Hoppa till huvudinnehåll

Teknologiindustrin i Finland spår svår höst

Teknologi
Coronakrisen sprider sig från stora teknologiföretag till mindre. Teknologi Bild: Steve Allen/ Brand X Pictures. teknologiindustrin

Uppsägningar, permitteringar och krympande produktionsvolymer. Så ser hösten ut inom teknologiindustrin i Finland. Coronakrisen drabbar branschen med fördröjning.

Europas ekonomi håller på att återhämta sig efter nedstängningen under coronakrisen, men i Finland håller krisen först på att slå till mot industrin.

Offertförfrågningarna minskar och orderböckerna gapar tomma i många företag. En del har redan inlett förhandlingar om sin förestående konkurs.

Det framgår av Teknologiindustrins senaste medlemsenkät.

Det är ändå klart att de värsta farhågorna inte har besannats när det gäller Finland. Ekonomin har inte dykt på samma sätt som i USA eller EU som helhet.

Men den gryende tillväxten efter störtdykningen i USA och EU har inte ännu lett till beställningar från teknologiindustrin i Finland. Branschens export har minskat med 19 procent.

För tillfället minskar industriproduktionen hela tiden. Där ligger de värsta problemen ännu framför oss, medan läget ser ut att ljusna inom teknologibranschens export av tjänster.

Spridningen mellan de olika bolagen inom teknologiindustrin är ändå stor. Samtidigt som en del bolag står inför konkurs i början av hösten finns det andra som inte märkt av coronakrisen alls.

Situationen kan variera mycket inom samma bransch. Allt beror exakt på hurdana produkter bolaget säljer, vart exporten går och hur kundernas ekonomi ser ut.

Problemen ser ändå ut att drabba de stora bolagen först. Därifrån sprids de småningom till underleverantörerna.

Mest har läget försämrats inom maskin- och metallindustrin där beställningarna har minskat med en fjärdedel sedan början av året.

Läget påverkar också sysselsättningen.

En tredjedel av bolagen inom teknologiindustrin meddelar att de har sagt upp personal. Ungefär lika många planerar att göra det.

Om ekonomin dessutom drabbas av en andra våg av coronaepidemin blir läget betydligt värre.

Oklart om lönerna kan stiga i februari

Teknologiindustrins arbetsmarknadsdirektör Minna Helle säger att Finlands kostnadskonkurrenskraft igen har försämrats på grund av coronakrisen.

- Det beror på vårt styva lönesystem som inte är tillräckligt flexibelt i en krissituation så som i många konkurrentländer. De avtalade löneförhöjningarna är helt enkelt för stora i den nuvarande situationen.

Hon är ändå glad över att teknologiindustrins kollektivavtal erbjuder företagen möjlighet att sluta lokala avtal om löneförhöjningar.

- Men vi vet ännu inte om det kommer att fungera i praktiken i en sådan här krissituation. Tidigare har lokala avtal nästan alltid lett till större lönehöjningar än i kollektivavtalet.

Teknologiateollisuuden työmarkkinajohtaja Minna Helle
Minna Helle hoppas att de anställda i de företag där det krävs kan avstå från den avtalade höjningen på två procent. Teknologiateollisuuden työmarkkinajohtaja Minna Helle Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Minna Helle

- Situationen är ju inte likadan i alla företag. Det finns företag som fortfarande är i bra skick, men många företag är i en krissituation just nu.

I värsta fall kan det bli aktuellt att riva upp hela det nuvarande löneavtalet. En stor risk är om ekonomin drabbas svårt av till exempel en andra våg av coronasmitta.

- Om det behövs måste man också kunna prata om att öppna det kollektivavtal som vi har nu. Men det är inte någonting vi har fattat några beslut om i detta skede. Vi hoppas förstås att vi inte ska få en svår andra coronavåg, men det är någonting vi inte kan veta.

- Läget ser inte bra ut just nu. Jag hoppas att den möjlighet till lokala avtal som finns inskriven i vårt kollektivavtal räcker till. Men vi måste bara vänta och se vad som händer både ute i världen och i Finland, säger Minna Helle.

Oberoende av hur coronaepidemin utvecklas hoppas Minna Helle att regeringen snart ska fatta beslut som främjar sysselsättningen.

- Tills vidare har regeringen inte fattat några effektiva beslut under sitt år vid makten. Vi hoppas på en gradering av det inkomstrelaterade arbetsmarknadsstödet så att det sjunker i takt med att arbetslösheten drar ut på tiden.

- Vi vill främja lokala avtal och vi vill ha ändringar i arbetslagstiftningen som uppmuntrar arbetsgivarna att erbjuda arbete. Det skulle till exempel vara bra om arbetsgivare inte skulle behöva någon juridisk motivering för att få skriva tidsbundna arbetsavtal, säger Minna Helle.