Hoppa till huvudinnehåll

Historiskt ras i Sveriges ekonomi, men ändå lindrigare än i övriga Europa – och kronan är starkare än på länge

Biltillverkning i Volvofabriken i Göteborg.
Sveriges ekonomi är starkt beroende av exportindustrin, bland annat av biltillverkningen. På bilden Volvofabriken i Torslanda i Göteborg. Biltillverkning i Volvofabriken i Göteborg. Bild: EPA-EFE/All Over Press Volvo,Sverige,ekonomi,fabrik,industri

Sveriges ekonomi krympte med 8,6 procent andra kvartalet 2020, visar de färska BNP-siffrorna. Det är ett kraftigt ras, men ändå mindre än för andra europeiska ekonomier. Flera prognoser säger att Norden och Sverige kan klara coronakrisen bättre ekonomiskt än många andra.

Med årets andra kvartal bakom oss ser många länder nu de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen tydligt, med BNP-ras i tvåsiffrigt hos både Spanien, Frankrike och Tyskland.

BNP-raset i Sverige är 8,6 procent, enligt färska siffror i dag, när andra kvartalet jämförs med första kvartalet i år.

Jämfört med andra kvartalet 2019 är minskningen 8,2 procent. Nedgången beror främst på fallande export, men också minskad hushållskonsumtion.

Minskningen är historiskt stor

Ändå har det i sommar funnits tecken på att den svenska ekonomin vaknar till liv igen efter en svår vår.

I Sverige är kronan starkare än på länge, bostadspriserna har börjat stiga till samma nivå som före krisen, och både hushåll och företag har en något mer optimistisk syn på ekonomin än vad de hade i våras.

Både konjunkturbarometern i juli och Riksbankens företagssamtal i juni pekar på att förväntningarna på framtiden blivit mindre pessimistiska under sommaren än de var under våren i Sverige.

Att Sverige haft mindre restriktioner har vi kunnat se när vi jämfört korttransaktionsdata mellan de nordiska länderna

BNP-minskningen är något större än bankernas prognoser, som talade för en minskning på 7–8,5 procent.

– Det är ett historiskt tapp, något liknande sågs inte ens under finanskrisen, säger Pernilla Johansson, analytiker på Swedbank.

– När man jämför Sverige med andra länder ska man inte glömma att det är ett kraftigt fall, säger Robert Bergqvist på SEB. Men vår bedömning är att Sverige kommer att falla något mindre än vad vi har sett i andra liknande ekonomier.

Danmark och Norge kan också klara sig bättre

Det finns tecken på att också andra nordiska länder klarar coronakrisen en aning bättre än övriga Europa, ekonomiskt sett.

Enligt en undersökning som Reuters gjort bland ekonomer kommer ekonomin i Sverige, Norge och Danmark visserligen att drabbas hårt av coronakrisen, men också återhämta sig snabbt.

I juli rapporterade den brittiska analysfirman Capital Economics att de nordiska länderna kommer att ha en lindrigare recession än resten av Europa, delvis på grund av mildare lockdownåtgärder som inte tog kål på konsumtionen på samma sätt.

– Att Sverige haft mindre restriktioner har vi kunnat se när vi jämfört korttransaktionsdata mellan de nordiska länderna. De föll inte riktigt lika mycket i Sverige, säger Swedbanks Pernilla Johansson.

Rapporten från Capital Economics pekar dessutom på att skolorna varit öppna i Sverige, vilket innebär att fler föräldrar kunnat göra en mer normal arbetsinsats.

Turister i Stockholm utanför kungliga slottet.
Gatorna i centrala Stockholm, som normalt brukar fyllas av turister på somrarna, är betydligt tommare i år. Turister i Stockholm utanför kungliga slottet. turister,Sverige,Stockholm

Torbjörn Isaksson på Nordea är mer försiktig med att peka ut Sveriges coronahantering som en orsak till att den svenska ekonomin kan drabbas aningen lindringare.

– Sverige har också haft restriktioner, säger han och understryker att också den svenska ekonomin därför drabbats.

Turistbranschen blöder. Kultur- och evenemangsbranschen drabbas hårt av folksamlingsgränsen på max 50 personer. Och restaurangbranschen som led stora förluster redan i våras oroas nu av att svenskarna uppmanas jobba hemifrån ända till årets slut vilket betyder att lunchintäkter fortsätter gå förlorade.

Svenska kronan stark på grund av svag dollar och nollränta

Att den svenska kronan är stark just nu har också förklarats med de svenska mildare restriktionerna. Analytikerna som Svenska Yle talat med ser ändå snarare att andra faktorer än just virushanteringen är mer avgörande för valutafrågan.

– Jag kan inte riktigt se att det är skälet att kronan är så stark, utan det handlar om att vi har en dollarsvaghet som stärker kronan och andra valutor. Men också att Riksbanken har valt att inte gå tillbaka till minusränta och att tröskeln att göra det anses hög tror jag är viktigt, säger Robert Bergqvist på SEB.

Bättre utgångsläge, men industriexporten stort orosmoment

För ekonomin överlag är den ekonomiska strukturen och utgångsläget mer avgörande än virushanteringen, menar analytikerna.

Sverige hade ett bra utgångsläge när coronakrisen slog till, med låg statsskuld och EU:s högsta sysselsättningsgrad. Sverige är en av få stora ekonomier vars BNP växte under årets första kvartal. Och Sverige är liksom de andra nordiska länderna inte lika ekonomiskt beroende av turismen som många länder i Sydeuropa är.

Hur Sverige påverkas beror till stor del på vår exportindustri, mycket ligger på vad som händer i andra länder

De svenska orosmomenten är i stället de samma som i Finland, nämligen att ekonomin är starkt beroende av industriexport och då innebär läget i världsekonomin just nu en stor osäkerhetsfaktor. Där drabbas till exempel Danmark mindre, med en export av främst livsmedel och läkemedel.

– Hur Sverige påverkas beror till stor del på vår exportindustri, och den beror väldigt mycket på hur utdragen den här krisen blir och hur omvärldens efterfrågan utvecklas, säger Pernilla Johansson.

– Man börjar se vissa vändningar för exporten, en viss orderingång. Samtidigt vet vi att smittspridningen i vissa delar av världen ökar igen och det finns risk för ytterligare restriktioner. Så mycket ligger ju på vad som händer i andra länder.

Två tydliga exempel på hur Sveriges ekonomi drabbats av också andra länders restriktioner är börsnedgången för H&M och Volvo.

Vaateketjun myyjä sulkee liikkeen ovea.
Vaateketjun myyjä sulkee liikkeen ovea. Bild: Henrietta Hassinen / Yle klädaffärer,textil- och konfektionsindustri,Iso Omena,Esbo,försäljare,försäljare,handel,handelscentra,konsumtion,Shoppning av kläder,H&M

Den svenska detaljhandeln har inte drabbats lika hårt som exporten. Robert Bergqvist på SEB ser att svenskarnas näthandel är en förklaring.

– Vissa länder har bättre förutsättningar att gå över till en digital ekonomi snabbare, och det här gör att fallet blir något mindre än vad man kunde befara

Dagligvaruhandeln i Sverige har till och med vuxit under coronakrisen när svenskarna köpt mer mat hem. Hemelektronik och inköp för renovering- och hemmafix har också gått bra, medan försäljningen av skor och kläder sjunkit.

Permitteringsstöd sänkte arbetslösheten

Något som inte ska underskattas för de ekonomiska konsekvenserna är att stödåtgärderna i Sverige och Norden överlag varit stora.

– Den ekonomiska politiken i både Sverige, Norden och världen är expansiv med mycket stödåtgärder och stimulanser på ett sätt vi aldrig sett tidigare, säger Nordeas Torbjörn Isaksson.

– Det talar för att den globala ekonomin också kommer att återhämta sig, menar han.

Många höjer nu rösterna för att krisåtgärderna måste förlängas i höst.

– Vissa företag börjar komma igång och det är bra, men samtidigt är många företag fortsatt hårt drabbade. Vi vill inte se att fler går i konkurs under hösten för att man inte kunde få hjälp, säger Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv i en intervju för TT och syftar framför allt på omställningsstödet.

Sveriges krisåtgärder i våras uppgick i historiska 245 miljarder kronor, varav 95 miljarder gick till permitteringsstöd till företag: de kunde då låta anställda gå ner i arbetstid tillfälligt så att staten stod för en stor del av lönekostnaden. Det här anses kraftigt ha minskat på uppsägningarna i Sverige under våren och sommaren.

Arbetslösheten i Sverige ligger nu på 9,2 procent.

Vi måste vänta ett år, troligen två innan vi kan dra några mer långtgående slutsatser

Nu väntar Sverige, liksom resten av världen, på att se vad hösten för med sig.

– Det är alldeles för tidigt att utvärdera strategier vad gäller hur man bekämpar viruset och dess ekonomiska konsekvenser. Vi måste vänta ett år, troligen två innan vi kan dra några mer långtgående slutsatser om det, säger Torbjörn Isaksson.

Artikeln uppdaterad 10.50 med de färska BNP-siffrorna.