Hoppa till huvudinnehåll

Film: Bortom det synliga, filmen om Hilma af Klint – en himla häftig historia

bild uppifrån av konstnären som målar ett av sina enorma verk sittande på golvet.
Häftiga perspektiv. Hilma af Klint betraktade världen och konstens roll på ett helt nytt sätt. bild uppifrån av konstnären som målar ett av sina enorma verk sittande på golvet. Bild: Cinema Mondo Bortom det synliga,Hilma af Klint

Historien om den svenska konstnären Hilma af Klint (1862-1944) doftar skönhet och innehåller drag av både deckare och scifidrama. Frågan är om det går att fånga spänningen i dokumentär form?

Att försöka klämma in Hilma af Klints liv och verk i ett filmpaket på 93 minuter är ungefär lika lätt som att ha trettio sekunder på sig att välja lösgodis vid bioentréns oändliga hyllor.

Färgerna och formerna är så många att man blir yr vid blotta anblicken.

Lite liknande är det med Hilma af Klints fascinerande produktion. Alla dessa abstrakta målningar som döljer ett underliggande universum av tankegångar, symboler och budskap.

en museibesökare står framför ett verk av Hilma af Klint
Det går runt. En museibesökare framför en tavla av Hilma af Klint. en museibesökare står framför ett verk av Hilma af Klint Bild: Cinema Mondo Hilma af Klint,Bortom det synliga

Eftersom det tar en stund för yrseln att lägga sig efter att ha sett Halina Dyrscheks dokumentärfilm väljer jag att ta avstamp i det mest påtagliga - konkreta fakta.

Bakgrunden

Hilma af Klint föds in i en adlig, svensk familj år 1862. Hon är begåvad och får tidigt börja studera konst – vilket hon gör med framgång.

Snart hungrar hon ändå efter mer än vackra miljöer och naturalistiska porträtt och via sitt intresse för andevärlden slår hon småningom in på en mer abstrakt väg.

Fotoporträtt av konstnären Hilma af Klint. Från 1901.
Porträtt av ett porträttproffs. Hilma af Klint 1901. Fotoporträtt av konstnären Hilma af Klint. Från 1901. Bild: Wikimedia Commons Hilma af Klint

Tillsammans med några andra kvinnor bildar hon 1897 en grupp som kallar sig ”De fem”. En grupp som under gemensamma seanser säger sig komma i kontakt med högre medvetenhetsplan.

Senast i det skedet upphör Hilma att betrakta konsten som ett självändamål – istället ser hon den som visualiserade budskap från en annan dimension.

Den enskilda tavlan blir något mer än en estetisk gestaltning försedd med en prislapp.

Hilma anser att världen inte är mogen för det hon skapat och stuvar resolut undan sin samling i prydliga lådor. I sitt testamente skriver hon att ingenting får röras förrän tjugo år efter hennes död.

Det skall komma att dröja hela fyrtiotvå år innan lådornas innehåll visas för publik.

Men då briserar bomben. Vad i all världen är detta?!

Upplägget

Dyrscheks dokumentär bygger ganska långt på frågan om Hilma af Klints plats i konsthistorien.

Varför har man varit så ovillig att ge henne den uppmärksamhet hon förtjänar - denna konstnär som målade abstrakt långt innan den abstrakta konsten anses ha fötts?

Har man inte kommit ifrån tanken på kvinnors konst som ett kopierande snarare än nydanande skapande?

detalj från pärmen till Moderna museets bok om Hilma af Klint.
Hilma af Klints många roller. Detalj från pärmen till Moderna Museets utställningskatalog nr 410. detalj från pärmen till Moderna museets bok om Hilma af Klint. Bild: YLE / Silja Sahlgren-Fodstad Hilma af Klint

På ett verbalt plan varvas nedslag i Hilmas biografi med intervjuer som låter kritiker, kuratorer och historiker komma till tals.

Visuellt bjuds det på böljande övergångar mellan konsten och naturen och därtill spränger man in en del ovanligt väl fungerande iscensättningar av konstnären i arbete.

Sistnämnda sekvenser får en att förstå hur stora många av verken är – inga försynta skisser i miniformat utan enorma dukar som breder ut sig över golvet.

Många trådar i långa banor

I princip är det inget fel på upplägget – problemet är bara att ingångarna i af Klints skapande är så många att vissa trådar ohjälpligen förblir mera löst hängande än andra.

Man hinner liksom inte lika grundligt avhandla allt från samtidens vurm för spiritismen, teosofiska tankegångar och Rudolf Steiners synpunkter med biografiska fakta och konstnärlig utveckling.

närbild av ett uppslag i en av Hilma af Klints anteckningsböcker.
Ett uppslag anteckningar. Bilden hämtad ur Moderna Museets utställningskatalog nr 410., närbild av ett uppslag i en av Hilma af Klints anteckningsböcker. Bild: YLE / Silja Sahlgren-Fodstad Hilma af Klint

Citaten ur Hilma af Klints egna texter är inte heller lätta att greppa – resonemangen kräver tid för eftertanke.

Effektivast är de collage där man ställer Hilmas verk bredvid verk av dem som betraktats som den abstrakta konstens och popkonstens förgrundsgestalter.

I vissa fall handlar det om ikoniska verk som visar sig ha tillkommit flera decennier efter Hilmas.

Här behövs inga ord – bilderna säger allt.

Skapar en hunger efter mer

Det bästa med Dyrschkas dokumentär är att den får en att genast vilja veta mer om såväl Hilma af Klint som hennes samtid.

abstrakt målning av Hilma af Klint.
De tio största - nr 3 Ynglingaåldern. Detalj. abstrakt målning av Hilma af Klint. Bild: Wikimedia Commons / Albin Dahlström/ Moderna Museet. Hilma af Klint

En samtid fascinerad av dimensioner bortom det synliga.

Och en flicka som föds in i en släkt med generationer av sjöfarare – en släkt där sjökort och kartor läses lika otvunget som böcker.

En flicka som inte för ett ögonblick tvivlar på sin egen kapacitet, som tidigt vågar ta plats och som slutligen dikterar villkoren för sin konsts tillgänglighet.

Och så har vi den briserande bomb vars tryckvågor fortsätter att dra fram genom konstvärlden.

Nu återstår bara en fråga: när kommer spelfilmen om Hilma af Klint? Personligen är jag beredd att när som helst boka biljett till det suggestiva drama hennes liv och verk bäddar för.