Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet: Underskott på sju miljarder i statsbudgeten för 2021

Matti Vanhanen på en presskonferens 12.8.2020
Finansminister Matti Vanhanen (C) presenterade budgetförslaget på onsdag. Matti Vanhanen på en presskonferens 12.8.2020 Bild: Lehtikuva Matti Vanhanen

Finansministeriet räknar med ett underskott på sju miljarder euro i sitt förslag till statsbudget för år 2021. Finansminister Matti Vanhanen (C) presenterade huvuddragen i budgetförslaget på onsdag eftermiddag.

Budgetförslaget innehåller som väntat åtgärder för att främja hållbara investeringar och gynna exportindustrin, som har råkat i svårigheter i och med coronakrisen. Regeringen låter bland annat sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå.

Inkomstbeskattningen förblir i stort sett oförändrad under 2021. Skatten på alkoholhaltiga drycker höjs, likaså tobaksaccisen. Ministeriet räknar med att det ger 100 miljoner euro i statskassan.

Finansministeriet bedömer att Finlands ekonomi har klarat sig bättre än väntat under coronakrisen. Den privata konsumtionen har återhämtat sig, men exportindustrins utsikter är svagare och mer investeringar behövs.

Skuldsättningen ska stoppas till 2030

Slutsumman i budgetförslaget är 61,6 miljarder euro. Det är 5,7 miljarder euro mindre än budgeterat för 2020, då man beaktar de tilläggsbudgetar som regeringen gjort på grund av coronakrisen.

Underskottet för 2020 beräknas landa på 18,9 miljarder euro. Finansministeriet räknar med att situationen förbättras såpass mycket att underskottet krymper till sju miljarder euro år 2021, men det förutsätter att den andra coronavågen kan stoppas.

- Den andra vågen måste stoppas, betonar Vanhanen.

Finansministeriet beräknar att statsskulden växer till 132 miljarder euro under 2021. Vanhanen säger att han delar den oro som många finländare känner över skuldsättningen, men först och främst måste ekonomin få återhämta sig.

Regeringens målsättning var ursprungligen att de offentliga finanserna skulle vara i balans till år 2023, men på grund av coronakrisen siktar man nu på 2030. Enligt Vanhanen ska statsskulden inte längre växa i förhållande till BNP år 2030.

Budgetförslaget presenteras i sin helhet på torsdag. Regeringen för sina egna budgetförhandlingar i mitten av september.

Chefsekonom: Hur skapa de nya jobben?

Under budgetmanglingen ska regeringspartierna också enas om nya åtgärder för att öka sysselsättningen. Den tidigare målsättningen var 60 000 nya jobb, men då sysselsättningsläget har försämrats under coronakrisen kommer regeringen att sätta ribban högre.

- Det är klart att det behövs genomgripande strukturella reformer om regeringen vill nå sitt mål, säger chefsekonom Mika Kuismanen vid Företagarna i Finland.

Kuismanen har tidigare varit avdelningschef vid Finansministeriet och han misstänker att det råder stor oenighet bland regeringspartierna om just sysselsättningsåtgärderna.

Han är inte särskilt oroad över huruvida budgetunderskottet landar på sju, eller kanske fem miljarder nästa år. Frågan är hur de nya jobben ska uppstå.

- Regeringen borde nu klara av att öka förtroendet för Finlands ekonomi just genom olika reformer. Det blir knappast mycket bättre under 2022, säger Kuismanen.

Läs också