Hoppa till huvudinnehåll

Tiotals olika fiskarter leker vid fisktrappan i Brasas - Ågårdskarlen Sampo Vainio övervakar de östnyländska vattendragen

Man i reflexväst står vid bro där det skyltas om fiskeförbud.
Fiskeriplanerare Sampo Vainio är en av eldsjälarna bakom restareringen av vattendrag i Östnyland. Man i reflexväst står vid bro där det skyltas om fiskeförbud. Bild: Yle / Mikael Kokkola fiskvägar,vattendrag,vattendrag,restaurering av vattendrag,Borgå,Svartsån,sampo vainio

De senaste åren har man gjort betydande satsningar på att restaurera vattendrag och fiskvägar i östra Nyland. Nu stiger tiotals olika fiskarter längs Svartsån i Borgå. Leken lockar stor publik till Brasas.

När Yle Östnyland besöker dammen och fiskvägen vid bron över Svartsån i Brasas flyter ån bred och lugn när man riktar blicken norrut.

Här finns också ett pumphus som leder färskvatten till Sköldvik några kilometer söderut.

En av eldsjälarna som arbetar med östnyländska vattendrag är Sampo Vainio. Han är fiskeövervakare men också fiskeriplanerare och iktyonom vid Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å.

Nyrenoverad fiskväg med tunnel som leder till en å.
Fiskvägen går under dammen och förenas sedan med Svartsån. Nyrenoverad fiskväg med tunnel som leder till en å. Bild: Yle / Mikael Kokkola fiskvägar,vattendrag,vattendrag,restaurering av vattendrag,Borgå,Svartsån,Koskosvägen

- Jag besökte dammen senast på våren i ett övervakningsarbete. Det var ganska lugnt, inte många olagliga fiskare, men några som man var tvungen att prata med, säger Vainio.

Till Vainios uppdrag som fiskeövervakare hör också att hålla pli på fritidsfiskarna. Som planerare ser han till att det finns tillräckligt med fisk i åarna genom utplantering.

Fiskeförbudet gäller 200 meter från fiskevägen

På bron finns plakat som tydligt visar att man inte får fiska vid dammen och fiskvägen.

- Jo, gränsen är 200 meter åt båda hållen från fiskvägen där man inte får fiska enligt fiskelagen, säger Vainio.

I regionen finns sammanlagt sju fiskvägar som har byggts förbi dammar och kraftverk, bland annat i Strömsberg och i Forsby å. Fiskvägen i Brasas byggdes för omkring 20 år sedan.

- Den var en av de första som byggdes i östra Nyland och i hela södra Finland egentligen. Det är svårt att bygga en bra fiskväg, men den här fungerar. Här är en ganska låg damm och mynningen är på rätt plats så fiskarna hittar dit, säger Vainio.

Svartsån är cirka 80 kilometer lång och sträcker sig norrut till Mäntsälä.

Vad är det för fiskar som tar sig förbi dammen?

- Vi har vandringsfiskar, speciellt öring. Öringstammarna skulle vi vilja få tillbaka, men nejonöga, ål, vimma och asp finns också här. Vandringssiken klarar inte riktigt av den här fiskvägen.

Fiskväg som mynnar ut i en å.
Laxfiskarna har lätt att stiga när det forsar i fiskvägen. Fiskväg som mynnar ut i en å. Bild: Yle / Mikael Kokkola fiskvägar,vattendrag,vattendrag,restaurering av vattendrag,Borgå,Svartsån,Koskosvägen

Förutom laxfiskar vandrar också gädda, mört och abborre upp för Svartsån för att leka i bäckar och åar.

- Men för just vandringsfiskar är det nödvändigt för de klarar inte av att leka om de inte har rinnande vatten, säger Sampo Vainio.

Lek inför publik i september och oktober

Vainio säger att chanserna för att se vandrande fiskar är höga, i synnerhet när det har regnat mycket och det finns vatten i ån.

- Höstarna har ofta varit så pass torra att vandringsfiskarna som kommer på hösten kommer ganska sent. Men sådana här år när det finns gott om vatten börjar de stiga redan nu i juli och augusti.

Vainio menar att de bästa chanserna för att se en präktig havsöring stiga upp för fiskvägen och ta sig genom tunneln till andra sidan infaller i september och oktober.

- Vi har följt med fiskvägen i tio år och varje höst är det flera havsöringar som har varit här och lekt. Det kommer också folk som fotograferar.

Ibland är vattnet väldigt klart och då kan man se fiskarna och ivriga ryggfenor som sprattlar ovanför vattenytan.

Ågårdskarlen städar åar och planterar ut fisk

2012 inleddes projektet Ågårdskarlarna - Jokitalkkarit som drevs av föreningen fram till 2018.

Syftet var att restaurera ett flertal östnyländska forsar och åar för att få laxfisken att trivas där. Man planterade också ut hundratals romlådor för att beståndet skulle bli bestående.

Sampo Vainio är en av dessa ågårdskarlar.

- Vi gör allt möjligt som gäller fisket och fiskstammarna. Vi gör undersökningar och restaurerar fisket i rinnande vatten, speciellt utsättning och övervakning.

Ågårdskarlarna jobbar också mycket tillsammans med ungdomar och ordnar utbildning om fiske, fiskar och vattennatur.

På grund av coronan har vårens undervisning uteblivit, men Vainio hoppas på att den kan fortsätta i höst.

En leende man vid en å. Vit motorbåt ankrad i bakgrunden.
Sampo Vainio hoppas att öringen också leker i Tjusterbyforsen om tio år. En leende man vid en å. Vit motorbåt ankrad i bakgrunden. Bild: Yle / Mikael Kokkola fiskvägar,vattendrag,vattendrag,restaurering av vattendrag,Borgå,Svartsån,sampo vainio

Att bygga fungerande fiskvägar kräver rätt omständigheter för att helheten ska bli bra.

- I Finland är största delen av vattendrag med rinnande vatten rensade eller dikade. Det har gjort att fiskar inte kan leka eller föröka sig där. Det finns inte plats för dess ungar. Därför måste forsar och bäckar restaureras för att igen ge möjligheter till lek, säger Vainio.

Fiskvägar till Tjusterbyforsen

Det finns nu planer på att få öringen att vandra vidare norrut längs Svartsån.

- Det finns fyra kraftverk i Svartsån och inget av dem har fiskvägar. Vi väntar nu på att få den första dammen och fiskvägen från havet till Tjusterbyforsen, säger Vainio.

Fiskväg som förenas med en större å.
På hösten följer många entusiaster med leken från Koskosvägens bro. Fiskväg som förenas med en större å. Bild: Yle / Mikael Kokkola fiskvägar,vattendrag,vattendrag,restaurering av vattendrag,Borgå,Svartsån,Koskosvägen

I början på 2000-talet byggdes ett nytt kraftverk och en ny damm som förändrade förhållandena i forsen helt och hållet. Enligt Vainio var bygget inte särskilt lyckat eftersom man inte kunde bygga en fiskväg där då.

- Nu pågår det en treårig forskning av vandringsfiskar och efter det kan myndigheterna bestämma om man ska bygga fiskvägen eller inte.

Enligt visionen återstår minst en fiskväg till med forsrestaurering och så hoppas fiskeriplaneraren att öringen är tillbaka som på 1960-talet.

- Vi hoppas att det sker inom tio år, säger Sampo Vainio.