Hoppa till huvudinnehåll

Coronavåren gav långa vårdköer – kan ta upp till två år att beta av

Två sjukskötare i en operationssal.
På många håll flyttade man operationspersonal till akuten på grund av coronaepidemin. Två sjukskötare i en operationssal. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Helsingfors universitets centralsjukhus,Jorv sjukhus,Esbo,juli,2020,Helsingfors,sjukhus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,hälsa,social- och hälsovårdstjänster,virussjukdomar,smittsamma sjukdomar,karantän,Förkylning,influensa,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård,operation,operationssalar,sjukskötare,koronaviruspandemi,hälso- och sjukvård,epidemier,pandemier,andningsskydd,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad ,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,patientrum

Det finns stora regionala skillnader i vilken inverkan coronaepidemin haft på vårdköerna, rapporterar Yle Uutiset.

Det kan ta två år att korta vårdköerna som uppstått på grund av coronaepidemin. Den uppskattningen gör Kirsi Varhila, kanslichef på Social- och hälsovårdsministeriet.

Köer har uppstått särskilt till icke-brådskande vård såsom ögonoperationer, eftersom man flyttade personal från operationssalarna till intensiven.

I sjukvårdsdistrikten har man redan börjat ta itu med köerna och målet är att börja trappa upp arbetet när personalen återvänder från sina semestrar. Men att kunna korta köerna effektivt skulle kräva mer personal.

Det finns tre olika förslag till hur man ska korta köerna: att ha den nuvarande personalen att jobba mer, att köpa in tjänster av privata företag eller att dela upp patienterna mellan de olika sjukvårdsdistrikten.

Enligt Kirsi Varhila är det sannolikt att man utnyttjar alla tre metoder, beroende på från fall till fall.

- Den privata sidan har inte kapacitet för alla sjukdomsgrupper, men nog till en del. Det finns också skillnader i kapacitet och färdigheter mellan de olika sjukvårdsdistrikten.

Kirsi Varhila sitter framför en mikrofon med ett förstorat coronavirus i bakgrunden.
Kirsi Varhila. Kirsi Varhila sitter framför en mikrofon med ett förstorat coronavirus i bakgrunden. Bild: Silja Viitala / Yle Kirsi Varhila,social- och hälsovårdsministeriet,kanslichefer,vår,maj,2020,Helsingfors,Finland,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,undantagstillstånd,coronavirusutbrottet i Finland 2020,pandemier,smittsamma sjukdomar,beredskapslag,epidemier,Yle

Vårdgarantin håller knappast

Enligt en rapport av Institutet för hälsa och välfärd var det i april över 123 000 patienter som väntade på att få sjukhusvård.

Omkring 7 700 av dessa hade väntat i över sex månader, det vill säga längre än den maxgräns vårdgarantin stipulerar. Ännu i december var antalet drygt 3 000 personer.

Enligt lagen har patienten rätt till vård inom sex månader från det att vårdbehovet bedöms. Men beredskapslagen som infördes i våras gjorde det möjligt att frångå detta.

Regeringen beslöt ändå att återgå till normalläge i juni. Just nu är det alltså lagstridigt att tvingas vänta i över sex månader.

Enligt Kirsi Varhila är det ändå inte omöjligt att patienter som redan har väntat längre än vårdgarantin föreskriver blir tvungna att vänta fortsatt.

- Det kan hända, i fall den eventuella andra vågen fördröjer vården ytterligare, vilket inte är önskvärt, skriver Varhila i ett e-postmeddelande till Yle.

Det är också möjligt att vårdköerna växer ytterligare.

Stora skillnader i vårdköerna

Det finns stora skillnader i vilken inverkan coronaepidemin haft på vårdköerna.

Värst är läget i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, där över 2 800 personer har väntat längre än sex månader på att få vård.

HUS har också haft de längsta köerna under hela 2010-talet. HUS har också haft flest coronafall.

Efter HUS är läget värst i Norra Savolax och Satakunta sjukvårdsdistrikt. I Satakunta har över 750 personer väntat i mer än sex månader, och i Norra Savolax är antalet över 700. I Norra Österbotten är antalet nästan 500.

En karta med Finlands sjukvårdsdistrikt.
Kartan visar antal personer som väntat på vård i över 180 dygn 30.4.2020. En karta med Finlands sjukvårdsdistrikt. Bild: Ilkka Kemppinen Karta

Långa köer till ögonoperationer

Enligt Antti Hedman, chefsöverläkare i Norra Savolax sjukvårdsdistrikt, beror de långa vårdköerna på att man fördubblat intensivvårdskapaciteten och att man flyttat personal från operationssalarna till andra uppgifter.

- Operationspersonalen är närmast intensiven. Då betydde detta att man trappade ner den planerade operationsverksamheten, säger Hedman.

Patienterna fick alltså inte genomgå icke-brådskande operationer eftersom det inte fanns tillräckligt med personal.

Hedman påminner att akutpatienter och till exempel cancerpatienter som kräver akut vård hela tiden fått vård som normalt.

I Norra Savolax har köer uppstått främst när det gäller ögonsjukdomar, hörselproblem samt ben-, led- och muskuloskeletala sjukdomar. Också i Satakunta har största delen av köerna orsakats av att vården av ögonsjukdomar, särskilt starroperationer, fördröjts.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Koronan aiheuttamien hoitojonojen purkamiseen voi mennä jopa kaksi vuotta – katso kartasta oman sairaanhoitopiirisi tilanne skriven Av Viljamin Vaarala. Artikeln är översatt av Sara Sundman.

Läs också