Hoppa till huvudinnehåll

NHL-kolumnen: Carolina och Toronto bjuder på bästa möjliga underhållning – bara att hoppas på att även Leafs tar sig vidare

Auston Matthews och Mitchell Marner plus Anders Nordenswans kolumnbild.
Toronto Maple Leafs med Auston Matthews i spetsen kämpar ännu om avancemang. Auston Matthews och Mitchell Marner plus Anders Nordenswans kolumnbild. Bild: Icon Sportswire /AOP Toronto Maple Leafs,Yle Sporten,Auston Matthews

Sebastian Aho, Teuvo Teräväinen, Sami Vatanen och de övriga Hurricanes-spelarna stormade igenom play in-omgången på ett sätt som fick analytiker, fans och till och med motståndarna att applådera. Toronto Maple Leafs är ett annat lag som i kvalomgången bjuder på fulla underhållningspoäng. Förhoppningsvis räcker det för att gå vidare.

New York-lagen tycks verkligen passa Rod Brind’Amours Carolina Hurricanes vad gäller playoffhockey. I fjol blev Islanders svepta i divisionsfinalen av ”Canes” med 4–0 och nu var det Rangers tur att inte veta vad som blåste över dem innan kvalomgången var över.

3–0-segern i en matchserie, där det mesta på förhand handlade om otroligt uppsnackade Rangers-duon Artemin Panarin och Mika Zibanejad, var en veritabel uppvisning på många olika plan.

Hurricanes var bättre på all typ av hockey

Briljanta insatser av några individer tar lätt över och suger åt sig all uppmärksamhet, men det som ändå imponerade mest av allt var hur helgjutet Carolina spelade.

Rangers försökte slå Carolina med tre olika spelkoncept – ett för varje match – men Hurricanes var bättre på all typ av hockey.

Carolina Hurricanes spelare firar.
Carolina vann de två sista drabbningarna mot New York Rangers med klara siffror. Carolina Hurricanes spelare firar. Bild: AFP / Lehtikuva Carolina Hurricanes,Sebastian Aho,Teuvo Teräväinen

I seriens inledande drabbning hade coachen David Quinn helt logiskt förberett sitt lag att använda samma recept som i grundserien där Rangers vann samtliga fyra möten mot Hurricanes. Man litade på giftiga kontringar mot ett Carolina som älskar att hålla i pucken och skjuta.

Carolina visade upp många sidor

Den här gången var Sebastian Aho och hans mannar ändå inte lika ineffektiva som i grundserien. Paradkedjan nätade redan i det första bytet och det blev något som satte sin prägel på hela matchen. Carolina ledde från start till slut och behövde inte satsa allt framåt.

I den andra matchen försökte Rangers utmana Hurricanes i konsten att spela ishockey med hyperhögt tempo över hela isen. Att slå Carolina i det spelet är utmanande och trots att matchen stod 1–1 efter första perioden så såg Carolina hela tiden mer bekväma ut med att köra för fullt.

Det gick också undan när Carolina avgjorde matchen på en en dryg minut i början av period två. Pucken rör sig snabbare än den snabbaste spelaren och det fick Rangers-backarna och den abdikerande Kung Henrik mellan stolparna uppleva.

Rangers-gubbarna såg ut som saltstatyer.

Carolina Hurricanes Sebastian Aho skjuter i väg ett skott mot Henrik Lundqvist.
Henrik Lundqvist hade det tufft mellan stolparna mot Sebastian Aho och gänget. Carolina Hurricanes Sebastian Aho skjuter i väg ett skott mot Henrik Lundqvist. Bild: AFP / Lehtikuva Henrik Lundqvist,Sebastian Aho,New York Rangers,Carolina Hurricanes

I den tredje matchen var det Rangers som tog över puckinnehavet och spelet rullade i långa sekvenser på nedanför Carolinas blåa linje. Rangers tog också ledningen och kunde ha gjort fler mål om inte James Reimer i "Canes" bur storspelat i två perioder.

I den tredje perioden tog ändå bensinen slut i New York-lagets tank, medan Carolina satte gasen i botten och åkte vidare till det egentliga slutspelet.

Det var helt enkelt en mäktig insats av laget som både är en pålitlig fyra cylinders maskin och en trollerilåda full med specialeffekter.

Paradkedjan har taket någonstans i skyarna

Inne i Carolinas lagmotor finns nämligen en riktig turboknapp. Förstakedjan med Teuvo Teräväinen, Andrej Svetjnikov och dirigenten Sebastian Aho var fullständigt briljant i serien mot Rangers. Trion gjorde den avgörande skillnaden med sju mål och femton poäng på tre matcher.

Kedjans spel lever upp till virvelvindloggan på tröjbröstet – det går undan och gör stor skada. Redan under Svetjnikovs rookiesäsong 2018/19 spelade killarna tillsammans under en stor del av året och visade också i slutspelet huggtänderna när Hurricanes gick till konferensfinal.

Om det fanns en svaghet i trion så var det en viss fysisk lättvikt. Trots att samspelet och speltempot kompenserade för mycket, så kunde kedjan ibland hamna lite utanför händelsernas centrum mot riktigt tungt försvarsspel. Det är ändå något som har förpassats till historien.

Kedjans snart 26-årige senior Teuvo Teräväinen dominerar inte med sin fysik, men de två övriga medlemmarnas styrkeegenskaper växer nästan i ögonen. Den 23-årige Aho börjar bli en liknande spelare som Sidney Crosby, han är svår att rubba i närkamper och kan tackla.

Sebastian Aho och Andrej Svetjnikov.
Carolinas förstakedja var i form då säsongen återupptogs. Sebastian Aho och Andrej Svetjnikov. Bild: AFP / Lehtikuva Sebastian Aho,Andrej Svetjnikov

På fysikfronten är det nog ändå kedjans junior som är den kommande murbräckan. Nästan 190 cm långa Svetjnikov fyllde i våras 20 år och är först på väg att fylla sina ståtliga ramar. Han storgillar dessutom fränt tacklingsspel och kompletterar finländarnas egenskaper närmast perfekt.

Alla tre har också lätt för att leverera poäng. Teräväinen är den som nästan alltid föredrar att passa, medan både Aho och Svetjnikov hungrar efter att tända den röda lampan. Svetjnikov har dessutom en skotteknik som inte lämnar mycket att önska. Och han har tiden på sin sida.

Där har vi det allra bästa med kedjan – det ser ut som att den kommer att spela ihop länge och bara bli bättre och bättre. Allt pekar på att trion kommer att tillhöra ligans bästa i många år framöver. Nästa vecka erbjuds följande chans att avgöra – och underhålla.

Hoppas förresten att någon hittar på ett bra smeknamn till trion – och gärna utan associationer till gångna tider.

Toronto Maple Leafs ryggrad klarade första testet

Vänner av välsmord ishockey får alltså njuta av Carolina Hurricanes i åtminstone en matchserie till. Hur det går för ett annat lag som bjuder på fart och farliga händelser är i skrivande stund fortfarande högst oklart.

Gänget som det handlar om är såklart Torontos hockeyversion av ”Fast and Furious”.

Matchserien mellan Toronto Maple Leafs och Columbus Blue Jackets har, trots att det bara gjordes fem mål i de två första matcherna, levererat grymma adrenalinkickar. En orsak till frenesin i spelet är kanske just att målen inte trillat in på löpande band. Luften formligen dallrar av intensitet.

Här är det två helt olika lag som båda gör sitt bästa för att spela enligt sitt eget spelkoncept: Toronto anfaller med gaspedalen i botten och Columbus låter sin fysiska närvaro och beslutsamhet kännas över hela isen.

Joonas Korpisalo i farten mellan stolparna.
Joonas Korpisalo i farten mellan stolparna. Joonas Korpisalo i farten mellan stolparna. Bild: AFP / Lehtikuva Toronto Maple Leafs,Columbus Blue Jackets,Joonas Korpisalo

Egentligen var det bästa som kunde hända att det tog nästan fem perioder för Toronto att göra sitt första mål i serien. Nollan i målprotokollet satte nämligen Leafs stjärngardes ödmjukhet på prov. Ryggraden bröts inte ens av Joonas Korpisalos magiska ingripanden.

Mina tummar hålls uppe för Toronto i matchserien mot Columbus

Det är inte ovanligt att högstatusspelare i sådana lägen börjar ta ut sin frustration på fel sätt och visa ett demoraliserande missnöje. Inte nu. Stjärncentrarna Matthews och Tavares var bleka och sammanbitna, men hölls fokuserade – och visst var det ledarduon som till sist levererade.

Auston Matthews 1–0, John Tavares 2–0.

Slutspelet behöver Leafs

Jag medger öppet att mina tummar hålls uppe för Toronto i matchserien mot Columbus. Inte för att jag skulle ha något emot Columbus – nej, tvärtom. Blue Jackets spelsätt mot en på individnivå skickligare motståndare för tankarna till laget som spelar med ett lejon på bröstet.

Men Leafs är ändå Leafs. Toronto kallas som bekant för ishockeyvärldens huvudstad och Maple Leafs är hockeyns version av Real Madrid, Barcelona eller Manchester United – en intressemagnet som väcker stora känslor.

Då östra konferensens playoff dessutom spelas i Toronto så blir stämningen på ett helt annat sätt laddad med Leafs i showen. Även utan publik är det helt säkert att metropolen Toronto och de mäktiga mediehusen elektrifieras om Leafs vädrar framgång.

Hela slutspelet avgörs i Kanada och trots att alla slutspelslag har stark kanadensisk representation, så blir det ändå något extra när ett lag från hockeyns hjärta gör ett långt slutspel. Det blir helt enkelt mer tryck. Speciellt om man inte brinner för att försöka tvångsmata USA med hockey.

Den som gäspar när Leafs spelar ska helt enkelt inte se på ishockey

Och allra mest tryck blir det garanterat om Leafs, som inte vunnit Stanley Cup sedan 1967, hänger med möjligast länge.

Anfallsspel är kul att se

Det är ändå inte bara slutspelets sug och hockeyns välmående som gör att undertecknad håller tummarna för Toronto mot Columbus. Det allra viktigaste är hur kul det är att se när så gott som varje byte bjuder på målchanser.

Torontos tre första kedjor anfaller med grym fart och skicklighet och hungrar efter avslut. Och när pucken släpps, så blir det direkt farligt i den egna ändan. Den som gäspar när Leafs spelar om att vinna eller försvinna i lagets hemstad ska helt enkelt inte se på ishockey.

John Tavares.
John Tavares har gjort ett mål hittills i slutspelet mot Columbus. John Tavares. Bild: AFP / Lehtikuva John Tavares,Toronto Maple Leafs

Dessutom verkar det utifrån de två första matcherna som att truppens alla medlemmar börjar ha en någorlunda likartad uppfattning om vad lagförsvar innebär. Kanske de traumatiska slutspelsförlusterna mot Boston har fört med sig en djupare förståelse för hur framgång stavas?

Så finns det såklart en helt egen spänning i att följa lagets centerstjärnor, Auston Matthews och John Tavares. Båda har grym press på sig att lyckas. Matthews är spelaren som ska leda Leafs i ett årtionde framöver, medan Tavares är Ontario-killen som blev ett Leafs-fan redan i vaggan.

Det blir helt enkelt en större hockeyfest om Toronto gör seriens sista segermål.

Mer om slutspelet blir det i Yle Sportens NHL-podd! Följande avsnitt publiceras på tisdag 11 augusti kl. 15. Lyssna på senaste avsnittet här!

Tack för att du läste.

Källor: hockey-reference.com, hockeydb.com, nhl.com

Läs också