Hoppa till huvudinnehåll

Fåglarna drabbas av tidiga vårar - ännu vet vi inte vilka följderna blir

Talitiainen lentää
Fåglarna har reagerat på att vårarna kommer tidigare. Talitiainen lentää Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle talgoxe,fåglar

Fåglarna reagerar på tidigare vårar. En ny studie från Helsingfors universitet som omfattade 73 fågelarter visar att fåglar i Finland börjat häcka tidigare under de senaste 40 åren.

Nästan var tredje undersökt art häckar också under en kortare tid nu jämfört med på 1970-talet.

Med kortare häckningstid avses här tiden mellan det att de första individerna av en art börjar häcka till det att de sista individerna har häckat.

Det betyder alltså inte att enskilda fåglar skulle ha fått mera bråttom med sin häckning.

De som övervintrar nära vet när våren kommer

Den förkortade häckningstiden var tydligast hos övervintrande fåglar och arter som flyttar kortare sträckor på vintern.

Forskarna tror att förändringarna i häckningstiden kan leda till att ännu fler fågelungar behöver mättas tidigt under häckningssäsongen. Det är också de tidigt häckande fåglarna som tidigarelagt sin häckning mest.

- I medeltal handlar det om ungefär fyra till sex dagar tidigare och en ungefär två dagar kortare häckningstid. Så det låter inte som så hemskt mycket, men den här variationen är enormt stor mellan olika arter, säger Hällfors.

Det finns fågelarter som tidigarelägger sin häckning med upp till tio dagar och sådana som inte alls tidigarelägger utan snarare häckar senare. I Finland häckar regelbundet 248 fågelarter, enligt Miljöministeriets uppgifter från 2015.

Linnunpesässä sinertäviä mustarastaan munia
Ägg i koltrastbo. Linnunpesässä sinertäviä mustarastaan munia Bild: Yle / Rasmus Tåg Loimaa,koltrast,ägg,fågelbon

Klimatet har förändrats väldigt mycket under de senaste årtiondena och det har lett till att flera fågelarter nuförtiden anländer tidigare till Finland för att det är varmare.

- Det finns hundratals andra studier världen över som visar att djur förökar sig tidigare och växter blommar tidigare för att våren helt enkelt anländer tidigare, säger Hällfors.

Hur det hänger ihop med populationsstorleken vet forskarna inte ännu. Om populationerna samtidigt hålls lika stora eller blir större, kan det hända att det finns fler fåglar samtidigt på samma plats som tävlar om samma föda. Det här eftersom flera ägg kläcks under en kortare tid.

Vilka effekterna på lång sikt blir måste ännu studeras mera i detalj.

I otakt med maten

De arter som kommer längre ifrån, från tropikerna, riskerar att inte tajma sin ankomst till den så kallade insekttoppen, när det finns mest mat för deras ungar. Det kan påverka populationen.

- Det svåra är att vi inte har data på de andra artgrupperna som fåglarna är beroende av. Det är svårt att göra studier där man kopplar ihop så kallade trofiska nivåer, säger Hällfors.

Med “trofiska nivåer” avses näringsförhållanden. Det är svårt att veta hur klimatförändringen inverkar på de insekter som fåglarna behöver till mat.

Om fåglarna behöver mata sina ungar med larver går det illa, ifall larverna redan hunnit utvecklas till fjärilar när häckningen börjar.

Stora svartmesungar i en holk.
Svartmesungar i sitt bo. Stora svartmesungar i en holk. Bild: Risto Salovaara svartmes,fågelbon,fågelholkar

En del reagerar på värme, andra på ljus

Många arter använder också ljusförhållanden för att känna av var i säsongen vi befinner oss. Alla reagerar inte lika starkt på temperaturförhöjningen och då kan det leda till att olika arter som annars skulle förekomma under samma tid använder olika så kallade vinkar.

Växthusgaser påverkar som bekant temperaturen, men inte ljustillgången. Om en art använder sig av ljus som inte förändras och en annan använder sig av temperatur som förändras, så kan det hända att de missar varandra.

Systemen för hur arter läser av sin miljö för att kunna anpassa och sätta igång sina viktiga livsskeden är väldigt komplexa.

Det är verkligen en fråga om liv och död om de lyckas föröka sig eller själva överleva.

Vi följer med fåglarnas liv

Makroundersökningen baserar sig på det material som fågelentusiaster samlat in under mer än fyrtio år.

Sammanlagt är det närmare fyra miljoner ringmärkningar som lämnats in till Naturhistoriska centralmuseet Luomus som upprätthåller Ringmärkningsbyrån.

Studien är baserad på över 820 000 ringmärkningar mellan 1975 och 2017 och ur det materialet valdes resultaten för enskilda bon.

Ur materialet sållades ytterligare fram de fågelarter som hade tillräckligt många observationer på tillräckligt många år. Av det vet vi när deras fågelungar kläcks årligen.

Maria Hällfors i naturen
Forskardoktor Maria Hällfors i fält. Maria Hällfors i naturen Bild: Maria Hällfors häckning,Maris Hällfors

- Den enorma data som har samlats in av frivilliga under årtionden fick nu en ny värdefull användning då vi kunde applicera det på en analys, säger forskardoktor Maria Hällfors.

- Jag antar att den som på 70-talet klättrade upp till ett fågelbo knappast kunde tänka att hens observation eller ringmärkning ungefär 45 år senare skulle användas i en undersökning där man tittar på klimatförändringens inverkan på fåglarnas häckningstid.

Fåglar har genom tiderna intresserat människor mer än insekter. Det finns information om hur fåglarna rör sig sedan en lång tid tillbaka.

I Finland startades fåglarnas ringmärkning år 1913 av professor Johan Axel Palmén. År 1926 började Helsingfors universitets zoologiska museum koordinera ringmärkningen i Finland.

mies rengastaa pöllöä
Ringmärkning av slaguggleunge. mies rengastaa pöllöä Bild: Niko Mannonen / Yle Ringmärkning,slaguggla

I museet grundades senare Ringmärkningsbyrån som i dag är en del av Naturhistoriska centralmuseet.

Det finns idag cirka 500 aktiva ringmärkare som är beredda att klättra upp i bon och fästa ringar runt fågelungarnas ben. Ringmärkning är ett sätt att kartlägga fåglarnas flyttrutter: hur snabbt de flyttar och var de rastar och övervintrar.

Ringmärkning ger häpnadsväckande mycket information om fåglarna.

Genom den får vi veta fåglarnas ålder, dödlighet, dödsorsaker, partrohet, födelseortstrohet, ortstrohet, årliga beståndsvariationer, individernas fruktbarhet, egenskapernas ärftlighet, flockarnas sociala rangordning och fågelindividernas revirbeteende.

Ringmärkningen producerar information som kan utnyttjas inom fågelskydd och forskning.

Satellituppföljning i tid och rum

Sedan ringmärkningen uppfanns har tekniken gått framåt och numera kan enskilda fåglar också följas med elektronisk mikroteknik under flera år och deras årscykel i tid och rum kartläggas i detalj.

Det kan göras genom satellitbaserad radiotelemetri, så kallad satellitföljning, med en noggrannhet på några kilometer i positionsbestämningen, eller några tiotal meter om man använder GPS.

De minsta radiosändarna som drivs av solpaneler väger i dag knappt fem gram och kan utan besvär bäras av fåglar med en vikt på ungefär tio gram eller mer.

De allra minsta fåglarna kan följas med ljuspositionsmätare (geolocators) som väger mindre än ett gram.

Hotas från många håll

Samtidigt som vi vet allt mer om hur fåglarna rör sig har vi också mer och mer information om de utmaningar de står inför. Mer än en tredjedel av de fågelarter som häckar i Finland är hotade.

En av de största orsakerna till det är det moderna skogsbruket som leder till enformiga skogar med för lite variation för insekter, mossor och annat liv.

- Det är så mycket som vi inte vet om naturen och växelverkan mellan olika arter. Hur de alla förändras när det sker så snabba förändringar. Samtidigt finns de allt mindre habitat som är tillgängligt för de här olika arterna. Hur de klarar av hela den här cocktailen av förändringar och hot, det är verkligen en stor fråga, säger Maria Hällfors.