Hoppa till huvudinnehåll

Striktare restriktioner kan bli ödesdigert för många kulturaktörer

Nationaloperans generaldirektör Gita Kadambi.
Nationaloperans direktör Gita Kadambi säger att ifall sammankomster för över 500 personer förbjuds igen måste de ta paus med sina föreställningar. Nationaloperans generaldirektör Gita Kadambi. Bild: Jani Saikko / Yle Gita Kadambi,Finlands nationalopera,konst,balett (konstarter)

Just som kulturbranschen har fått öppna sina dörrar igen kan det bli aktuellt med nya restriktioner när experterna varnar för en andra coronavåg. Både stora aktörer som Nationaloperan och mindre aktörer som danskompaniet Raekallio corp bävar för nya restriktioner. En andra våg kan bli dödsstöten för många inom branschen.

Ute i världen har coronapandemin satt kulturbranschen rejält i gungning.

Till exempel i Sverige har branschfolk varnat för att hela sektorn riskerar gå omkull när verksamheten läggs på is och besluten om stödpaket låter vänta på sig.

I Finland har oron inte ännu varit lika stor. Kulturbranschen fick i augusti åter slå upp sina dörrar – men glädjen kan bli kortvarig. Experter varnar för att en andra coronavåg knackar på dörren.

För tillfället är offentliga evenemang för över 500 personer tillåtna både inom- och utomhus, förutsatt att man följer riktlinjer för hygien och säkerhetsavstånd.

Men vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko (C) sa förra veckan att begränsningar kan bli aktuella igen om läget så kräver.

Stödpaket har gett tidsfrist

Hela scenkonstbranschen som omfattar teater, dans och cirkus har räknat med en förlust på ungefär 20 miljoner euro för vårterminen, medan de uteblivna föreställningarna under sommaren orsakat ett inkomstbortfall på ungefär 10 miljoner euro.

Teaterbranschen har alltså hittills förlorat sammanlagt 30 miljoner euro. Prislappen kan bli ännu högre om en ny våg tvingar teaterhusen att stänga igen.

Staten har delat ut ett stödpaket på 18 miljoner euro för vårens och sommarens förluster, men på den här kakan delar förutom teatrarna också museerna och orkestrarna.

Stödet är avsett för de teatrar som hör till statsandelssystemet. Men frågan är om fler stödpaket är att vänta om nya restriktioner blir aktuella.

Hela kultursektorn tvingas nu bolla med flera olika scenarier för att gardera sig inför en eventuell ny smittovåg.

På Svenska Teatern är repetitionerna i gång men man har valt flytta alla premiärer till oktober. Stormusikalen Mary Poppins går bara sex gånger i oktober och återkommer i november.

– På det sättet har vi köpt mer tid. Vi sätter personalens och publikens säkerhet i första rummet. Vi distansjobbar så mycket som möjligt och det är gästförbud på teatern, säger Joachim Thibblin, chef för Svenska Teatern.

Joachim Thibblin klädd i kostym i Svenska teaterns sal.
Svenska Teraterns chef Joachim Thibblin. Joachim Thibblin klädd i kostym i Svenska teaterns sal. Bild: Cata Portin Joachim Thibblin

Också på Svenska teatern bollar man med olika alternativ inför eventuella hårdare restriktioner.

– Vi har också en repertoar och produktioner som ekonomiskt klarar av nya avgränsningar och mindre publik.

Thibblin som själv främst ägnat sig åt coronakrishantering sedan mars, ser med fasa på en eventuell ny våg.

– Om situationen kräver det, blir vi tvungna att ta uppehåll på nytt. Men jag vill poängtera att vi gör allt för att kunna spela teater under rådande omständigheter.

Recessioner slår hårt mot kulturen

Förlusten från i våras var för Svenska Teaterns del ungefär en halv miljon euro, men liksom många andra teatrar fick också Svenska Teatern ett, enligt Thibblin “generöst” stödpaket av regeringen.

Men i framtiden skymtar nya orosmoln. De senaste årens ackumulerade underskott gör att Svenska Teatern har väldigt lite utrymme att manövrera.

– Nu har vi fått ekonomin i balans men gamla förluster gör att vi snabbt börjar blöda igen.

Thibblin oroar sig också för vilka nedskärningar som väntar när man väl fått bukt med coronapandemin eftersom recessioner ofta slår hårt mot kulturbranschen som till stor del finansieras med offentliga medel, och spelmonopolbolaget Veikkaus minskade inkomster har lämnat ett gap på 140 miljoner euro i den pott som kultursektorn delar på.

“Publiken törstar efter kulturupplevelser”

Nationaloperan öppnar dörrarna för publiken i slutet av augusti med 650 publikplatser, det vill säga hälften av kapaciteten. Orkestersammansättningen har halverats och de fysiska kontakterna mellan artisterna minimeras.

Diskussionen om munskydd har gått het den senaste tiden och många teatrar rekommenderar att publiken tar med eget munskydd.

– Vi kan rekommendera men inte tvinga någon att använda munskydd, säger Nationaloperans generaldirektör Gita Kadambi, och tillägger att man väntar på Institutet för hälsa och välfärds rekommendationer i frågan.

Också på Nationaloperan har man grunnat på olika scenarier ifall nya restriktioner återinförs.

– Vi har funderat på olika alternativ. Om sammankomster för över 500 personer åter förbjuds är det ganska kategoriskt och innebär att vi måste ta paus med föreställningarna, säger Kadambi.

Kadambi oroar sig inför hur coronapandemin påverkar ekonomin i framtiden men påminner samtidigt om att folk nu mer än någonsin törstar efter verkliga fysiska kulturupplevelser, och hoppas att beslutsfattarna håller det i minnet under budgetförhandlingarna.

Förra veckan följde hon för första gången på länge själv med repetitionerna.

– Det var verkligen känslosamt att få följa med artisterna i sitt esse.

Radions symfoniorkester tar för sin del in bara 400 åskådare till konsertsalen men påminner om att Yle sänder konserterna live hela höstsäsongen. Säsongsbiljetter säljs inte alls under hösten men man ökar antalet engångsbiljetter om coronaläget tillåter det.

Arrangören har ändrat programmet så att säkerhetsavstånden går att uppfylla också på scenen för att trygga musikernas säkerhet.

Dansaren och koreografen Valtteri Raekallio står i ett konstnärshem.
Valtteri Raekallio, konstnärlig chef för Raekallio corp har valt att valt att ta in bara 20 åskådare till dansföreställningen Kehys-Frame på Konstnärshemmet Kirpilä. Dansaren och koreografen Valtteri Raekallio står i ett konstnärshem. Bild: Jenny Jägerhorn dansare,Valtteri Raekallio

Danskompaniet Raekallio corp som har premiär i slutet av veckan har garderat sig inför också strängare krav och har valt att ta in endast 20 åskådare per föreställning för att lättare kunna beakta säkerhetsavståndet. Dessutom delar de ut munskydd och desinficeringsmedel till alla åskådare.

– Om kulturbranschen nu tvingas stänga en andra gång på grund av coronapandemin innebär det slutet för många mindre aktörer, och många frilansare får det verkligt svårt, säger kompaniets konstnärliga ledare Valtteri Raekallio.

Dansarna Eero Vesterinen och Ryan Mason dansar i konstnärshemmet Kirpilä.
Raekallio corp-dansarna Eero Vesterinen och Ryan Mason i konstnärshemmet Kirpilä. Dansarna Eero Vesterinen och Ryan Mason dansar i konstnärshemmet Kirpilä. Bild: Jenny Jägerhorn dansare,Eero Vesterinen,Ryan Mason

Filmbranschen känslig för internationella konjunkturer

Inom filmbranschen har läget hittills varit under kontroll. Säkerhetsåtgärderna har följts väl, efter att biograferna åter öppnat upp, säger Tero Koistinen, som är verkställande direktör på Filmikamari som är en centralorganisation för biografer och distributörer i Finland.

Enligt Koistinen är försäljningssiffrorna inom filmbranschen 44 procent sämre än vid motsvarande period i fjol.

– Början av året var kanonbra, med 2 miljoner åskådare under de två första månaderna. Läget här är bra i europeisk jämförelse, där är siffrorna 60–70 procent av vad de borde vara den här tiden på året. Det beror delvis på att många stora Hollywood-produktioner lagts på is. Vi får hoppas att Eden och annan inhemsk produktion räddar oss, säger Koistinen.

Tero koistinen, vd för Filmikamari.
Tero koistinen, vd för Filmikamari. Bild: Mikko Koski/Yle.fi filmer

Också filmbranschen har fått en knapp miljon euro av filmstiftelsen, och en del produktionsbolag har fått kostnadsstöd för företag som har täckt förlusterna fram till juni.

– Om det blir aktuellt med nya hårdare restriktioner kommer biografer att stänga och de som håller öppet får inga inkomster.

– Utan stöd blir konsekvensen säkert att personalen åter permitteras, och diskussionen om verksamheten längre är lönsam påbörjas.

Enligt Koistinen väntar alla nu på att succéfilmerna ska nå biograferna. Christopher Nolans film Tenet har setts som en symbol för att Hollywood öppnar.

– Men problemet är att om distributionen stockat sig på annat håll på grund av pandemin så når filmen inte ett litet land som Finland heller.

Filmproduktioner runtom i världen har lagts på is vilket i sin tur påverkar biografernas ekonomi.

– De minsta filmerna läggs ut på nättjänster, men större produktioner som Bond-filmen skjuter fram sina lanseringar för att de måste locka en stor biografpublik för att vara lönsamma. Fördröjningarna kan innebära strul också längre fram när pandemin stävjats.