Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Coronakrisen hotar att skapa större klassklyftor

En man i svart tröja.
Johannes Kananen, lektor i socialpolitik vid Helsingfors universitet. En man i svart tröja. Bild: Patrik Schauman/Yle skatt,Svenska social- och kommunalhögskolan,johannes kananen

Coronakrisen drabbar oss alla, men vissa drabbas hårdare än andra - vilket hotar att öka klassklyftorna i samhället, konstaterar Johannes Kananen som är lektor i socialpolitik.

- Det är viktigt att diskutera vem som tvingas ta de största hälsoriskerna och vem som drabbas hårdast ekonomiskt. Till exempel distansjobb blir därför lätt en klassfråga, likaså dyra ansiktsskydd.

Johannes Kananen är lektor i socialpolitik vid Helsingfors universitet, och forskar i frågor som berör fattigdom, inkomstfördelning och beskattning i välfärdssamhället.

Att titta på coronakrisen genom klasslinser ingår med andra ord i hans arbetsbild och uppdrag. Men han tycker att fler nu borde sätta på sig de här linserna.

- Jag tycker det är jätteviktigt att vi tar upp klassaspekterna på coronakrisen mer. Den här pandemin handlar både om hälsorisker och om ekonomiska risker som sprids ojämnt bland befolkningen, så klass är förstås en viktig faktor.

Många tvingas ta större risker på grund av mindre pengar

Kananen konstaterar att man redan nu ser tydligt att vissa drabbas hårdare än andra av coronan, vilket gör att klassklyftorna riskerar att accentureras och likaså förmögenhetsklyftorna.

Tänk bara på till exempel sjukvårdarna, dagispersonalen, butiksförsäljare, busschaufförer och cykelbud.

Den här pandemin handlar både om hälsorisker, och om ekonomiska risker, så klass är förstås en viktig faktor.

- Under coronakrisen har distansarbetandet tagit flera kliv framåt. Men vi har också sett att det är de bättre bemedlade som har klart bättre möjlighet att jobba på distans, medan man inom många lågavlönade branscher inte har haft den här möjligheten, och därför varit mycket mer utsatt för viruset och tvingats ta större risker hälsomässigt och ekonomiskt, säger Kananen.

Coronavinnare och coronaförlorare

Under coronakrisen har det talats om "coronavinnare" och "coronaförlorare" - vem som har kunnat utnyttja krisläget för sin egen personliga eller professionella vinning, och vem som istället har förlorat jobbet och hälsan?

Jag tycker det är befriande att se att staten kan gräva fram stödpengar när det riktigt krisar sig.

Enligt Kananen kan den här tudelningen lämna djupa spår i samhället. Därför efterlyser han nu att regeringen börjar omfördela resurserna mera, så att de bättre når ut till de mest utsatta.

- Varför riktas inte statens ekonomiska stimulans mera till hälsovården, som ju har visat sin styrka under den här epidemin? Då kunde de låga vårdarlönerna höjas, vilket skulle vara en bra början, säger Kananen.

Läge att ändra vår ekonomiska politik nu?

Som socialpolitiker och expert på vårt välfärdssystem, tycker han det är intressant att följa med de ekonomiska förändringar som nu sker i och med coronan.

- Diskursen kring hållbarhetsunderskottet som tidigare dominerat och som säger att man inte ska satsa mera pengar på det offentliga, har nu börjat få ge vika när man skjutit in rekordmycket pengar och stimulerar som aldrig förr.

- Jag tycker det är befriande att se att staten kan gräva fram stödpengar när det riktigt krisar sig. Det här ger oss möjligheter att förnya vår välfärdsstat och kanske uppfinna den på nytt, säger Kananen som låter optimistisk trots det dystra läget.

Klassaspekterna på coronakrisen är många

Klassaspekterna på coronakrisen handlar om vem som permitteras, vem som har en ekonomisk buffert, vem som kan distansjobba, vem som är attraktiv på arbetsmarknaden, hur trångt man bor och var man bor.

Jag tycker staten bra kunde bidra ekonomiskt med att förse hela folket med ansiktsskydd. Det tycker jag skulle vara rimligt.

En aspekt har också att göra med medelklassens livsstil och det ökade resandet. Många anser att det var de välbärgade som hämtade hit coronan från sina skidresor till Alperna - så ser vi nu en ökad coronapolarisering?

- Det som behövs mest just nu är solidaritet, både globalt och nationellt, och mindre fokus på våra egna risker, säger Kananen som själv inte vill ge sig in i den här inflammerade diskussionen.

Många har under coronapandemin påtalat att stora kriser visar människors och samhällens sanna jag - det är som en titt i spegeln. Finland kan ännu påverka hur den egna spegelbilden ser ut, menar Kananen.

- Det handlar bara om politisk vilja och prioriteringar. De medicinska riskerna kan vi inte påverka så mycket, men nog de ekonomiska.

Också ansiktsskydden kan bli en klassfråga

En annan klassaspekt på coronakrisen som nu är mer aktuell än någonsin också här, gäller bärandet av ansiktsskydd.

Regeringen och hälsomyndigheterna överväger att snart införa rekommendationer för ansiktsskydd på allmänna platser.

Något tvång är det tillsvidare inte tal om, och det är också omöjligt att genomföra juridiskt med normal lagstiftning.

Men om en sträng rekommendation snart börjar gälla infinner sig frågan om vem som har råd med de dyra munskydden, som redan nu hotar att ta slut på vissa håll.

- Jag tycker staten bra kunde bidra ekonomiskt med att förse hela folket med ansiktsskydd, så att alla kan få dem. Det tycker jag skulle vara rimligt. Annars blir det lätt en klassfråga om en del har råd att skydda sig, medan andra inte har det, säger Johannes Kananen.

Johannes Kananen, lektor i socialpolitik vid Helsingfors universitet, intervjuades av Magnus Hansén i Vega Eftermiddag 6.8.2020.

Läs också