har ställt sig positiva till EU. Damerna på bilden är fotograferade 20. oktober 2018 i London när de var på väg för att delta i en demonstration för EU och mot brexit. Omkring 700 000 personer deltog i demonstrationen. Tre damer med EU-hattar vandrar i Londons underground-gångar på väg till en demonstration för EU och mot brexit den 20 oktober 2018. Bild: Marcus Floman Brexit,medborgarskap,EU,britter,flyttning

Forskarna Daniel Auer och Daniel Tetlow, som ligger bakom den färska studien, har kommit fram till att brexit var det viktigaste skälet till att britterna flyttat.

Det här kommer fram i de djupintervjuer med 46 britter som flyttat till Tyskland efter 2016.

Forskarna beskriver också hur den "kollektiva osäkerhet" som drabbade Storbritannien efter folkomröstningen har spelat en roll i britters beslut att flytta.

Big Ben Lontoossa.
Big Ben Lontoossa. Bild: Will Oliver / EPA Westminster,Westminsterpalatset,Brexit,Big Ben

Utträdesavtalet, som godkändes i januari 2020 begränsar brittiska medborgares rätt att röra sig fritt, jobba och bo i andra EU-länder och att erbjuda tjänster över gränserna.

Över 31 000 britter blev tyska medborgare

Många av de britter som lämnat Storbritannien efter 2016 har också blivit medborgare i sitt nya land.

Åren före folkomröstningen blev i medeltal 75 britter per år medborgare i ett annat EU eller EFTA land.

Åren efter att britterna röstat för att lämna EU steg den här siffran till mellan 435 och 483 per år - alltså en ökning på omkring 600 procent.

2019 var britterna den näst största gruppen efter turkarna bland de nya tyska medborgarna― forskaren Daniel Tetlow.

31 600 britter har blivit tyska medborgare sedan folkomröstningen. Enligt Auers och Tetlows uträkningar har den procentuella ökningen för britter som blivit tyska medborgare post-brexit varit hela 2000 procent.

Vi kan just nu se ett helt nytt integrationsfenomen och just nu definieras vad begreppet brittisk europé innebär på ett nytt sätt. Ifjol var britterna den näst största gruppen efter turkarna bland de nya tyska medborgarna.Britterna var klart fler än polackerna, rumänerna, irakierna och syrierna, säger Daniel Tetlow för tidningen The Guardian.

Källor: Berlin Social Science Center, The Guardian

Läs också