Hoppa till huvudinnehåll

Kol dammar i Koverhar vid torrt och blåsigt väder - hamnoperatören minimerar dammet med vätska

Antracit lastas i Koverhar hamn i Hangö.
Rauanheimo hanterar till största delen sådan antracit som är mellan 30 och 80 millimeter i diameter, och den dammar inte, enligt bolaget. Antracit lastas i Koverhar hamn i Hangö. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,kol,Antracit,Koverhar

I Lappvik i Hangö har invånare i sommar klagat på att det finns damm i området kring hamnen i Koverhar. Damm kan uppstå när kol hanteras i hamnen. Hamnoperatören Rauanheimo försäkrar att företaget gör allt det kan för att bli av med problemet.

Damm har setts i och kring Koverhar hamn.

Invånare har kontaktat Yle Västnyland om dammet och också på sociala medier har det skrivits om saken.

Vid hamnoperatören Rauanheimo är verkställande direktör Joakim Laxåback medveten om problemet.

Företaget hanterar antracit, koks, virke och skrot i Koverhar. Antracit är ett ovanligt hårt fossilt kol som används bland annat inom stålindustrin.

Joakim Laxåback.
Företaget har vidtagit en hel del åtgärder för att minimera det här dammproblemet, säger verkställande direktör Joakim Laxåback. Joakim Laxåback. Bild: Marica Hildén / Yle Hangö,Västnyland,joakim laxåback

Torrt väder och kraftiga vindar kan leda till dammproblem

I fall vädret är väldigt torrt finns det risk för att kolet dammar, förklarar Laxåback.

– Vi har gjort en hel del åtgärder för att minimera det här dammproblemet och investerat i utrustning för att väta godset och stråken där maskinerna kör och områdena där maskinerna arbetar. Men tyvärr har det under vissa torra dagar då det har varit hårda vindar funnits risk för att en del damm har förts vidare ut i närliggande områden.

Finfördelad kol började hanteras nyligen

Rauanheimo hanterar till största delen sådan antracit som är mellan 30 och 80 millimeter i diameter, berättar Laxåback.

– Det dammar inte alls. Men vissa partier har bestått av finare fraktioner från 0-30 millimeter, och det är här som det i vissa fall kan vara problem.

Det var inte förrän i maj-juni som företaget Rauanheimo började hantera den här mer finfördelade kolen.

Melass binder upp dammet

Företaget har testat en melassblandning som har visat sig vara väldigt effektiv genom att den binder upp dammet, berättar Joakim Laxåback.

Melass är en mörk­brun, tjock vätska som erhålls som biprodukt vid socker­tillverkning.

– Vi håller på och vidareutvecklar, så att vi skulle få en effektiv spridning av den här melassblandningen på de områden där maskinerna verkar.

Det är ju inte bra om man andas in stora mängder koldamm, säger Laxåback.

– Men de här mindre mängderna är inte farliga för varken naturen eller människan.

– Nog försöker vi jobba på det så att vi får det under kontroll så snart som möjligt.

Kran som lastar antracit i Koverhar hamn.
Läget på världsmarknaden gör att Rauanheimo bara har hanterat ungefär hälften av den förväntade kolvolymen. Kran som lastar antracit i Koverhar hamn. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Koverhar,Rauanheimo

Kolvolymerna bara hälften av vad hamnoperatören hade räknat med

Operativt har det gått väldigt bra för Rauanheimo sedan företaget etablerade sig i Koverhar hösten 2019. Men läget på världsmarknaden gör att kol inte har gått åt som väntat, enligt Laxåback.

Bolaget har hanterat bara ungefär hälften av den volym kol som bolaget hade räknat med.

Koronakrisen har naturligtvis inverkat, säger Laxåback.

– När man körde ner bilindustrin i Europa i april och maj, så har det naturligtvis inverkat på stålproduktionen i Europa och det är en delorsak till det marknadsläge vi har fortfarande i dag.

– Det är en långsiktig verksamhet, så svackorna måste man bara lära sig att leva med.

Energivirke importeras

- Det som är positivt är att vi har lyckats utveckla en importtrafik av energivirke som kommer in regelbundet, säger Laxåback.

Energivirket kommer från Tyskland.

– Så har vi också skrot som vi lastar ut från finska marknaden.

Nyanställningar på sikt?

I och med att verksamheten inte har gått så bra som planerat, har Rauanheimo inte kunnat nyanställa, vilket var planerna för november och december i fjol.

Sedan etableringen har ungefär tio personer arbetat för Rauanheimo i Koverhar.

– På sikt ser vi nog att vi kommer att behöva mera folk. Det beror förstås helt på hur trafiken utvecklas.

Vad har Rauanheimo för planer på sikt för verksamheten i Koverhar?

– Nog är det en konkurrenskraftig hamn med bra läge både gällande landtransporter och sjötransporter. Så nog ser vi att det finns möjligheter att vidareutveckla trafiken via Koverhar. Stora områden att lagra gods är en väldigt positiv sak gällande Koverhar.

Målsättningen är inte att bara satsa på transittrafik, utan nog söker vi aktivt laster från den inhemska marknaden också, säger Joakim Laxåback.

Det operativa arbetet i Koverhar hamn sköts av Rauanheimos systerbolag Adolf Lahti Yxpila. Laxåback är verkställande direktör också för det bolaget.