Hoppa till huvudinnehåll

Miljardärer - ett symtom på ett söndrigt system eller viktiga samhällsbärare?

Jeff Bezos
Jeff Bezos, världens rikaste man, fick en giljotin placerad utanför sitt hem Jeff Bezos Bild: AFP / Lehtikuva Jeff Bezos

Somliga hävdar att miljardärer sporrar till innovation. Andra säger att det inte finns formella krav på att en miljardär ska vara schysst. Samtidigt hotas miljardärerna med giljotiner.

Artikeln är skriven i samband med podden Lägsta domstolens avsnitt om miljardärer

I slutet av juni ställde demonstranter en giljotin utanför världens rikaste man, Jeff Bezos hus. Protesterna handlade bland annat om de Amazon-anställdas rättigheter.

Giljotinen är samtidigt en symbol för ett större missnöje kring gapet mellan fattiga och rika i världen. Till exempel har världens 22 rikaste män sammanlagt mer pengar än alla kvinnor på hela den afrikanska kontinenten, enligt en rapport från Oxfam.

Det har aldrig i historien existerat lika många miljardärer i världen som nu. Också antalet kvinnor med en miljard dollar eller mer har vuxit kraftigt - hela 46 procent på en femårsperiod, enligt Washington Post.

Vissa visar ändå moral

Samtidigt har många miljardärer insett att de bär ett visst samhällsansvar. Investeraren Warren Buffet donerade under en femårsperiod nästan 15 miljarder dollar av sin förmögenhet på runt 90 miljarder. Hans främsta fokus låg på hälsa och fattigdom. Sett till andel av sin förmögenhet har Filantropen George Soros varit mest givmild - drygt tre miljarder på en femårsperiod, eller 34 procent av hans förmögenhet.

Den ungerskfödda miljardären och filantropen George Soros.
Miljardären och filantropen George Soros Den ungerskfödda miljardären och filantropen George Soros. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET George Soros

Micosoftgrundaren Bill Gates har engagerat sig i världshälsofrågor och pandemier, samtidigt som Teslas Elon Musk satsar pengar på olika högriskprojekt och blivit en symbol för teknikens roll i en grönare värld.

Miljardärer behöver inte vinst

En fråga som länge diskuterats är om miljardärer är bra för ekonomin, sett ur ett marknadsteoretiskt perspektiv.

Ett argument som förekommer är att miljardärer kan sporra till innovation. De flesta bolag och företag skulle inte våga investera i långsiktiga framtidsprojekt som hyperloop, för att nämna ett exempel. Det är svårt att veta vad projekten i slutändan kommer att kosta, om de ens blir verklighet eller om de kommer att generera vinst.

En mångmiljardär med en vision däremot kan göra sådana investeringar utan att riskera att bli ruinerad om affären inte är lönsam. Bill och Melinda Gates har exempelvis grundat världens största privata välgörenhetsstiftelse och Bill Gates hör tillsammans med investeraren Warren Buffet till de som donerar störst andel av sina förmögenheter till välgörenhet.

Warren Buffett
Warren Buffet, miljardär, investerare och filantrop. Warren Buffett Bild: EPA/LARRY W. SMITH Warren Buffett,USA

Sedan finns ju också argumentet om rikedomen som en morot. Den absolut rikaste delen av USA:s miljardärer har byggt sin förmögenhet av att de hittat på teknologiska innovationer.

En miljardär är inte skyldig att rädda världen

Frågar man ekonomen Sara Lindeman, doktor i marknadsekonomi från Hanken, så håller inte tanken om att miljardärer sporrar till innovation. Lindeman har i sin forskning fokuserat på hållbarhetsfrågor i marknadsekonomin, och hennes doktorsavhandling från 2019 fick pris som en av de bästa avhandlingarna om företagsekonomi i Europa.

– Vi behöver nog en bredare förändring för att nå hållbar utveckling än att miljardärer investerar eller inspirerar, säger Sara Lindeman.

Tanken om att miljardärerna har möjlighet att hosta upp kapital för halvgalna innovationsprojekt håller inte heller riktigt måttet, menar Lindeman.

– Tanken är väl att det behövs mycket kapital för att göra en riktigt disruptiv innovation. Det finns ändå mycket annan finansiering för innovation.

Den största förändring som skulle behöva ske är att samhällen skulle behöva tänka mer långsiktigt.

– Världen har alltid varit komplex men nu kan vi inte sopa det under mattan längre. Vi har en global ekonomi och en ekologisk kris och vi måste kunna innovera för komplexa situationer. Då måste vi innovera på ett nytt sätt.

Inga krav på att en miljardär behöver vara snäll

Som Lindeman ser på saken är miljardärer ett symtom på ett system som möjliggör att rikedomarna hamnar i några få personers fickor.

Visst finns det miljardärer som känner ett ansvar. Över 200 av världens rikaste människor har till exempel skrivit under en sorts ed i vilken de lovar att donera bort hälften att sina förmögenheter under deras livstid. Men formellt hindrar ingen miljardärerna från att bara behålla sina pengar.

– Här är kanske tanken att vi har upplysta miljardärer, men vad har vi för garantier att de är upplysta, frågar sig Lindeman.

Podden Lägsta domstolen snackar pengar

I veckans avsnitt av podden Lägsta domstolen funderar Simon, Max och Axel på pengar - vilka är rikast i världen och hur nådde de dit? Dessutom lyfter podden upp olika sorters miljardärer och funderar vilka effekter de har på ekonomin i allmänhet.