Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet vill skapa 60 000 nya jobb - pensionsslussen ska bort och arbetslösa få mera personlig service

Suljettu ravintola-alue Espoon Tapiolassa.
Regeringen har som ett av sina huvudmål att höja sysselsättningsgraden. Regeringen ska förhandla om nya åtgärder under sina budgetförhandlingar i höst. Nu presenterade Finansministeriet sina lösningar. Suljettu ravintola-alue Espoon Tapiolassa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle COVID-19,coronavirus,undantagstillstånd,beredskapslag,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,Helsingfors,pandemier,smittsamma sjukdomar,Café-restauranger,restauranger,Lunch restaurants,lunch,lunchkuponger,restaurangbranschen,snabbmatsrestauranger,Esbo,Hagalund, Esbo stad,företagare,take-out,Servicefacket (PAM),ekonomi,ekonomisk tillväxt,konjunkturväxlingar,vikande konjunktur,lågkonjunktur,ekonomiskt läge,arbetslöshet,arbetslöshetskassor,arbetslöshetsersättningar,utkomstskydd för arbetslösa,arbetslöshetsgrad,Sysselsättning och arbetslöshet,Unemployment Related to Economic Downswing

Finansministeriet presenterade i dag sina förslag till åtgärder för att höja sysselsättningen.

Coronakrisen har förstört alla möjligheter att på kort sikt nå de sysselsättningsmål som regeringen hade innan krisen.

En bättre sysselsättningsgrad är ändå viktig för att den offentliga ekonomin ska kunna förbättras.

Finansministeriet föreslår åtgärder som ska skapa 60 000 nya jobb.

Ministeriet vill se det som en verktygslåda med åtgärder för de politiker som vill öka sysselsättningen.

Alla under pensionsåldern ska ut i arbetslivet

Finansministeriet vill främja sysselsättningen av äldre arbetslösa. Genom att hjälpa dem att komma in i arbetslivet hoppas Finansministeriet skapa hälften av de tilltänkta 60 000 nya jobben.

Jukka Mattila som är specialsakkunnig på Finansministeriets budgetavdelning noterar att arbetslösheten bland äldre personer är mycket högre i Finland än till exempel i Sverige.

Som mest är skillnaden 16 procent.

Sverige tampades med samma problem tills man i mitten av 90-talet började slopa alla system som gjorde det lättare för äldre att lämna arbetslivet― Jukka Mattila

60-åriga arbetslösa har mycket svårare att få jobb än 50-åringar.

Erfarenheter från åren 2005 och 2006 visar att en höjning av den lägre åldersgränsen för pensionsslussen förbättrade sysselsättningen bland dem som inte mera kom in i den.

Det finns också många andra bestämmelser som höjer arbetslösheten bland äldre personer mera i Finland än i Sverige.

- Då befolkningen hela tiden föråldras kommer pensionsåldern hela tiden att stiga. Samtidigt har vi ändå system som gör det lättare för äldre arbetslösa att inte söka nytt jobb, säger Mattila.

- Sverige tampades med samma problem tills man i mitten av 90-talet började slopa alla system som gjorde det lättare för äldre att lämna arbetslivet.

Därför föreslår Finansministeriet att också Finland ska slopa pensionsslussen och alla andra system som gör det lättare för äldre att lämna arbetslivet före den lägsta pensionsåldern.

Samtidigt hoppas ministeriet på att man ska satsa mera på att hjälpa folk att orka stanna kvar i arbetslivet.

”Tjänsterna och arbetslöshetsskyddet borde ses över”

Finansministeriet föreslår också ändringar i de tjänster och det arbetslöshetsskydd som samhället erbjuder arbetslösa.

Ändringar ska göras i den inkomstbaserade arbetslöshetsersättningen och tjänster och den process som näringscentralerna erbjuder de arbetslösa. Det sätt som tjänsterna produceras på ska också reformeras.

Med dessa förändringar hoppas ministeriet kunna skapa 25 000 nya jobb.

Jukka Mattila lyfter fram att kraven på hur länge man ska jobba för att bli berättigad till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning hela tiden har mildrats.

För tillfället berättigar 13 veckor jobb under 28 månader till över ett års inkomstbunden arbetslöshetsersättning.

Ersättningen kunde graderas enligt hur länge den arbetslösa har varit i arbete― Jukka Mattila

Enligt Finansministeriet visar en undersökning i de nordiska länderna att strängare krav hade en positiv effekt på sysselsättningen åtminstone år 1997.

I Finland var resultaten ändå inte lika klara. Men också här förbättrade strängare krav sysselsättningen bland yngre och högt utbildade.

I samhällsdebatten i Finland har många å andra sidan föreslagit att fler borde bli berättigade till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.

Finansministeriet motsätter sig inte det här. Enligt Jukka Mattila kan systemet utvecklas på många sätt.

Finansministeriet ser att de som har en stark arbetshistoria på goda grunder kan kräva ett omfattande arbetslöshetsskydd, medan personer med kortare arbetshistoria borde få nöja sig med antingen lägre ersättningar eller kortare ersättningsperioder.

Med hjälp av ett inkomstregister kunde kraven för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning luckras upp, men då kunde perioden under vilken man får ersättning förkortas från nuvarande 300 dagar.

- Ersättningen kunde graderas enligt hur länge den arbetslösa har varit i arbete. Då kunde man undvika situationer där man kan få ett generöst stöd med bara 13 veckors arbete, men ändå erbjuda stöd till dem som har kortare arbetsperioder, säger Jukka Mattila.

- Ett alternativ kunde vara att tillämpa liknande principer som vid sjukförsäkringsersättningar. Man kunde slopa alla tidsgränser. I stället kunde man beräkna medelinkomsten för till exempel de senaste 28 månaderna, och basera arbetslöshetsersättningen på dem. I ett sådant system kunde nivån på ersättningarna hållas på nuvarande nivå för dem som tjänat mera.

Arbetslösa behöver mera stöd

Finansministeriet pekar också på undersökningar som visar att sådana arbetslösa som har gjort upp en klar sysselsättningsplan tillsammans med kunniga experter har bättre chanser att få jobb än de som inte planerar sitt jobbsök.

Finansministeriet föreslår lagändringar som ger fler arbetslösa tillgång till den hjälp de behöver för att kunna hitta nytt jobb.

Till exempel ser det ut som om näringscentralerna inte intervjuar äldre arbetslösa lika ofta som yngre. Enligt lagen borde alla intervjuas med tre månaders mellanrum.

Finansministeriet tycker att myndigheterna för sällan straffar arbetslösa med sanktioner som inkomstbortfall, men då det sker tillgriper de ofta oskäligt hårda straff.

Målet är att styra folk till aktivt sökande av nytt jobb med sanktioner

Jukka Mattila säger också att arbetslösa som inte hittat nytt jobb på tre månader i högre grad än nu borde börja söka jobb som inte motsvarar deras utbildning, eller planera studier som ger ökad kompetens.

Dessa åtgärder tycker Mattila är speciellt viktiga nu efter coronakrisen.

Därför föreslår Finansministeriet större satsningar på personliga tjänster för arbetslösa.

Ministeriet ser att möten mellan myndigheterna och personer som nyligen förlorat sitt jobb så ofta som varannan vecka kan löna sig ekonomiskt.

Ministeriet föreslår också en modell med gradvisa sanktioner för arbetslösa som begår fel då de är arbetslösa.

Med modell från Sverige kunde logiken vara den samma som i trafiken. För en liten förseelse kunde man få ett litet straff. Om förseelserna upprepas ofta får man körförbud.

- Målet är inte att straffa folk för misstag de gör i arbetslöshetsprocessen. Målet är att styra folk till aktivt sökande av nytt jobb med sanktioner, säger Jukka Mattila.

Ministeriets tredje förslag att är arbetssökandet effektiveras med digitala hjälpmedel.

Se till den arbetssökandes bästa

Jukka Mattila säger att också deltidspensionerade och äldre ska få den hjälp de behöver för att hitta nytt jobb.

Ministeriet föreslår också en servicestrukturreform. I stället för näringscentralerna borde kommunerna få ansvar för arbetslöshetsskyddet.

Jukka Mattila tycker att myndigheterna i nuläget delvis beviljar inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningar för att undvika straffavgifter. Systemet styr myndigheterna till felaktiga beslut.

- Ett sådant system kan till och med försämra sysselsättningen. Den som organiserar tjänsterna borde också bära arbetslöshetens kostnader. Myndigheterna borde alltid ha starka ekonomiska sporrar att verkligen se till den arbetslösas bästa, säger Jukka Mattila.

Studiestödet för vuxna fungerar inte

Finansministeriet tycker inte att det lönar sig att betala ut inkomstrelaterat studiestöd till vuxna på det sätt vi gör i dag.

I dagens läge kan en person med åtta års arbetshistoria som arbetat minst ett helt år för samma arbetsgivare beviljas inkomstrelaterat studiestöd under vissa förutsättningar.

Ett alternativ kunde vara att vuxenstudier i högre grad kunde bygga på lån

Tanken är att folk ska kunna uppdatera sina kunskaper och få bättre karriärer.

Men enligt ministeriet har karriärerna inte förbättrats. I stället stöder samhället folk som studerar till ingen nytta i stället för att arbeta.

Om man inte hittar på något bättre tycker ministeriet att stödet kunde skrotas.

- Ett alternativ kunde vara att vuxenstudier i högre grad kunde bygga på lån, säger Jukka Mattila.

Många studerar också frivilligt med hjälp av arbetslöshetsersättningar.

Effekten av dessa frivilliga studier verkar enligt Mattila helt bero på studieinriktningen. Han tycker att den arbetspolitiska styrningen kunde ökas.

- I vissa fall byter folk från en bransch med dålig sysselsättning till en annan där läget är lika dåligt.

Men det finns också många fall där personer utan någon examen från andra stadiet utbildar sig till närvårdare.

- I sådana fall finns det starka arbetskraftspolitiska motiveringar för studierna. I dessa fall är studierna inte bara en investering för den person som studerar, utan för den offentliga ekonomin.

- Men det finns också fall där folk med merkonomutbildning studerar för en examen i hotell- och restaurangbranschen och tvärtom. Det finns också närvårdare med goda sysselsättningsmöjligheter som studerar för att byta bransch, säger Jukka Mattila.

Enligt Finansministeriet behövs det därför en aktivare arbetskraftspolitisk styrning av de frivilliga studierna.

Studier som bekostas med arbetslöshetsersättning borde alltid vara arbetskraftspolitiskt motiverade.

Också det allmänna studiestödet borde minskas

Ministeriet tycker också att man kunde höja inkomstgränserna för det allmänna studiestödet.

Samtidigt borde myndigheterna ändå övervaka att studierna inte drar ut på tiden.

Jukka Mattila säger att både studiestödet och studielånskompensationen i många fall beviljas för fler månader än studierna strängt taget borde ta.

Här vill Finansministeriet minska på antalet studiemånader och i stället tillåta de studerande att tjäna mera pengar.

Totalt hoppas ministeriet på 5 000 nya jobb som en följd av ändringar i studieförmånerna.

Läs också