Hoppa till huvudinnehåll

Alla har inte samma utgångsläge - stor variation i förstaklassares kunskaper

Pojke gör uppgifter i skolan
Flera faktorer påverkar förstaklassares utgångsläge. Pojke gör uppgifter i skolan Bild: Mostphotos undervisning,grundskolan,grundskolans lågstadium,lågstadiet,skolelever,elev,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barn i skolåldern,skolor,teckning (konstnärligt skapande),klassrum,klassrumsarbete,läxor

Det finns stora skillnader mellan förstaklassares utgångsläge vid skolstarten visar en undersökning av nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Bland annat föräldrarnas utbildning, läsintresse och hemspråk påverkar elevernas utgångsläge.

"Tryck på den bild där det finns ett tuggben färre än vad hunden har" och "Flytta rätt tal upp till näst i kön". Genom diverse uppgifter undersökte NCU barnens kunskaper i modersmål och litteratur samt matematik.

Resultatet visar att de svagare eleverna till exempel hade svårigheter med att känna igen siffror. De elever som presterade bäst kunde å sin sida läsa och förstå hela berättelser samt räkna obehindrat mellan 0–100.

Det lägsta poängtalet landade på 52 och det högsta 1 021 poäng. Här är det ändå värt att notera att det fanns få elever i båda ändarna av spektret. 95 procent av eleverna landade på mellan 300 och 700 poäng.

Det fanns ingen märkbar skillnad mellan de finskspråkiga och de svenskspråkiga skolorna när det gäller förstaklassarnas kunskaper. Inte heller mellan könen fanns det någon stor skillnad, men flickor presterade i medeltal en aning bättre än pojkarna. Undersökningen noterar att pojkarna både hade det bästa och det svagaste utgångsläget.

Hemspråket påverkar resultatet

Man hittade däremot en tydlig skillnad i utgångsläget mellan de elever som följde lärokursen för svenska och finska som modersmål, jämfört med de elever som läste finska eller svenska som andraspråk (S2 eller SV2). De hade ungefär 80 poäng mindre än de elever som hade svenska eller finska som modersmål.

Om man riktar fokus mot inlärningssvårigheter ser man att de barn som hade inlärningssvårigheter i den närmaste släkten hade ett sämre utgångsläge än de som inte hade det.

I vilken ålder man börjar skolan spelar också roll. De barn som var födda i början av året hade ett bättre utgångsläge än de som var födda i slutet av året.

Programmering gynnar mattekunskaper

Barnens fritidsintressen visade sig också spela in i resultatet. Man kunde se att de barn som läste eller till exempel lyssnade på ljudböcker på fritiden fick bättre resultat i modersmål och litteratur, och också i matematik. Deras poäng i kategorin modersmål och litteratur var 70 poäng högre.

Även programmering, videoinspelning och bildbehandling hade positiva effekter på barnens utgångsläge i matematik.

Pappans universitetsutbildning mindre relevant i svenska skolor

I studien framkommer det att förstaklassare med högutbildade vårdnadshavare klarar sig bättre i både modersmål och matematik. Det står också klart att eleverna med högutbildade vårdnadshavare läste mera än lågutbildade vårdnadshavares barn.

Lite mer än hälften av de svenska vårdnadshavarna lät bli att svara på enkäten, men baserat på de som svarat ser de svenska skolornas resultat ut att överensstämma med de nationella siffrorna.

Ifall båda vårdnadshavarna med barn i svenska skolor hade universitetsutbildning sysslade 74 procent av barnen med att läsa eller lyssna på ljudböcker på sin fritid. Motsvarande siffra var lägre då båda vårdnadshavarnas högsta utbildning var grundskola eller yrkesutbildning. Då läste 46 procent av barnen hemma.

En iakttagelse som gjordes var att pappans universitetsutbildning inte gjorde att förstaklassarnas utgångsläge bättre de svenska skolorna. I de finska skolorna var barnens utgångsläge i medeltal bäst då endera båda föräldrarna eller pappan hade universitetsutbildning.

När man tittar på de svenska skolor är barnens utgångsläge i medeltal bäst när båda vårdnadshavarnas högsta utbildning är gymnasium eller yrkeshögskola eller mamman har dessutom universitetsutbildning.

Nationella centret för utbildningsutvärdering utförde undersökningen i månadsskiftet av augusti och september 2018. Totalt 7 770 elever ingick i undersökningen, 11 procent hade börjat i en svenskspråkig skola.

Den här inledande mätningen är den första delen i en longitudinell utvärdering av läroresultat i den grundläggande utbildningen. Elevernas kunskaper och färdigheter utvärderas i årskurs tre, sex och nio under perioden 2020–2027.

Läs också