Hoppa till huvudinnehåll

Sjukhusen behöver knappast betala böter trots att vårdgarantin inte uppfylls

Carita Vuorenpää ja Lotta Lantto leikkausalihoitajat Jorvin sairaalan Anestesia- ja leikkausosasto K:n leikkaussalissa.
Inom fler sjukvårdsdistrikt får patienter vänta alltför länge på vård. Carita Vuorenpää ja Lotta Lantto leikkausalihoitajat Jorvin sairaalan Anestesia- ja leikkausosasto K:n leikkaussalissa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Helsingfors universitets centralsjukhus,Jorv sjukhus,Esbo,juli,2020,Helsingfors,sjukhus,Wuhan-coronavirus,coronavirus,COVID-19,hälsa,social- och hälsovårdstjänster,virussjukdomar,smittsamma sjukdomar,karantän,Förkylning,influensa,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård,operation,operationssalar,sjukskötare,koronaviruspandemi,hälso- och sjukvård,epidemier,pandemier,andningsskydd,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad ,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,patientrum

I vanliga fall måste patienter få vård inom sex månader, men på grund av coronapandemin köar patienter i upp till två år. Trots att vårdgarantin alltså inte uppfylls behöver sjukhusen knappast betala böter.

Patienter får på flera håll i landet vänta länge på icke-brådskande vård. I coronavirusets spår uppstår köer som tar upp till två år att beta av i sjukvårdsdistrikten.

I Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS är läget svårt, eftersom coronaepidemin slagit kraftigast till i huvudstadsregionen.

- Personal och utrymmen måste i stor utsträckning flytta över till att sköta coronapatienter. Då blev patienter med icke-brådskande behov utan vård, säger Jarkko Pajarinen, vikarierande ledande överläkare vid HUS.

En del hade sin läkartid bokad innan epidemin slog till i mars, och nu i augusti väntar de fortfarande.

Jag hoppas och väntar mig att man på samhällsnivå förstår hur avvikande den här situationen är― Ledande överläkare vid HUS

- Den icke-brådskande vårdens resurser minskade från och med mars. Det finns nu betydligt fler patienter som väntat länge på att få vård.

I princip kan ett sjukvårdsdistrikt tvingas betala böter om inte vårdgarantin uppfylls. I Finland gäller att en patient ska få vård inom sex månader.

Inom HUS uppfylls vårdgarantin inte.

- Jag hoppas och väntar mig att man på samhällsnivå förstår hur avvikande den här situationen är, säger Pajarinen.

Däremot efterlyser Pajarinen extra resurser för att få mer personal.

Coronasituationen kommer att leda till att HUS går 150-200 miljoner euro på minus år 2020.

Hösten kan leda till ännu längre köer

Då coronaepidemin slog till i våras backade många patienter sina läkartider. Färre läkarremisser till HUS skrevs ut på hälsostationer och vid arbetshälsovården.

Men nu har situationen återgått till det normala - människor backar alltså inte längre sina läkartider. Det är bra, säger Pajarinen.

Å andra sidan är köerna så långa att man aldrig kommer åt att beta av svansen på kön, det vill säga de patienter vars vårdbehov inte anses vara brådskande. Antalet människor som väntar länge på vård ökar.

Meilahden sairaala-alueen kyltti.
Coronaviruset har härjat hårdast inom HUS område, vilket leder till långa köer för icke-brådskande vård. Meilahden sairaala-alueen kyltti. Bild: Tiina Jutila / Yle coronavirus,virussjukdomar,COVID-19,smittsamma sjukdomar,derogation,undantagstillstånd,karantän,Förkylning,influensa,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,Meilahti hospital area,Mejlans sjukhus,ambulanser,intensivvård,intensivvårdsavdelningar,sjukvård

HUS förbereder sig inför en värre coronasituation på hösten. Pajarinen hoppas på en normal höst, men säger att det finns allvarliga hotbilder.

- Tyvärr har ingen en kristallkula att spå genom, och vi vet inte hur epidemin utvecklas. Som värst kan en andra coronavåg leda till svåra störningar inom den icke-brådskande vården.

HUS försummade vårdgarantin redan innan corona

För HUS del har det redan tidigare varit på tapeten att betala böter för att vårdköerna är för långa.

- Det är klart att det här inte är en ursäkt för evigt, men coronasituationen har medfört en stor störning i den icke-brådskande vården, säger Pajarinen.

Ansvaret för att se till att människor får vård inom sex månader ligger på hela organisationen.

- Ansvaret fördelas på flera olika nivåer. En enskild person eller ett enskilt organ som ansvarar för att vårdgarantin uppfylls finns inte.
Nu vågar alltså människor boka läkartid för sina krämpor.

- Liksom situationen blivit normal i samhället i övrigt, så har även sjukvården blivit det. Det är inte längre ett problem, patienter backar inte längre sin läkartid.

Privata aktörer kan avlasta

Hur ska sjukvårdsdistrikten ska klara av att på sikt återgå till att uppfylla vårdgarantin?

Pajarinen från HUS säger att det inte finns bara en lösningsmodell för att korta av de långa köerna.

- Vi måste öka produktiviteten på flera sätt. Att använda en utomstående aktör är en möjlighet.

Slutliga beslut kring huruvida HUS kan köpa in tjänster av privata läkarstationer finns inte ännu.

Mats Brommels
Professor emeritus Mats Brommels tror att det är bra med allt fler läkarbesök på distans. Mats Brommels screenshot

Mats Brommels, professor emeritus vid Helsingfors universitet och pensionerad läkare, säger att det är naturligt att sjukvårdsdistrikt går in för att köpa tjänster av privata aktörer till exempel genom att dela ut servicesedlar.

- Alla resurser som finns borde användas, säger han.

Enligt Brommels ligger det stora problemet i logistik. HUS måste efter att pandemin är över kunna sköta sina förpliktelser, säger han.

- Det har inte bara att göra med resursbrist, utan det finns logistiska problem. Man får inte tillgång och efterfrågan att mötas, och har inte klarat av att sköta toppar. Det har alltså brustit i planeringen.

Digibesök hos läkaren blir vanligare

Ett annat sätt att förkorta köer är att ordna läkarmottagning på distans. Det här har blivit vanligare under våren och sommaren.

Mats Brommels säger att distansmottagningen är här för att stanna, och att det är en positiv förändring.

Även Pajarinen vid HUS anser att utvecklingen är positiv.

- Vi har märkt att i vissa situationer kan distansmottagning vara lika bra som ett fysiskt patientbesök.

Utöver sina administrativa uppgifter är Pajarinen utövande läkare inom otropedi.

- Till exempel vid kontrollbesök efter en operation behöver läkaren kanske inte känna på själva leden. Det mesta framkommer genom att läkaren talar med patienten, för vid ett kontrollbesök ligger fokus bland annat på hur patienten klarar av vardagen.

Proceduren i ett distansbesök är mer effektiv än vid ett fysiskt läkarbesök. En läkare kan under en arbetsdag göra fler distansmottagningar än fysiska.

- Med samma arbetsinsats uppnår man ett mer effektivt resultat, och fler patienter får vård, säger Pajarinen.

Läs också